degummed
discharged
/ discharged
Om silke som befriats från sericinet, med icke genomgått någon blekningsprocess[sv]
Concept
Published
degummed silk
serisiinvapaa [fi]
/ serisiinvapaa[fi]
Silke från vilket sericinet avlägsnats. Jfr Avkokt, Souplesilke.[sv]
Concept
Published
denier
þraðaþykkt [is]
/ þraðaþykkt[is]
Mått för en silkestråds grovlek. Efter beslut vid en konferens i Paris år 1900, är 1 denier = grovleken hos en silketråd av vilken 9.000 meter väger 1 g. Ju högre deniertal, dess grövre garn. Jfr Garnnummer och Metriskt nummer.[sv]
Concept
Published
dent
rør [da]
/ rør[da]
Mellanrummet mellan tänderna i vävskeden varigenom varptrådarna trädas.[sv]
Concept
Published
dew retting
rasenrösten [de]
/ rasenrösten[de]
Rötning av lin utbrett på marken, och därmed utsatt för nederbörd m.m. Jfr Vattenrötning.[sv]
Concept
Published
/ rokk[no]
Redskap vid vilket spånadsmaterialet fästes för spinningen. Även motsvarande del av en spinnrock.[sv]
Concept
Published
I internationell mening. Utanför Norden har motsvarande term en mera vidsträckt betydelse. I likhet med Dubbelväv I består dylika vävnader av två fullständiga vävskikt, vilka växlar för mönsterbildning. Båda skikten kan vara i tuskaft, det ena med varpeffekt och det andra med inslagseffekt, men även kypert m.fl. bindningar förekommer. De båda skikten kan vara helt självständiga såväl som delvis eller helt sammanvävda. Sammanbindningen kan ske genom regelbundet fördelade "anbindepunkter" eller genom extra Anbindetrådar i varp eller inslag till denna typ av dubbelväv hör Diasper och Beiderwand. Dubbelvävtekniken brukas också med gemensamt inslag för framställning av slätväv, antingen så att inslaget binder samman väven i båda stadkanterna (se Påsväv) eller så att inslaget vänder varannan gång, varigenom väven blir sammanhängande längs ena kanten, d.v.s "dubbelbred".[sv]
Concept
Published
Bindningar med en varo och två oliksidiga inslag. Bindningen är ordnad i två serier, en som bildar rätsidans bindning, en som bildar avigsidans. Bindningen är ordnad så, att vardera sidans bindepunkter döljas under motsatta sidans flotterande trådar, och vardera sidan har kvar den enkla bindningens utseende. Mönster bildas genom omkastade färger[sv]
Concept
Published
doubling
folding
/ folding
Flera tilerade silketrådar spolas tillsammans för att sedan tvinnas.[sv]
Concept
Published
doup
slingersolv [sv]
/ slingersolv[sv]
Specialsolv för vissa varptrådars rörelse i sidled. Framför grundskaften befinna sig skaft med vanliga solv, på vilka inga varptrådar äro solvade. Genom solvögat löper i stället en ögla, som går under närmaste varptråd, en fast varptråd, och omfattar nästa varptråd, poltråden. När skaftet med gassolven höjes, drar öglan poltråden under den fasta varptråden upp i den övre delen av skälet.[sv]
Concept
Published
doup warp
lintuniisikankaissa [fi]
/ lintuniisikankaissa[fi]
I en gasbindning de varptrådar som dirigeras av gassolv och som mellan inslagen korsa en eller flera angränsande varptrådar. Jfr Gasbindning och Gassolv.[sv]
Concept
Published
doupion
dupion
/ dupion
Silke avhasplat från dubbelkokonger, d.v.s. en gemensam kokong spunnen av två silkemaskar[sv]
Concept
Published
draft
sidospiirustus [fi]
/ sidospiirustus[fi]
Schematisk bild av en vävnad. En vertikal = en varptråd, en horisontal = en inslagstråd. En markerad skärningspunkt betyder i dag vanligen att inslagstråden i fråga ligger över varptråden. Före 1920-talet var det tvärt om.[sv]
Concept
Published
draft
pistelypiirustus [fi]
/ pistelypiirustus[fi]
Schematisk framställning av den ordning enligt vilken varptrådarna trädas i solven för en viss bindning. Oftast omfattar solvnotan även en del, som visar hur tramporna knytas till skaften samt trampordningen. Jfr Bindemönster, Patron.[sv]
Concept
Published
draw in
indtrækning [da]
/ indtrækning[da]
Följden av vävning med för snävt tilltagna inslag. Vävens bredd minskas under arbetets gång.[sv]
Concept
Published
Medhjälpare som drar lockarna för mönstret i en dragvävstol. Jfr Harneskrustning[sv]
Concept
Published
drawloom
shaft drawloom
/ shaft drawloom
Vävstol med dragutrustning, simpel harneskutrustning eller liknande anordning för mönstrets dragning, kägelvävstol.[sv]
Concept
Published
Skälbildande apparat med vilken i princip varje varptråd kan höjas separat. Den består i sin mest utvecklade form av: Harnesksolv nedtill försedda med tyngder, lod. Solvet är upptill förlängt med en stropp trädd upp genom en harneskbräda, och därpå förenad med ett harnesksnöre. Märk: Hela antalet harnesksnören = no dragrenning, fr rame och ty rahmen. Harnesksnöret löper upp över en trissa och i ett trissbräde, och sträckes därefter horisontalt ut över vävstolens ena sida. Där kopplas det till ett vertikalt dragsnöre. Ett urval av dragsnören inräknas inom en och samma lock. Lockarna manövreras av en dragsven. I enklare vävstolar kunna harnesksnörena från trissbrädan löpa framåt över den vävandes plats. Lockarna inräknas då direkt på dessa och dragningen för mönstret göres av den som väver. Mönsterrapportens upprepningen över vävens bredd bestämmes av hur solven via stropparna knytas till harnesksnörena. Upprepningen i varpled bestämmes av de kombinationer av dragsnören som samlats i en lock, samt av den ordning i vilken dragningen av lockarna sker. Jfr Dragrustning, Kägelvävstol.[sv]
Concept
Published