Militær konflikt
Kalla kriget är benämningen på perioden som börjar i och med andra världskrigets slut och sedan varar till Sovjetunionens sammanbrott i början på 1990-talet. Kontrahenter i konflikten var västblocket mot östblocket. I väst ledde USA försvarsalliansen Nato och i öst hette den sovjetledda motsvarigheten Warszawapakten. Kalla kriget ledde inte till någon öppen konflikt mellan USA och Sovjet, istället bedrevs indirekt krigföring genom aktivt stöd till väpnade grupper i mindre länder där endera parten var inblandad som Afghanistan och Vietnam.
Kalla kriget slutade med seger för västblocket i och med Sovjetunionens upplösning.[sv]
Militær konflikt
Sverige i krig med Norge. Det svenska krigsmålet var att få Norge acceptera unionen med Sverige som beslutats i freden i Kiel år 1814.[sv]
Militær konflikt
Karl Johans krig mot Napoleon var en del av Napoleonkrigen. De stridande var sjätte koalitionen (Storbritannien, Ryssland, Sverige, Preussen och Österrike) mot franska kejsardömet och dess allierade. Koalitionen vann till slut kriget vilket tvingade Napoleon att abdikera och landsförvisades till ön Elba.
Kriget avslutades för Sveriges del med Freden i Kiel 1814, där Danmark avträdde Norge till Sverige, men istället erhöll Svenska Pommern, och Parisfreden (1814) där Frankrike erkände Norges förening med Sverige, men där Sverige avträdde Guadeloupe.[sv]
Militær konflikt
Karl X Gustavs andra danska krig utspelade sig kort efter Karl X Gustavs första danska krig. Under kriget försökte Karl X Gustav att utplåna Danmark som självständig nation och lägga landet under svenskt välde. Kriget slutade med dansk seger och Sverige fick återlämna Bornholm och Trondheims län.[sv]
Militær konflikt
Sverige i krig med Danmark. Sveriges första krigsmål var att avvärja den danska attacken. Under krigets gång uppkom målet att Karl X Gustav ville sätta sin svärfar, hertigen av Holstein på Danmarks tron samt att få Danmark avstå Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän och Norge.[sv]
Militær konflikt
Karl X Gustavs polska krig var ett krig främst mellan Sverige och Polen-Litauen som varade 1655 – 1660 och slutade utan tydlig segrare. Sverige hade många framgångar i början av kriget och intog stora delar av Polen-Litauen. Allteftersom kriget pågick ökade motståndet mot svenskarna. Såväl Ryssland som Danmark förklarade Sverige krig och Karl X Gustav marscherade till Danmark. Även andra länder stödde Polen-Litauen. Vid krigets slut fick Sverige inga territoriella vinster i Polen-Litauen, men Polen-Litauen erkände Sveriges innehav av Estland, Ösel och Livland, samt avstod från alla anspråk på den svenska kronan.[sv]
Militær konflikt
Karl X Gustavs ryska krig kallas kriget mellan Ryssland och Sverige 1656–1661. Kriget inleddes av Ryssland, när Sverige var djupt involverat i Karl X Gustavs polska krig. Stridigheterna upphörde 1658 men kriget slutade formellt med Freden i Kardis 1661 utan territoriella förändringar.[sv]
Militær konflikt
Sverige i krig med Brandenburg, Tysk-romerske kejsaren (från 1675), Nederländerna (från 1675), Danmark (från 1675), Spanien, Furstarna av Lüneburg (från 1675) samt Furstbiskopen av Münster (från 1675). Sverige var allierat med Frankrike, som var en av anledningarna till att kriget påbörjades för svensk del.[sv]
Militär incident [sv]
I skärgården som omgärdar Karlskrona bedrivs i februari och mars en ubåtsjaktoperation. Den inleds efter tekniska indikationer på en främmande ubåt erhålls den 9 februari på den yttre redden. Under de följande dygnen finner Marinen flera tecken på att en eller flera miniubåtar opererar i området kring örlogsbasen. Rapporter om främmande dykare på öarna runt Karlskrona inkommer också. För att stärka bevakningen på land kallas arméförband in, vilka bland annat bevakar området på Hasslö och kring Hasslöbron. Flera vapeninsatser görs såväl med undervattensvapen som med eldhandvapen mot dykare. I efterhand visar sig flera indikationer ha andra förklaringar än att främmande ubåtar och dykare har kränkt svenskt territorium, men långt ifrån alla indikationer kan förklaras på det viset. Ingen främmande ubåt eller dykare kan visas upp för allmänheten efter operationen, som avbryts den 27 mars.[sv]
Militær konflikt
Dansk-svenska kriget 1808–1809 var ett krig mellan Danmark-Norge och Sverige, som inleddes och utkämpades på grund av Danmark-Norges allians med Frankrike och Sveriges allians med Storbritannien under Napoleonkrigen. Varken Sverige eller Danmark-Norge önskade krig, men påtryckningar från deras respektive allianser ledde till att Danmark-Norge förklarade Sverige krig den 14 mars 1808. Danmark-Norge gjorde misslyckade försök att återerövra de territorier som förlorades till Sverige under 1600-talet och Sverige gjorde ett försök att förvärva Norge genom en invasion. Fred slöts den 10 december 1809 utan landavträdelser.[sv]
Militær konflikt
Kriget mot Storbritannien var en del av Napoleonkrigen. Efter freden i Paris 1810 tvingades Sverige in i kontinentalsystemet, en handelsblockad mot Storbritannien. Eftersom Storbritannien var Sveriges största handelspartner blev det ett stort problem, även om handeln fortsatte genom smuggling. Frankrike tröttnade så småningom på den svenska oförmågan att upprätthålla handelsblockaden och ställde ett ultimatum till den svenska regeringen där de hotade med att själva, tillsammans med sina allierade, förklara Sverige krig om inte den svenska regeringen uppfyllde deras krav. Den svenska regeringen gav efter för de franska kraven och förklarade krig mot Storbritannien. Under kriget avlossades emellertid inte ett enda skott. Kriget avslutades med Freden i Örebro.[sv]
I arbeid...