Gammelungarsk skrift (Hung)

The Old Hungarian script or Hungarian runes (Hungarian: Székely-magyar rovás, 'székely-magyar runiform', or rovásírás) is an alphabetic writing system used for writing the Hungarian language. Modern Hungarian is written using the Latin-based Hungarian alphabet. The term "old" refers to the historical priority of the script compared with the Latin-based one. The Old Hungarian script is a child system of the Old Turkic alphabet.

The Hungarians settled the Carpathian Basin in 895. After the establishment of the Christian Hungarian kingdom, the old writing system was partly forced out of use during the rule of King Stephen, and the Latin alphabet was adopted. However, among some professions (e.g. shepherds who used a "rovás-stick" to officially track the number of animals) and in Transylvania, the script has remained in use by the Székely Magyars, giving its Hungarian name (székely) rovásírás. The writing could also be found in churches, such as that in the commune of Atid.

Its English name in the ISO 15924 standard is Old Hungarian (Hungarian Runic).

Vanaungari kiri (ungari keeles rovásírás) on kirjasüsteem, mida kasutasid muistsed ungarlased (madjarid) ja koos nendega elanud turgi hõimud 8.–12. sajandini. Hilisematel sajanditel kasutasid seda eelkõige seekäid, seetõttu kutsutakse seda kirja ka székely rovásírás või székely-magyar rovásírás (seekäi-ungari kiri). Lühemalt kutsutakse vanaungari kirja ka lihtsalt rovás.

Unkarilaiset riimut eli székely rovásírás -merkit ovat alkuaan Transilvanian unkarinkielisen székely-heimon parissa käytetty kirjaimisto. Nimityksellä voidaan viitata perinteiseen kirjaimistoon, jonka varhaisimmat todetut esiintymät ovat keskiajalta ja jota käytettiin Transilvaniassa 1800-luvulle saakka sekä tästä kirjaimistosta 1900–2000-luvuilla Unkarissa kehitettyihin nykyaikaistettuihin versioihin. Unkarilainen riimukirjoitus on aakkoskirjoitusta, ja sen kirjoitus- ja lukusuunta on tavallisesti oikealta vasemmalle.

Ungerska runor (székely rovásírás) är ett alfabet som användes för ungerska fram till 900-talet. Runorna användes på ungerskt område innan Stefan I, Ungerns förste kristne kung, beordrade att alla förkristna skrifter skulle förstöras. Emellertid fortsatte bruket av ungerska runor på vissa håll i Transsylvanien ända fram på 1800-talet.^{[källa behövs]} Där användes det främst av szeklerna, vilket har gett upphov till alfabetets ungerska namn, székely írás "szeklerskrift".

De ungerska runorna härstammar från den turkiska orchonskriften (även kallad "turkiska runor"). De ungerska runorna har alltså ingen koppling till de germanska runorna mer än att vissa tecken liknar varandra på grund av att bägge skriftsystemen ursprungligen användes för att rista i trä och sten. De ungerska runorna har dock även vissa rundade tecken, vilket är mycket ovanligt förekommande bland de germanska runorna.

Till skillnad från det latinska alfabetet har de ungerska runorna tecken för alla fonem i ungerskan (även digrafer som exempelvis gy, ly och zs har egna tecken). Liksom i orchonskriften har vissa konsonanter olika form beroende på om de står bredvid främre eller bakre vokaler.

Ungerska runor skrevs vanligtvis från höger till vänster