Militær konflikt
Sverige i krig med Brandenburg, Tysk-romerske kejsaren (från 1675), Nederländerna (från 1675), Danmark (från 1675), Spanien, Furstarna av Lüneburg (från 1675) samt Furstbiskopen av Münster (från 1675). Sverige var allierat med Frankrike, som var en av anledningarna till att kriget påbörjades för svensk del.[sv]
Militär incident [sv]
I skärgården som omgärdar Karlskrona bedrivs i februari och mars en ubåtsjaktoperation. Den inleds efter tekniska indikationer på en främmande ubåt erhålls den 9 februari på den yttre redden. Under de följande dygnen finner Marinen flera tecken på att en eller flera miniubåtar opererar i området kring örlogsbasen. Rapporter om främmande dykare på öarna runt Karlskrona inkommer också. För att stärka bevakningen på land kallas arméförband in, vilka bland annat bevakar området på Hasslö och kring Hasslöbron. Flera vapeninsatser görs såväl med undervattensvapen som med eldhandvapen mot dykare. I efterhand visar sig flera indikationer ha andra förklaringar än att främmande ubåtar och dykare har kränkt svenskt territorium, men långt ifrån alla indikationer kan förklaras på det viset. Ingen främmande ubåt eller dykare kan visas upp för allmänheten efter operationen, som avbryts den 27 mars.[sv]
Militær konflikt
Dansk-svenska kriget 1808–1809 var ett krig mellan Danmark-Norge och Sverige, som inleddes och utkämpades på grund av Danmark-Norges allians med Frankrike och Sveriges allians med Storbritannien under Napoleonkrigen. Varken Sverige eller Danmark-Norge önskade krig, men påtryckningar från deras respektive allianser ledde till att Danmark-Norge förklarade Sverige krig den 14 mars 1808. Danmark-Norge gjorde misslyckade försök att återerövra de territorier som förlorades till Sverige under 1600-talet och Sverige gjorde ett försök att förvärva Norge genom en invasion. Fred slöts den 10 december 1809 utan landavträdelser.[sv]
Militær konflikt
Kriget mot Storbritannien var en del av Napoleonkrigen. Efter freden i Paris 1810 tvingades Sverige in i kontinentalsystemet, en handelsblockad mot Storbritannien. Eftersom Storbritannien var Sveriges största handelspartner blev det ett stort problem, även om handeln fortsatte genom smuggling. Frankrike tröttnade så småningom på den svenska oförmågan att upprätthålla handelsblockaden och ställde ett ultimatum till den svenska regeringen där de hotade med att själva, tillsammans med sina allierade, förklara Sverige krig om inte den svenska regeringen uppfyllde deras krav. Den svenska regeringen gav efter för de franska kraven och förklarade krig mot Storbritannien. Under kriget avlossades emellertid inte ett enda skott. Kriget avslutades med Freden i Örebro.[sv]
Slag
Strid mellan de svenska landstigningstrupperna och de ryska försvarstrupperna vid Helsinge, nordväst om Åbo. Striden resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Gustaf Olof Lagerbring.[sv]
Slag
Landstigning av svenska trupper i den danska orten Humlebaek.[sv]
Slag
Slag mellan de svenska landstigningstrupperna och de ryska försvarstrupperna vid Lemo, söder om S:t Katrins, Finland. Slaget resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Eberhard von Vegesack.[sv]
Slag
Strid mellan de svenska landstigningstrupperna och de ryska försvarstrupperna vid Lokalax by, Finland. Striden resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Albrekt von Lantinghausen.[sv]
Militær konflikt
Nordiska krigen var en serie krig mellan Sverige, Ryssland, Polen, Österrike, Brandenburg och Danmark.[sv]
Militær konflikt
Pommerska kriget var ett krig som utkämpades mellan Sverige och Preussen 1757–1762. Det var en del av det större sjuårskriget 1756–1763, som fördes mellan stormakterna Preussen och Storbritannien-Hannover å ena sidan och Österrike, Frankrike och Ryssland å andra sidan. Sveriges avsikt med kriget mot Pommern var att återta de delar av Pommern som förlorats till Brandenburg/Preussen i frederna i Stockholm 1720 och i S:t Germain 1679. Kriget avslutades för Sveriges del utan varken vinst eller förlust vad gäller territorium.[sv]
Militær konflikt
Rysk-turkiska kriget utkämpades mellan Kejsardömet Ryssland och Osmanska riket. Kriget avslutades genom fredsavtalet i Küçük Kaynarca den 21 juli 1774 och ledde till att det ryska väldet utvidgades söderut och österut i norra Kaukasus och de södra delarna av nuvarande Ukraina.[sv]
Slag
Sjöslag mellan en Svensk-dansk-preussisk flotta och den lybska flottan utanför ön Bornholm. Slaget resulterade i en svensk-dansk-preussisk seger. Den svenska befälhavaren var Måns Svensson Some.[sv]
Slag
Sjöslag mellan en svensk transportflotta och danska flottorna i fjorden Dynekilen. Slaget resulterade i en dansk seger. Den svenska befälhavaren var Olof Strömstierna.[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och preussiska flottorna vid Stettiner Haff. Slaget resulterade i en svensk seger. Befälhavare var Carl Rutensparre.[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och danska flottorna vid Kolberger Heide i Kielfjorden. Slaget blev oavgjort. Den svenska befälhavaren var Klas Fleming.[sv]
Slag
Sjöslag mellan den svenska och ryska flottan vid Korpoström, Åbolands skärgård. Slaget resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Abraham Falkengren.[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och danska flottorna mellan Mön och Bornholm. Slaget blev oavgjort. Den svenska befälhavaren var Klas Bielkenstierna.[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och ryska flottorna vid Sandöström, Finska viken. Slaget resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Önnert Jönsson.[sv]
Slag
Skagerrakslaget var den enda fullskaliga sammandrabbningen mellan slagskepp i Första Världskriget och den sista stora sjöslag mellan fientliga flottor.[sv]
I arbeid...