Slag
Sjöslag mellan de svenska och danska flottorna vid Kolberger Heide i Kielfjorden. Slaget blev oavgjort. Den svenska befälhavaren var Klas Fleming.[sv]
Slag
Sjöslag mellan den svenska och ryska flottan vid Korpoström, Åbolands skärgård. Slaget resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Abraham Falkengren.[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och ryska flottorna vid Styrsudden i Finska viken. Slaget slutade oavgjort, dock resulterade striden i en rysk strategisk seger. Befälhavare för den svenska flottan var hertig Karl av Södermanland.[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och danska flottorna i Köge bukt, söder om Köpenhamn. Slaget resulterade i en dansk seger. Den svenska befälhavaren var Henrik Horn.[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och danska flottorna vid Köge bukt, söder om Köpenhamn. Slaget slutade oavgjort. Svenskarna förhindrade en framtida dansk landstigning. Den svenska befälhavaren var Hans Wachtmeister.[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och danska flottorna mellan Mön och Bornholm. Slaget blev oavgjort. Den svenska befälhavaren var Klas Bielkenstierna.[sv]
Slag
Slag mellan de svenska och ryska flottorna vid staden Reval (numera Tallinn, Estland). Striden resulterade i en rysk seger. Befälhavare var hertig Karl av Södermanland.[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och ryska flottorna vid Sandöström, Finska viken. Slaget resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Önnert Jönsson.[sv]
Slag
Sjöslag mellan den svenska flottan och en koalition av den danska flottan och den lybska flottan. Slaget resulterade i en dansk-lybsk seger. Den svenska befälhavaren var Jakob Bagge.[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och allierade dansk-nederländska flottorna utanför Ölands södra udde. Slaget resulterade i en dansk-nederländsk seger. Den svenska befälhavaren var Lorentz Creutz.[sv]
Slag
Slag mellan de svenska och ryska flottorna ett tiotal mil sydöst om Ölands södra udde. Slaget blev oavgjort. Befälhavare var hertig Karl av Södermanland.[sv]
Slag
Skagerrakslaget var den enda fullskaliga sammandrabbningen mellan slagskepp i Första Världskriget och den sista stora sjöslag mellan fientliga flottor.[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och polska flottorna som efterföljd av den svenska blockaden av hamnstaden Danzig. Slaget resulterade i en polsk seger. Den svenska befälhavaren var Nils Stiernsköld.[sv]
Slag
Slaget vid Bornhöft den 7 december 1813 var ett slag mellan svenskt kavalleri och danska trupper förstärkta med mindre styrkor polskt kavalleri och tyskt infanteri. Slaget var en del av Karl XIV Johans krig mot Napoleon och slutade med svensk seger. Slaget vid Bornhöft är den senaste gången som Sverige och Danmark drabbat samman i strid.[sv]
Slag
Slaget vid Dennewitz den 6 september 1813 var ett slag mellan Frankrike och den allierade Nordarmén bestående av Sverige, Ryssland och Preussen under Napoleonkrigen. Slaget slutade med seger för nordarmén.[sv]
Slag
Övergången vid Düna den 9 juli 1701 var ett fältslag under det stora nordiska kriget som stod vid floden Düna nära Riga. Slaget utkämpades mellan den svenska armén under ledning av kung Karl XII och en polsk-sachsiska armé under ledning av kung August II och Adam Heinrich von Steinaus. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Errastfer var ett fältslag mellan svenska och ryska trupper som utspelades 30 december 1701 nära Errastfer i östra svenska Livland (dagens Erastvere i Estland), under stora nordiska kriget. Den svenska styrkan leddes av Wolmar Anton von Schlippenbach. Slaget slutade med rysk seger och var den första betydande ryska segern i stora nordiska kriget.[sv]
Slag
Slaget vid Fehrbellin den 18 juni 1675 var ett slag mellan Sverige och kurfurstendömet Brandenburg. Slaget slutade med brandenburgsk seger och de politiska konsekvenserna blev stora. Brandenburg utnyttjade segern i den politiska propagandan och följden blev att furstbiskopen av Münster och de lüneburgska hertigarna förklarade Sverige krig. Senare följde även en dansk krigsförklaring och det skånska kriget.[sv]