/ kommerse-lest
Mål for vekt. I Norge var en kommerse-lest 2 080-2 300 kg avhengig av skipets størrelse
Ett fartygs maximala lastförmåga med den vikt av last, bränsle, förråd, besättning och passagerare som fartyget förmår bära när det lastats till lägsta tillåtna fribord. Förkortas DWT eller d.w.t.[sv]
Den generella begreppet för måttenheten fot. En fot har potentiellt olika längd på olika platser och olika tidpunkter, så enheten kan inte användas för konverteringar till metriska värden.[sv]
Ett fartyg med en skrovlängd över 12 meter och en skrovbredd över 4 meter skall ha ett mätbrev där den angivna längden och brutto- och nettodräktigheten avgör vilka regler som tillämpas på fartyget. En fritidsbåt på över 24 meter skall även ha mätbrev. Ett mätbrev utfärdas av en utsedd skeppsmätare. När ett fartyg har registrerats i fartygsregistret utfärdas mätbrev och fartygets uppgifter registreras i fartygsregistret. Mätbrevet ska finnas ombord på fartyget för att visas upp vid behov.[sv]
Det standardiserade viktmått som gällde som referens för svenska fartygs dräktighet mellan 1865 och 1875, ersatte den tidigare skeppslästen (svår/tung läst), och kom att ersättas av registerton.
1 nyläst motsvarade 100 centner, 10 000 skålpund eller 4,25 ton.
År 1874 ersattes det av registerton.[sv]
: Rymdenhet för mätning av ett fartygs dräktighet...
Registerton användes enligt skeppsmätningsreglementen för år 1874 och 1880 i Sverige för att ange ett fartygs dräktighet i rymd (istället för som tidigare i vikt). Måttet kallades ton eller registerton.[sv]