En masugn finns 1586 i Norshammar vid Svärtaån i Nyköpings kommun, privilegier utfärdas för hammare och masugn 1646. 1854 läggs järnverksamheten ner.[sv]
I Nykvarn, Södermanland, anlades en hammarsmedja 1590. Utökade privilegier från 1678 och 1699 medförde verksamhet med mässings- och kopparsmide fram till 1860-talet.[sv]
Företag med bruksverksamhet i Wij, Brattfors, Åbron, Jädrafors, Åmot, Katrineberg, Svabensverk och Hillevik i Gävleborgs län samt Dådran i Kopparbergs län.[sv]
Järnbruket i Ransäter anlades vid 1600-talets mitt av borgmästare Johan Börjesson. Här fanns tre stångjärnshammare som lades ned vid slutet av 1800-talet.
Idag kallas den gamla bruksherrgården för Geijersgården, då Erik Gustaf Geijer föddes på gården. Idag finns här ett museum som ägs och förvaltas av Geijerska släktföreningen.[sv]
Silvergruvan i Sala var i drift 1400-talet till 1908. Den utgjorde ett eget bergslag, Sala Silverbergslag eller Sala Bergslag, vilket bildades 1512. Utöver silver, har även zink och bly brutits här. Gruvan hade framförallt tre storhetstider: under tidigt 1500-tal, 1600-talets mitt och sent 1800-tal. Med sin stora produktion är gruvan är den viktigaste silverfyndigheten i Sverige. Silvret var länge viktigt som bland annat myntmetall.
Gruvan blev totalt mer än 300 meter djup, och hade en längd av orter och rum på över 20 km.
Sala stad grundades 1624 av Gustav II Adolf, just på grund av gruvans belägenhet. Man anlade även två stora vattensystem som gav gruvan och hyttan energi.
Bergsbruket sköttes av bergslaget fram till 1600-talets senare del, då Sala stad tog över ansvaret för gruvan.
Kronan ägde silvergruvan fram till 1887. Gruvan var det sista bergsregalet, Kronans rätt över rikets malmstråk. Därefter har den ägts av bland annat Sala Silfververks AB, AB Salberget, Sala Zink AB och Avesta Jernverks AB.[sv]
OBS! KulturNav er ikke fullt støttet av din nettleser. For korrekt funksjonalitet anbefales nyere Chrome, Firefox, Safari eller Internet Explorer 10 eller senere.