kollelue
kollelue
Nynorsk
koll-lue
kollue
kollehue
kollehuve [nn]
kolleluve [nn]
< kalott
Rund lue som dekker toppen av hodet (kollen).
< Livplagg [sv]
Kollett (från franskans collet = liten krage) är en livrock, egentligen en tröja, eller en enklare och tunnare variant av en jacka, med korta eller inga skört och ståndkrage, utan andra prydnader än gradbeteckning och axeltränsar. Kolletten förekommer i äldre militära uniformsmodeller, uniform m/ä och var betydligt mer fältmässig än dolman och attilan. Kolletten togs i bruk i slutet av 1700-talet och bars särskilt sommartid och vid exercis. Den brukades tidigare som daglig dräkt vid artilleriet och fortifikationen, för underofficerare och officerare vid vissa kavalleriregementen, trängen samt även av krigsskolans kadetter.[sv]
: Kniv til å spise kreps med.
Krepsekniver har et kort, stivt blad til å skjære og og til å brekke opp krepseskallet med. De har også et hakk i eggen for å brekke opp klørne. Krepsekniver har et relativt langt skaft for at kniven skal ligge godt i hånden.
< Huvudbonad [sv]
Käppi är en militär huvudbonad, i äldre tid oftast av läder och överdragen med tyg, modernare varianter är ofta av tyg med någon typ av styvnad i huvudbonaden.
Käppin är försedd med pannskärm, ibland även nackskärm och ofta prydd med emblem. Den ursprungliga käppin från 1800-talets mitt var smalare upptill än nedtill. Käppin infördes i denna form vid det svenska infanteriet år 1854 och avlöste därmed kasken. 1858 anlades den i något ändrad form även vid gardesregementena och grenadjärtrupperna. Senare användes käppin särskilt inom artilleriet. Vid parad tillkom pompong eller plym.[sv]
< Livplagg [sv]
Ett kyller är en rock av sämskat älgskinn eller annat skinn utan knappar men med hyskor. Skinnet var tjockt så att det även skulle kunna stå emot splitter. Kyllret bars ursprungligen under harnesk, fästes ihop framtill, ibland även i sidorna, med snörning eller med hyskor. Knappar i kyllret kunde utsättas för tryck av harnesket och skulle därmed nöta mot ryttaren under harnesket. Skörten var öppna i sidosömmarna. Förstärkningarna på insidan av skörtkanterna blev i slutet av 1600-talet prydnadsbårder i regementets färger, vilket fick praktisk betydelse i och med att skörten veks upp. Senare försågs kyllret med ärmuppslag. Det dyrbara och i fuktigt väder olämpliga kyllret av skinn ersattes vid tiden för Stora Nordiska krigets utbrott av en skinnväst. Omkring år 1800 försvinner detta plagg och i dess ställe kommer olika former av kolletter. De sista militära enheterna i Sverige att använda kyller var Livregementsbrigadens kyrassiärkår, där det definitivt avlades 1815.[sv]
lasketrøye
lasketrøye
Nynorsk
laskatrøye - Hardanger (Dialekt (DIAL))
Snyttetrøya - Hardanger (Dialekt (DIAL))
kytetrøye - (Hardanger) (Dialekt (DIAL))
< kiletrøye
Trøye med isydde kiler/laskar som gir vidde. Lask betyr kile.
< Uniform [sv]
Livplagg är inom militären överdelen av uniformen alternativt uniformsjackan.[sv]
: Skje til å ta ut marg fra kjøttbein med.
Margskjeene har et langt, smalt blad i ene enden eller i begge ender. Når margskjeene har ti blad, har bladene forskjellig bredde for å kunne passe både til små og store bein.
: Skje til å mate barn og syke med.
Mateskjeene har gjerne en karakteristisk form med krokete skaft eller bladet festet på tvers av skaftet.
: Liten skje til å røre ut sukkeret i mokkakopper...
Mokkaskjeer har form som teskjeer, men de er mindre og spinklere.
nedslagslue
nedslagslue
Nynorsk
nedslagsluve [nn]
nedslagshue
nedslagshuve [nn]
< lue
Lue med påsatte slag, til å brette ned over ører og nakke. Disse kan være brettet opp både på utsiden og innsiden av lua. Kan også ha skygge. Ofte laget av pelsmateriale. Nedslagsluer av eldre type har pull sammensatt av kiler, er sydd av rødt klede og foret med pels. Nedslagsluer av yngre type har gjerne pels som yttermateriale. Se også skyggelue.
: Redskap til å knekke nøtter med.
Nøtteknekkere kan ha mange forskjellige utforminger, og illustrasjonene viser tre typer. Det finnes også skruer som er laget av metall, og enkelte nøtteknekkere kan være montert i et bordstativ.
: Redskap til å plukke ut nøttekjerner med når...
Nøttepirkere har et lite, buet blad eller en klo og rett tynt skaft. De er laget av metall.
: Høvel til å skjære tynne osteskiver med.
En del ostehøvler har en slip egg langs én side av bladet samtidig som bladet har en gaffelformet avslutning med to flate tinder. Disse ostehøvlene kan brukes både som ostehøvel og ostekniv.
: Knapp til å holde mot osten i når man skjærer...
Osteknapper er gjerne runde eller ovale, og de brukes i par. På baksiden har de stifter til å feste knappene i osten med.
: Kniv til servering av ost.
Ostekniver brukes både til å skjære opp osten og som gaffel til å forsyne seg med. Ostekniver har blad med rett eller buet rygg og gjerne en gaffelformet avslutning, og de kan ha riflet egg. Eldre ostekniver kan ha et kraftigere blad uten gaffelformet avslutning.
: Spade til servering av engelsk stiltonost og...
Ostespader har et lite, buet blad og langt rett skaft.
< sko
Sko med lett utringing og lav eller ingen hæl.
< hodeplagg
Tilbehør til lue. Stoffstykke med avlang, rektangulær form som legges over framhodet.
< hodeplagg
Tilbehør til tobladslue, legges over pannen utenpå lua. Gjerne sydd av svart eller brun fløyel. Rektangulær form, kan ha spiss midt foran.
I arbeid...