Marie-Louise Bachman var historiker och bibliotekarie. Hon var den första kvinna som innehade en chefstjänst vid Kungliga biblioteket. Hon stod i främsta ledet när forskningsbiblioteken datoriserades under 1970-talet och bidrog aktivt till att föra in ett internationellt perspektiv i den svenska forskningsbiblioteksvärlden.[sv]
Barbro Backberger var en välkänd och omskriven författare, journalist och feministisk debattör.[sv]
Eva von Bahr-Bergius var Sveriges första kvinnliga docent i fysik.[sv]
Elisabeth von Bahr gjorde ekonomiska och praktiska insatser för att bidra till förbättringar av kvinnors förhållanden, inte minst i fråga om utbildning och försörjning.[sv]
Gunilla von Bahr var flöjtist, musikchef och framgångsrik inspelningsartist.[sv]
Julia von Bahr var lärare och läroboksförfattare. Hon grundade också ett av Sverige första privata sanatorium för vård av tuberkulossjuka.[sv]
Louise von Bahr var gymnastikdirektör och starkt engagerad i de kvinnliga gymnastikdirektörernas arbetsförhållanden under den första delen av 1900-talet.[sv]
Vivica Bandler var författare, filmarbetare, teaterregissör och teaterledare. I Sverige är hon mest känd för sitt chefskap på Stockholms stadsteater och sin introduktion av mumintrollen[sv]
Anna Gustafsdotter Banér var riksrådshustru och antas vara författaren till skildringen av fadern Gustav Banérs sista timmar i livet innan han avrättades vid Linköpings blodbad år[sv]
Sigrid Gustafsdotter Banér var riksrådsdotter och donator.[sv]
Marie Louise Baptiste var en fransk skådespelerska och sångerska, verksam i Sverige. Hon var primadonna i den franska teatern Sällskapet Du Londel under senare delen av 1700-talet.[sv]
Signe Barth var bildkonstnär, känd för sina motiv från Frankrike och den svenska västkusten. I nära tjugo års tid drev hon en konstskola i Stockholm.[sv]
Elisabeth Bastholm var textilkonstnär och drivande i utvecklingen av den liturgiska textilen under sent 1800-tal.[sv]
Annika Baude var kvinnoforskare, socialdemokrat och en pionjär som jämställdhetspolitiker. Hon startade Grupp 222, där konkret grund lades för 1970-talets jämställdhetsreformer.[sv]
Sally Bauer var en svensk simmare, framför allt känd för sina långdistanssimningar. Mest uppmärksammad blev hon då hon 1939 som första skandinav simmade över Engelska kanalen. Bauer simmade över Öresund (1931; 18 km; 6.22 timmar), Kattegatt (1938; 48 km; 17.05 timmar), Ålands hav (1938; 30 km; 13.06 timmar) och två gånger över Engelska kanalen (1939 och 1951; 27 km; 15.22 timmar respektive 14.40 timmar). Vidare satte hon under åren 1934–1937 hela 17 individuella svenska rekord på distanser mellan 200 och 1 609 meter (en engelsk mil) fritt, och tog även tre SM-guld, varav ett individuellt (400 meter fritt).[sv]
Regina Beck-Friis var balettdansös, koreograf, pedagog och dansforskare.[sv]
Stina Beck-Friis var konstnär och bokillustratör. Stina Beck-Friis mest kända verk är illustrationer till läseboken *Sörgården* (1912) av [](Anna Maria Roos).[sv]
Ingamaj Beck var författare, konstkritiker och översättare. Hon introducerade italiensk lyrik i Sverige.[sv]
Greta Beckius var författare, verksam under det tidiga 1900-talet. Hon var nav bland andra generationens studentskor vid Uppsala universitet. Hennes opublicerade roman om kvinnors sexualitet och själsliv föregriper 1970-talets s.k. ”bekännelselitteratur”.[sv]
Gunnel Beckman är en internationellt erkänd ungdomsboksförfattare.[sv]