< Livplagg [sv]
Attila är dels en till ungerska nationaldräkten hörande, kort, med snören besatt livrock. Namnet härrör från hunnerkonungen Attila.
Attila är egentligen en beteckning för en sorts dolma, med ståndkrage och snörmakeri, knäppsnören, tvärs över bröstet, oftast i fem rader, introducerad inom militären på 1700-talet som en kopia på föregående. Denna rock brukades mest av husarer i Frankrike och av artillerister i Sverige, men fanns även i andra länders arméer.
I Sverige introducerades attilan på 1850-talet och infördes som uniformsplagg 1872, framförallt vid artilleriet. Förekomsten vid kavalleriet inskränkte sig till husarofficerarna.[sv]
< Livplagg [sv]
Bigesch är en lång rock prydd med snören och tofsar i samma färg som rocken, ärmarna bär liknande prydnader. Plagget började användas av officerare i slutet av 1700-talet. Bigeschen ersatte i Sverige syrtuten från 1858 för officerare och underofficerare vid kavalleriet.[sv]
< Livplagg [sv]
Dolma är en kort uniformsjacka vilken ursprungligen hörde till husarernas uniform. Den knäpps med snöröglor och små pinnar eller kulknappar och till dolman hör även en päls. Dolman knäpps till vänster och skörtens framkanter är skurna snett ut i en spets. Dolman ersätts efter 1850 i fler länder av attilan.[sv]
< Livplagg [sv]
Frack är benämningen på en rock med baktill hängande skört. Frack började användas på 1700-talet men i Sverige först på 1800-talet. Fracken var i bruk fram till ungefär 1850 då den ersattes av vapenrocken. Fracken var först ett plagg för ryttare, vilket förklarar den kluvna skörten och den livskurna framsidan.[sv]
< Uniformstillbehör [sv]
Halsduk härrör med nuvarande användning från mitten av 1600-talet, då den manliga dräkten började bäras öppen vid halsen, till en början med spetsprydda ändar. Under karolinsk tid bars vanligen i det militära svart halsduk, ofta tillsammans med vita. Särskilt under 1700-talet användes krås, en veckad, vid halsen fäst remsa, ofta med spets.
Slips är ett smalt band av tyg knutet runt skjortkragen som bärs till kavaj eller kostym tillsammans med skjorta. Slipsen är en typ av kravatt, liksom flugan, som anses ha samma ursprung. I grunden handlar det om en rosett att hålla ihop kragöppningen med, men den har egentligen ingenting med skydd mot väder och vind att göra.[sv]
< Huvudbonad [sv]
Hjälm, kallades i äldre tid vid infanteriet för stormhatt, en rest av den gamla rustningen. Togs ur bruk under loppet av 1600-talet, dock vid olika tidpunkter för de skilda truppslagen och kategorierna inom dessa. Uppträder åter i slutet av 1700-talet med början vid lätta förband, vilka förses med ett slags lädermössa med metallkam. Olika former prövas både vid infanteriet och kavalleriet, och omkring år 1800 är de tre huvudtyper utvecklade vilka blir förebilder för senare hjälmar. Ursprungliga benämningar på dessa hjälmar är casque eller kask, casquet eller kaskett, mera sällan hjälm. Materialet var läder eller metall. Efter Napoleonkrigen användes hjälm vanligen endast av kavalleriet. På 1840-talet kommer en ny hjälmtyp, den preussiska kasken, pickelhuvan. Denna framställdes både av läder och metall och bars vid de olika truppslagen. Under första världskriget konstruerades stålhjälmar som skydd för soldaterna mot sprängstycken vid skyttegravsstriderna. Ursprungligen användes endast tre modeller, men under mellankrigstiden framställdes även andra typer. Efter andra världskriget dominerar den amerikanska modellen.[sv]
< Livplagg [sv]
Jacka är benämning på ett kort överplagg med ärmar och har använts under vitt skilda perioder. Jackan omtalas redan under 1500-talet som livplagg för drabanter alternativt med tröja. Jackan gjordes ursprungligen av ett grovt material och var möjligen även ett slags mellanplagg. Under slutet av 1700-talet och långt in på 1800-talet användes samma term för att beteckna de frackliknande, med korta skört försedda plagg som bars av manskapet, medan befälets motsvarande plagg med långa skört bar den riktiga benämningen frack.[sv]
