/ vírdregið efni[is]
Tyg med metalltråd som huvudsakligt inslag.[sv]
lan
metallilanka (litteä) [fi]
/ metallilanka (litteä)[fi]
Tunn strimla av metall. Kan vara en dragen tråd som valsats eller hamrats ut, eller en smal remsa skuren ur bladguld, bladsilver eller annan metall.[sv]
Om vävnad med ränder i varpens riktning.[sv]
Mönsterinslag som passerar vävnadens hela bredd, i vävnader som dessutom ha ett botteninslag. Jfr Broschera.[sv]
: Stycke av en vävnad med ursprunglig bredd.[sv]
Stycke av en vävnad med ursprunglig bredd. Ev. en av flera sammasydda till ett större föremål.[sv]
Schematisk bild av trådarnas läge vid ett snitt genom väven i varpens eller i inslagets riktning.[sv]
/ leinen[de]
De nordiska termerna avse ursprungligen tuskaftsväv av lingarn. Numera användas de även om bomull, bomullslärft.[sv]
/ basse-lisse[fr]
Varp som under vävningen är uppspänd horisontalt. Märk, fr basse-lisse om gobelängvävning på liggande varp. Även om vävstolen och resultatet.[sv]
/ eins á bæði borð[is]
Om en vävnad vars båda sidor äro fullständigt lika. Jfr Dubbelsidig.[sv]
/ encoller[fr]
Att behandla varpgarn av ylle för att göra det mera motståndskraftigt mot nötningen under vävningen. Garnet doppas i en blandning av vatten och lim. Blandningen kan också strykas på varpen i vävstolen med en borste.[sv]
/ hörruddi[is]
Linväxten, Linum usitatissimum, samt bastfibrer utvunna ur dess stjälk.[sv]
/ lin
Garn och tyg av lin.[sv]
/ hörtrefjur[is]
De spinnbara delarna av linstjälken. Varje tåga består av ett knippe fibrer.[sv]
/ luv
Fibrer vilka delvis frigjorts ur vävnaden, ev. genom kardning, och som ge tyget en luden yta.[sv]
/ fuseau[fr]
Tungt föremål knutet till nedre delen av ett harnesksolv, för att hålla detta sträckt.[sv]
/ lok[da]
I en dragvävstol öglor som läggas omkring ett urval av dragsnören, eller harnesksnören, och förenas i en knut (en tie-up, fr confection des lacs). Med hjälp av lockarna drar medhjälparen eller den vävande mönstret, vartefter vävningen fortgår.[sv]
I arbeid...