Mimmo Lillemor Astrid Wåhlander, ursprungligen Astrid Lillemor Wåhlander, under en period Borglin, född 1 november 1936 i Linköping, död 24 december 1992 i Stockholm, var en svensk skådespelare.
När Mimmo Wåhlander arbetade med amatörteater vid Lilla Teatern i Lund blev hon upptäckt som fotomodell och mannekäng. Från 1955 till 1958 var hon sedan elev vid Malmö stadsteaters elevskola där hon redan som premiärelev 1957 hade sitt genombrott som Anne Frank i Anne Franks dagbok.
Hon spelade en rad olika roller under därpå följande år, bland annat som Ariel i Stormen och för sina insatser i Vilhelm Mobergs Domaren fick hon författarens eget stipendium. Hon hade ett par större filmroller, dels som förtryckt direktörsdotter i Goda vänner trogna grannar och dels som incesthotad portvaktdotter i Pärlemor i början av 1960-talet.
Till Stockholms stadsteater kom hon 1964 och engagerades parallellt av TV-teatern där hon gjorde sitt främsta framträdande då hon spelade Tintomara i Drottningens juvelsmycke (1967). På 1970-talet gick hon över till att arbeta som frilans och försörjde sig periodvis även genom sjukvårdsarbete. Hennes utstrålning och ”trolska rådjursögon” kom väl till pass i roller som den överjordiskt sköna Tintomara men begränsade de rollerbjudanden hon fick. Några TV-roller som bröt mot detta mönster var dock som predikanten Helena Ekblom i Predikare-Lena (1976) och som den mordiska modern Anna Månsdotter i Richard Hoberts nyversion av Yngsjömordet (1986).
På 1980-talet omskolade hon sig till fastighetsmäklare.
Hon var gift första gången 1964 med Sven Ahlström (1915–1966) och andra gången 1970–1979 med läkaren Nils-Erik Borglin (1920–1996). Hon var mor till skådespelaren Sven Ahlström.
[sv]
I arbeid...