/ bottenbindning[sv]
Vävnad eller bindning som utgör underlag för lanserade eller broscherade mönster, för knuten eller vävd lugg, för en ytvarp etc.[sv]
/ bundislæt[da]
I vävnader med mer än ett inslagssystem, det inslag som med bottenvarpen väver bottenbindningen. Ibland även om inslag som utgör vävnadens enda inslag.[sv]
/ grundskaft[sv]
Vid vävning med flera skälbildande anordningar, den skaftgrupp som bildar skälen för bottenvävens bindning eller för tygets grundbindning.[sv]
/ Wollhaare[de]
Kortare ull, vanligen mjuk och fin, med utpräglad förmåga att förfiltas.[sv]
/ bundtrend[da]
I vävnader med mer än en varp, den varp som väver bottenbindningen. Märk Fr chaîne toile, om bottenbindningen är en tuskaft eller en ytvarpsbindning, alltid chaîne piece om bottenbindningen i sammet.[sv]
/ byggkornsdreiel
Tuskaft med mönster uppbyggt av små rutor bildade av korta flotteringar, på ena sidan bestående av varptrådar och på den andra av inslagstrådar.[sv]
/ bandspjäll[sv]
Redskap för bandvävning. Ram med veritkala spjälor och ett hål mitt på varje spjäla. Varptrådarna trädas omväxlande i hålen och i slitsen mellan spjälorna. Genom att växelvis höja och sänka redskapet bildas skäl.[sv]
båndkniv
bandskeið [is]
spjaldvefiarskeið [is]
/ bandskeið[is]
Redskap i form av en kniv för tillslagning av inslaget i en bandväv.[sv]
Bandstol för tillverkning av band. Den mest utvecklade typen är i princip en skaftvävstol. Varpen är uppspänd mellan två ståndare. Saknast skaft och trampor, kunna två skäl bildas med hjälp av en fast skälkäpp över, och ett solvskaft under varpen. Den vävande befinner sig på sidan om varpen. Inslaget införes med en bandnål eller annat redskap och slås till med en bandkniv. Jfr skaftvävstol[sv]
/ opsætningskant[da]
Ett band vävt medan inslaget på dess ena sida dragits ut till en varp i en blivande vävnad. Bandet bildar i den senare vävnaden en varpstad vid den sida där vävningen har påbörjats. Jfr Oppstadgogn.[sv]
Redskap på vilket inslaget lindas upp och med vars hjälp det införes i en bandväv[sv]
/ changeant[fr]
Om vävnader med varp och inslag av olika färg, vävda så att tyget får olika nyanser, beroende på från vilket håll det belyses.[sv]
/ snilj[sv]
Garn med kort, tät lugg runt om eller på två sidor.[sv]
Mönstring genom partiell färgning, målning eller tryck på garnet innan vävningen. Även vävnader så mönstrade. Jfr Flamgarn, Ikat[sv]
/ kestokerrattu silkkilanka[fi]
Tjockt silke bestående av flera trådar tvinnade tillsammans. Var och en av dessa trådar består i sin tur av flera löst tvinnade kokongtrådar.[sv]
Vävnad som i sin klassiska form har botten och mönster bildade av olika sidor av samma bindning. Vanligen mönster i inslagssatin på en botten av varpsatin. Jfr Dräll[sv]
/ dödhår[sv]
Korta, grova, spröda ullhår vilka avstötts från huden, men finnas kvar i pälsen. Förfiltas inte och äro svåra att färga.[sv]
/ jarres[fr]
Den längre ullen hos vissa fårraser och några andra pälsdjur. Vanligen raka, glansiga strån med obetydlig benägenhet att förfiltas.[sv]
/ þraðaþykkt[is]
Mått för en silkestråds grovlek. Efter beslut vid en konferens i Paris år 1900, är 1 denier = grovleken hos en silketråd av vilken 9.000 meter väger 1 g. Ju högre deniertal, dess grövre garn. Jfr Garnnummer och Metriskt nummer.[sv]
< kypert
Kypert som vänder med skarp anslutning i både varp och inslagsled. I det sålunda bildade romboidmönstret framträder ofta en skarp, vertikal markering. Jfr Gåsögon. Kypert.[sv]