Aarno Karimo (vuoteen 1906 Hasselqvist, 29. joulukuuta 1886 Parikkala – 13. maaliskuuta 1952 Helsinki) oli suomalainen kirjailija, taidemaalari, piirtäjä, runoilija ja upseeri. Hän oli kiihkeän kansallismielinen ja aatteellisesti korkealentoinen. Karimon tunnetuin teos lienee eeppinen ja kansallismielistä mystiikkaa sisältävä Suomen historian kuvaus Kumpujen yöstä, jonka hän sekä kirjoitti että kuvitti. Suomen sisällissodassa hän taisteli valkoisten puolella ja toimi myöhemmin ahkerasti suojeluskuntajärjestössä.
[fi]Magnus Bognerud: magnus.bognerud@nasjonalmuseet.no
Yvonne Brenden Hansen: yvonne.hansen@nasjonalmuseet.no
Sjur Einen Sævik: sjur.saevik@nasjonalmuseet.no
Aarno Karimo, tidigare Hasselqvist, född 29 december 1886 i Parikkala, död 13 mars 1952 i Helsingfors, var en finsk författare, målare och major.
Karimos föräldrar var jordbrukaren Sanfrid Hasselqvist och Ida Matilda Forsblom i Alahovi gård vid Argusjärvi i Parikkala; och hans hustru var Aino Lindqvist.
Han studerade konst 1905–06 under ledning av Akseli Gallen-Kallela. Senare studerade han två år i S:t Petersburg och debuterade i Helsingfors 1907.
Karimo var grundare av skyddskårernas veckotidning Hakkapeliitta och dess förste redaktör mellan 1926 och 1944. Vid sidan av sina militära och redaktionella uppdrag ritade han regelbundet tidskriftens krigiska pärmbild, som med eftertryck gav skepnad åt uppfattningen om Finlands folk som Västerlandets utpost i öst.
Han gav vingar åt sina visioner också i sitt skönlitterära författarskap. Hans mest uppmärksammade och mest sålda arbete var Kumpujen yöstä (4 bd, 1929–32, 2. uppl. 3 bd, 1958–59), i vilket han i text och bild skildrade Finlands historia från hedenhös till 1918. Allt var predestinerat, den uppnådda självständigheten var inget annat än en historisk nödvändighet. De illvilliga svenskarna och ryssarna hade omedvetet väckt folket ur dess nationella dvala och eggat det att bli ett av Europas ledande krigarfolk. I framtidsromanen Kohtalon kolmas hetki (1926) beskriver författaren ett framtida krig mot arvfienden Ryssland med den moderna science fiction-litteraturens alla effekter.
[sv]Status | Lagret av | Tidspunkt |
---|---|---|
Publisert | Magnus Bognerud (Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og design) | 05.04.2022 14:45:23 |
Godkjent | Ulf Bodin (KulturIT) | 17.03.2022 10:44:47 |
root | 19.03.2024 21:47:07 | |
Ulf Bodin (KulturIT) | KulturIT | 24.11.2022 14:15:51 |
Oda Grønnesby (Kulturrådet) | Kulturdirektoratet | 10.11.2022 14:40:57 |
Magnus Bognerud (Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og design) | Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og design (Museum) | 05.04.2022 14:45:23 |
Status | Lagret av | Tidspunkt |
---|---|---|
Publisert | Magnus Bognerud (Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og design) | 05.04.2022 14:45:23 |
Godkjent | Ulf Bodin (KulturIT) | 17.03.2022 10:44:47 |
Erstatt | Lagret | Lagret av |
---|---|---|
24.11.2022 14:15:51 | 10.11.2022 14:40:57 | Ulf Bodin (KulturIT) |
10.11.2022 14:40:57 | 30.09.2022 12:51:10 | Oda Grønnesby (Kulturrådet) |
30.09.2022 12:51:10 | 30.09.2022 12:51:02 | Oda Grønnesby (Kulturrådet) |
30.09.2022 12:51:02 | 30.09.2022 12:50:53 | Oda Grønnesby (Kulturrådet) |
30.09.2022 12:50:53 | 26.09.2022 14:55:00 | Oda Grønnesby (Kulturrådet) |
26.09.2022 14:55:00 | 05.04.2022 14:45:23 | Ulf Bodin (KulturIT) |
05.04.2022 14:45:23 | 17.03.2022 12:10:55 | Magnus Bognerud (Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og design) |
17.03.2022 12:10:55 | 17.03.2022 10:44:47 | Ulf Bodin (KulturIT) |
17.03.2022 10:44:47 | 17.03.2022 10:44:47 | Ulf Bodin (KulturIT) |