< Livplagg [sv]
Ett ytterplagg som vid mitten av 1500-talet var omfångsrik, med på vardera sidan en eller flera ärmar enligt det tyska modet, kort och utan ärmar enligt det spanska. Under 30-åriga kriget börjar den långa, vida kappan utan ärmar uppträda. Får i början av 1800-talet ärmar och antar därmed i huvudsak det utseende som karaktäriserar kappan i våra dagar.[sv]
< Livplagg [sv]
Kollett (från franskans collet = liten krage) är en livrock, egentligen en tröja, eller en enklare och tunnare variant av en jacka, med korta eller inga skört och ståndkrage, utan andra prydnader än gradbeteckning och axeltränsar. Kolletten förekommer i äldre militära uniformsmodeller, uniform m/ä och var betydligt mer fältmässig än dolman och attilan. Kolletten togs i bruk i slutet av 1700-talet och bars särskilt sommartid och vid exercis. Den brukades tidigare som daglig dräkt vid artilleriet och fortifikationen, för underofficerare och officerare vid vissa kavalleriregementen, trängen samt även av krigsskolans kadetter.[sv]
< Huvudbonad [sv]
Käppi är en militär huvudbonad, i äldre tid oftast av läder och överdragen med tyg, modernare varianter är ofta av tyg med någon typ av styvnad i huvudbonaden.
Käppin är försedd med pannskärm, ibland även nackskärm och ofta prydd med emblem. Den ursprungliga käppin från 1800-talets mitt var smalare upptill än nedtill. Käppin infördes i denna form vid det svenska infanteriet år 1854 och avlöste därmed kasken. 1858 anlades den i något ändrad form även vid gardesregementena och grenadjärtrupperna. Senare användes käppin särskilt inom artilleriet. Vid parad tillkom pompong eller plym.[sv]
< Livplagg [sv]
Ett kyller är en rock av sämskat älgskinn eller annat skinn utan knappar men med hyskor. Skinnet var tjockt så att det även skulle kunna stå emot splitter. Kyllret bars ursprungligen under harnesk, fästes ihop framtill, ibland även i sidorna, med snörning eller med hyskor. Knappar i kyllret kunde utsättas för tryck av harnesket och skulle därmed nöta mot ryttaren under harnesket. Skörten var öppna i sidosömmarna. Förstärkningarna på insidan av skörtkanterna blev i slutet av 1600-talet prydnadsbårder i regementets färger, vilket fick praktisk betydelse i och med att skörten veks upp. Senare försågs kyllret med ärmuppslag. Det dyrbara och i fuktigt väder olämpliga kyllret av skinn ersattes vid tiden för Stora Nordiska krigets utbrott av en skinnväst. Omkring år 1800 försvinner detta plagg och i dess ställe kommer olika former av kolletter. De sista militära enheterna i Sverige att använda kyller var Livregementsbrigadens kyrassiärkår, där det definitivt avlades 1815.[sv]
< Uniform [sv]
Livplagg är inom militären överdelen av uniformen alternativt uniformsjackan.[sv]
< Huvudbonad [sv]
Kask är en typ av hög hjälm, oftast tillverkad av läder, men ibland av metall. Till kasken hör en pik av metall som kan skruvas av och ersättas av en hög hängande tagelplym vid parad. Kasken erbjöd bra skydd mot sabelhugg.[sv]
< Livplagg [sv]
Syrtut, från franskans "sur tout" (ovanpå allt) är en livsydd lång överrock med långa skört, slag och en eller två knapprader. Plagget användes under 1700-talet framförallt av officerare och inspirerade under 1800-talet civila långrockar och blev ett vanligt borgerligt ytterplagg. Syrtuten ersattes 1858 vid kavalleriet av bigeschen.[sv]
< Huvudbonad [sv]
Tolpak är en hög mössa av skinn med nedhängande klädespung, kallad flamma, samt en lång banderoll och hög ståndare. Mössan bars vanligen av husarer men i Ryssland i mitten av 1800-talet även av kosacker. I Sverige infördes tolpak samtidigt med den egentliga husarinrättningen vid 1700-talets mitt och återkom i början av följande århundrade vid Smålands dragoner.[sv]
I arbeid...