Kong Oscar IIs kapell (Kirke) [no]

Kong Oscar IIs kapell er eit kapell som ligg i Grense Jakobselv i Sør-Varanger kommune i Finnmark. Kapellet vart reist for å markere grensa mot Russland, etter at russarane ikkje hadde respektert den norske grensa etter grenseoppgangen i 1826. Kapellet er ei langkyrkje i stein med 72 plassar. Det vart vigsla den 26. september 1869 av biskop Fredrik Waldemar Hvoslef, og ombygd i 1992. Arkitekt for kapellet var Jacob Wilhelm Nordan.

Den første norske busetjinga i Grense Jakobselv kom i 1851. Etter grenseoppgangen i 1826 var det lenge usemje mellom norske styresmakter og russiske fiskarar om riksgrensa. Etter innrapportering av mange harde konfrontasjonar mellom norsk oppsyn og russiske fiskarar, foreslo Amtmannen i Finnmark å la eit orlogsfartøy frå marinen ta fiskerioppsynet dei månadene fiskeriet fann stad. Innanriksdepartementet ønskte ei uavhengig gransking av tilhøva og sende kapteinløytnant Heyerdahl nordover for å setje seg inn i saka. Heyerdahl foreslo å reise eit kapell ved Grense Jakobselv.

Parallellen til det russisk-ortodokse kapellet i Boris Gleb er slåande, ettersom nettopp det hadde vore avgjerande ved grenseoppgangen i 1826. Eit evangelisk-luthersk kapell ville vere ei udiskuterbar grensemarkering for grensa mellom Noreg og Russland. Dermed fall den nasjonale tryggingspolitikken og interessene til innbyggjarane i Grense Jakobselv saman. I 1865 vart det bestemt at det skulle byggjast eit kapell i «Grensen» og samtidig ein prestegard. Sommaren 1869 stod det nye kapellet bygd av gråstein ferdig, og i september same år vart det vigsla av biskop Fredrik Waldemar Hvoslef.

Namnet sitt fekk kapellet først då kong Oscar II vitja det 4. juli 1873. Til minne om besøket gav han kapellet ei marmorplate med innskrifta: «Kong Oscar II hörte Guds Ord her d. 4. Juli 1873» og på samisk: «Gonagas Oskar II gulai Jbmel sane dabe d. 4. Juli 1873». Samtidig ytra han eit ønske om å få kyrkja oppkalla etter seg.

Sidan kapellet vart eit viktig kjennemerke for sjøfolk og for at det skulle bli endå meir synleg frå sjøen, vart kapellet kvitkalka i 1883 og igjen i 1884. Denne kvitkalkinga vart fjerna i 1969 i samband med 100-årsjubileet til kapellet.

Alt kyrkjesølvet vart stole under frigjeringa av Finnmark i 1944.

Kong Oscar IIs kapell ligger i Grense Jakobselv i Sør-Varanger kommune i Finnmark fylke. Kapellet ble reist som grensevern mot Russland, etter at russerne ikke hadde respektert den norske grensen etter grenseoppgangen i 1826. Det er ei langkirke i stein med 72 plasser. Det ble vigslet den 26. september 1869 av biskop Fredrik Waldemar Hvoslef, og restaurert i 1992. Arkitekt for kapellet var Jacob Wilhelm Nordan.

Oscar II:s kapell ligger i Grense Jakobselv i Sør-Varangers kommun i Finnmark. Kapellet byggdes som gränsmarkering mot Ryssland, efter det att ryska fiskare dåligt respekterade den gräns, som fastställts i 1826 års norsk-ryska gränsavtal. Kapellet är en långkyrka i sten med 72 platser. Det invigdes den 26 september 1869 av biskopen Fredrik Waldemar Hvoslef, och restaurerades 1992. Arkitekten för kapellet var Jacob Wilhelm Nordan.

Den första norska bosättningen i Grense Jakobselv etablerades 1851. Den norska befolkningen önskade sig ett eget kapell. Vidare var det efter gränsavtalet 1826 fortsatt oenighet mellan norska myndigheter och ryska fiskare om riksgränsen. Efter inrapportering av flera våldsamma konfrontationer mellan norska ämbetsmän och ryska fiskare, lät länsmannen i Finnmark skicka ett örlogsfartyg till området för att förhindra gränsöverträdelser. Inrikesdepartementet önskade en oberoende granskning och skickade kaptenlöjtnant Heyerdahl för att kontrollera saken. Heyerdahl delade inte länsmannens syn på lösning av problemet och föreslog i stället att det skulle uppföras en från havet väl synlig kyrka på platsen, då ryssarna respekterade kyrkor och kapell.

Sedan 1500-talet hade det funnits ett ryskt-ortodoxt kapell i Borisoglebsk vid Pasvik älv. En evangelisk-luthersk kyrkobyggnad skulle därmed framstå som en tydlig gränsmarkering. Genom detta föll den nationella säkerhetspolitiken och områdets norska befolkning intressen samman. År 1865 bestämdes det att det skulle byggas ett kapell och en prästgård vid gränsen. Sommaren 1869 stod det nya kapellet i gråsten färdigt, och i september samma år invigdes det av biskopen. Knappt 100 m nordväst om kapellet anlades en kyrkogård där det finns några tiotal gravar med främst åldrande träkors men även vanliga fräscha gravstenar.

Sitt nuvarande namn fick kapellet först vid kung Oscar II:s besök den 4 juli 1873. Till minne av besöket skänkte han kapellet en marmorplatta med inskriften Kung Oscar II hörde Guds ord här den 4:de juli 1873, och på samiska: Gonagas Oscar II gulai Ibmel sane dobe dam 4 ad Juli 1873. Samtidigt uttryckte han sin önskan om att få kapellet uppkallat efter sig. Det genomfördes självklart, och man tillverkade då den namnplatta, som än idag hänger över dörren. Eftersom kapellet är beläget vid älven, blev det snabbt ett viktigt sjömärke, och för att det skulle bli än mer synligt från sjön vitkalkades det åren 1883 och 1884. Vitkalkningen togs bort 1969 i samband med kapellets 100-årsjubileum. Allt kyrksilver stals vid befrielsen av Finnmark 1944. Kung Olav V besökte kapellet 1959 och 1969 och en minnestavla sattes upp för detta.