Musköt [sv]

A musket is a muzzle-loaded long gun that appeared as a smoothbore weapon in the early 16th century, at first as a heavier variant of the arquebus, capable of penetrating plate armour. By the mid-16th century, this type of musket gradually disappeared as the use of heavy armour declined, but musket continued as the generic term for smoothbore long guns until the mid-19th century. In turn, this style of musket was retired in the 19th century when rifled muskets (simply called rifles in modern terminology) using the Minié ball (invented by Claude-Étienne Minié in 1849) became common. The development of breech-loading firearms using self-contained cartridges (introduced by Casimir Lefaucheux in 1835) and the first reliable repeating rifles produced by Winchester Repeating Arms Company in 1860 also led to their demise. By the time that repeating rifles became common, they were known as simply "rifles", ending the era of the musket.

Musket on eestlaetav pika sileda rauaga käsitulirelv, mida alates 16. sajandist kasutas peamiselt jalavägi.

Termin "musketär" tähendab musketiga relvastatud sõdurit. Pikka aega kasutati musketeid kui soomust läbistavaid relvi raudrüüs rüütlite vastu ja toetati nendega arkebuuse ning piikidega relvastatud jalaväge. Musketid olid pikka aega arkebuusidest raskemad relvad, kuid alates 16. sajandist tehnoloogia edasi arenedes muutusid musketid kergemaks ja lõpuks asendasid arkebuusid. Peale täägi kasutuselevõttu kadusid ka piigid relvastusest ja sisuliselt kõik jalaväelased muutusid musketärideks. Musketid kaotasid oma tähtsuse lahinguväljal 19. sajandi lõpus vintpüsside kasutuselevõtu järel.

Musketti on pitkä sotilaskäsiase, joka on olalta ammuttava ja rihlaamaton. Ammuksina aseessa käytetään jälleenlataamisen nopeuttamiseksi hyvin väljästi piippuun sopivia lyijykuulia rasvalapun tai paperipatruunan käärepaperin kera tai tarvittaessa vaihtoehtoisesti karkeita hauleja.

Muskett er eit handskytevåpen med luntelås, hjullås, flintelås eller ein slaglås. Løpet er glattbora, langt, og vert ladd frå munningen. Under avfyring vart løpet støtta mot ein muskett-gaffel (forkett), fordi musketten vog om lag 6–7 kg. Prosjektila som vart avfyrte, vog om lag 50 g og hadde ein distanse på om lag 200 m. Våpenet var i bruk frå byrjinga av 1500– til midten av 1800-talet.

Soldatar utstyrt med muskettar vart ofte omtala som musketerar.

En musköt är ett slätborrat, mynningsladdat handeldvapen som hanteras med båda händerna. Musköten användes i början av 1500-talet till mitten av 1800-talet.

Musköten utvecklades i Spanien på 1500-talet.

Ordet "musköt" kommer från franskans mousquet som ursprungligen betyder sparvhök då musköten från början användes vid fågeljakt. Ordet är belagt i svenska språket sedan 1604.