/ appretering[sv]
Efterbehandlingför att ge vävnaden större motståndskraft och fyllighet, eller för att förbättra dess utseende, jmf klistring, limma[sv]
< bindepunkt
Bindepunkt, utöver den ordinarie bindningen, tillagd för att förkorta alltför långa flotteringar, binda samman två vävskikt el. dyl.[sv]
/ úrgangssilki[is]
Avfall från de olika procedurerna vid silkets beredning. Även garn kardat och spunnet härav. Jmf bourettesilke, flocksilke, schappe[sv]
/ discharged[en]
Om silke som befriats från sericinet, med icke genomgått någon blekningsprocess[sv]
/ entbastet[de]
Silke från vilket sericinet avlägsnats. Jfr Avkokt, Souplesilke.[sv]
Bindning som utbyggts genom att varp- eller inslagstrådar dubblerats, men där grundbindningens princip är oförändrad. Jfr Panama.[sv]
/ abgeleitet[de]
Bindning byggd på någon av grundbindningarna.[sv]
Vävnad med ränder i inslagets riktning bildade av olika bindningar, med användning av samma varp och samma solvning.[sv]
/ avslutningskant
Vid vävningen avslutad vävkant, parallell med inslaget, bildad av att varptrådarna vända runt de första eller sista inslagen i väven.[sv]
Mönstervävnad i en slags dubbelvävsteknik. Det ena vävskiktet är i tät tuskaft (lin eller bomull) medan det andra består av en gles varp som binder ett färgat mönsterinslag (ylle). De båda varparna förhåller sig i vanligen som 4/1. Partier i tät tuskaftsbindning alternera med mönsterpartierna på så sätt att i de förra två självständiga vävskikt bildas och i de senare båda skikten äro sammanbundna. Genom att bindevarpen alltid ligger på avigsidan kommer i mönsterpartierna de dithörande bindetrådarna att på avigsidan framträda som längsgående ribbor i tuskaftsbottnen. Jfr Dubbelväv II[sv]
/ flamskvev
I norden brukad benämning på Gobelängväv av folklig typ[sv]
/ gobelinvevstol
Vävstol med varpen spänt vertikalt mellan två bommar eller mellan en nedre vävbom och en rad upptill fästade tappar.. En kedja av tråd slagen tvärs över varpen upptill och nertill, fördelar varptrådarna och håller bredden konstant. Ett tuskaftskäl hålles permanent öppet i ett främre och ett bakre skikt. Kontraskäl bildas genom att man drar i den grupp av solv som tillhör det vävparti som är under arbete. I det bakre skiktet är nämligen varje tråd trädd i en solvöggla och alla ögglorna äro förenade med en skälkäpp eller en serie stroppar, som hänger framför varpen. Inslaget införes upplagt på en docka eller en spetsig pinne, och slås till med pinnen eller med en vävkam. Jfr gobelängväv.[sv]
/ sidospiirustus[fi]
Schematisk bild av en vävnad. En vertikal = en varptråd, en horisontal = en inslagstråd. En markerad skärningspunkt betyder i dag vanligen att inslagstråden i fråga ligger över varptråden. Före 1920-talet var det tvärt om.[sv]
Vanligen den punkt i en vävnad där en varptråd går över en inslagstråd och binder ner denna. Ibland också den punkt där ett inslag binder ner en varptråd.[sv]
/ sidoksen mallikerta[fi]
Den minsta fullständiga del av en bindning[sv]
De skaft på vilka bindevarpen i sammansatta vävnader är solvad.[sv]
/ bindetråde[da]
Varp- eller inslagstrådar med tätare bindepunkter än den använda bindningen, insatta med större eller mindre mellanrum, för att ge väven stadga[sv]
/ bindetrend[da]
I en vävnad med två eller flera varpar den varp som har till huvudsaklig uppgift att binda mönsterinslag, lanserade eller broscherade. I inslagsvävnader med innervarp ingår en särskild varp som väver bindningen.[sv]
/ vefnaðargerö[is]
Det preciserade system enligt vilket varp- och inslagstrådar passera över och under varandra i en vävnad, eller en del av en vävnad. Kan även anges med siffror. Se Kypert, Satin[sv]
/ croisure[fr]
Varpens och inslagets sammanflätning till en väv.[sv]