< Livplagg [sv]
Ett ytterplagg som vid mitten av 1500-talet var omfångsrik, med på vardera sidan en eller flera ärmar enligt det tyska modet, kort och utan ärmar enligt det spanska. Under 30-åriga kriget börjar den långa, vida kappan utan ärmar uppträda. Får i början av 1800-talet ärmar och antar därmed i huvudsak det utseende som karaktäriserar kappan i våra dagar.[sv]
< Livplagg [sv]
Kollett (från franskans collet = liten krage) är en livrock, egentligen en tröja, eller en enklare och tunnare variant av en jacka, med korta eller inga skört och ståndkrage, utan andra prydnader än gradbeteckning och axeltränsar. Kolletten förekommer i äldre militära uniformsmodeller, uniform m/ä och var betydligt mer fältmässig än dolman och attilan. Kolletten togs i bruk i slutet av 1700-talet och bars särskilt sommartid och vid exercis. Den brukades tidigare som daglig dräkt vid artilleriet och fortifikationen, för underofficerare och officerare vid vissa kavalleriregementen, trängen samt även av krigsskolans kadetter.[sv]
< Fotbeklädnad [sv]
En känga är en fotbeklädnad av kraftigt slag ofta med snörat skaft upp på smalbenet.[sv]
< Huvudbonad [sv]
Käppi är en militär huvudbonad, i äldre tid oftast av läder och överdragen med tyg, modernare varianter är ofta av tyg med någon typ av styvnad i huvudbonaden.
Käppin är försedd med pannskärm, ibland även nackskärm och ofta prydd med emblem. Den ursprungliga käppin från 1800-talets mitt var smalare upptill än nedtill. Käppin infördes i denna form vid det svenska infanteriet år 1854 och avlöste därmed kasken. 1858 anlades den i något ändrad form även vid gardesregementena och grenadjärtrupperna. Senare användes käppin särskilt inom artilleriet. Vid parad tillkom pompong eller plym.[sv]
< Livplagg [sv]
Ett kyller är en rock av sämskat älgskinn eller annat skinn utan knappar men med hyskor. Skinnet var tjockt så att det även skulle kunna stå emot splitter. Kyllret bars ursprungligen under harnesk, fästes ihop framtill, ibland även i sidorna, med snörning eller med hyskor. Knappar i kyllret kunde utsättas för tryck av harnesket och skulle därmed nöta mot ryttaren under harnesket. Skörten var öppna i sidosömmarna. Förstärkningarna på insidan av skörtkanterna blev i slutet av 1600-talet prydnadsbårder i regementets färger, vilket fick praktisk betydelse i och med att skörten veks upp. Senare försågs kyllret med ärmuppslag. Det dyrbara och i fuktigt väder olämpliga kyllret av skinn ersattes vid tiden för Stora Nordiska krigets utbrott av en skinnväst. Omkring år 1800 försvinner detta plagg och i dess ställe kommer olika former av kolletter. De sista militära enheterna i Sverige att använda kyller var Livregementsbrigadens kyrassiärkår, där det definitivt avlades 1815.[sv]
I arbeid...