Municipality (Sweden)

Kommunane i Sverige er dei 290 einingane Sverige er delt inn i, som er styrte av ei folkevald forsamling (kommunfullmäktige), og som har oppgåver som utdanning, primærhelsetenesta og tekniske tenester. Forsamlinga delegerer styresmakt i den daglege drifta av kommunen til eit slags formannskap (kommunstyrelsen), som leier kommuneverksemda. Organisatorisk og oppgåvemessig er kommunane relativt like dei norske kommunane.

Alle kommunene er også delte inn i lågare nivå, bydels- eller sokneforsamlingar, som det i alt er 2 512 av. Desse organiserer og gjennomfører valavvikling på røystekrinsnivå, og har nokre funksjonar ved folketeljingar. Større kommunar har det ein i Noreg kallar bydelsforvaltingar med bydelsutval (kommundelsnämnder), ofte kalla områdesnämnd eller stadsdelsnämnd.

Kvar kommune ligg geografisk i eit av dei 21 lena i landet. Kommunane i Sverige er relativt store i internasjonal samanheng, det er ei einskapleg organisering av dei, og dei er sidestilte med kvarandre utan noko innbyrdes hierarki. Det skjer ei gradvis auke i talet på kommunar, ein trend som starta med ein del kommunedelingar mellom 1980 og 1993. Slik går Sverige i motsett retning av Noreg, der kommunesamanslåing er trenden.

Sveriges kommuner er de 290 enhetene Sverige er delt inn i, som er styrt av en folkevalgt forsamling (kommunfullmäktige), og som har oppgaver som utdanning, primærhelsetjenesten og tekniske tjenester. Forsamlingen delegerer myndighet i den daglige drift av kommunen til et slags formannskap (kommunstyrelsen), som leder virksomhetene i kommunen. Organisatorisk og oppgavemessig er kommunene relativt like de norske kommunene.

Alle kommunene er også inndelt et lavere nivås bydels- eller sogneforsamlinger, i alt 2 512 stykker. Disse organiserer og gjennomfører valgavvikling på stemmekretsnivå, og har noen funksjoner ved folketellinger. Større kommuner har det som i Norge kalles bydelsforvaltninger med bydelsutvalg (kommundelsnämnder), ofte kalt områdesnämnd eller stadsdelsnämnd.

Hver kommune ligger geografisk i ett av landets 21 len. Kommunene i Sverige er relativt store i internasjonal sammenheng, og alle kommunene utfører de samme oppgavene, som såkalte generalistkommuner.

Sveriges kommuner är 290 politiska och administrativa enheter fördelade mellan landets 21 län. I 1974 års regeringsform används benämningen ”kommun på lokal nivå" för att skilja kommunerna från regionerna som formellt är en "kommun på regional nivå". Sverige har en enhetlig kommuntyp och ingen rangordning och inga privilegier förekommer. Sveriges kommuner är, i internationell jämförelse, ytmässigt stora och omfattar i allmänhet såväl tätbebyggelse som landsbygd. Den tätort som är huvudort i en kommun benämns centralort.^{[källa behövs]}

Kommunernas verksamhet regleras genom kommunallagen från 2017.

En kommun bildas genom beslut av riksdagen och i detta beslut fastslås också kommunens namn, medan beslut om kommunens vapen däremot sedan 1970-talet tas av kommunen själv.

I varje kommun finns en folkvald församling, kommunfullmäktige, som beslutar om kommunens frågor; kommunstyrelsen, utsedd av kommunfullmäktige, leder verksamheten. Kommunfullmäktige utser personer till de olika nämnderna, utskotten i kommunen och de kommunala bolagen, samt nämndemän i tingsrätten med mera. Verksamheten finansieras av kommunalskatter, avgifter och statsbidrag. Kommunala beslut kan överklagas antingen genom laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär.

Vissa kommuner, speciellt större, kan ha kommundelsnämnder (ibland med andra benämningar som områdesnämnd eller stadsdelsnämnd). Alla kommuner är vidare indelade i distrikt (före 2016 församlingar), totalt 2 523 stycken, som tjänar en viss roll inom folkräkning och valsystem.