Slag
Slag mellan de svenska och ryska flottorna vid staden Reval (numera Tallinn, Estland). Striden resulterade i en rysk seger. Befälhavare var hertig Karl av Södermanland.[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och ryska flottorna vid Sandöström, Finska viken. Slaget resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Önnert Jönsson.[sv]
Slag
Sjöslag mellan den svenska flottan och en koalition av den danska flottan och den lybska flottan. Slaget resulterade i en dansk-lybsk seger. Den svenska befälhavaren var Jakob Bagge.[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och allierade dansk-nederländska flottorna utanför Ölands södra udde. Slaget resulterade i en dansk-nederländsk seger. Den svenska befälhavaren var Lorentz Creutz.[sv]
Slag
Slag mellan de svenska och ryska flottorna ett tiotal mil sydöst om Ölands södra udde. Slaget blev oavgjort. Befälhavare var hertig Karl av Södermanland.[sv]
Slag
Skagerrakslaget var den enda fullskaliga sammandrabbningen mellan slagskepp i Första Världskriget och den sista stora sjöslag mellan fientliga flottor.[sv]
Ekspedisjon
Skattsökningsexpedition 1961 efter Inka-guld till Ecuador med Stellan Mörner. Med på expeditionen var Rolf Blomberg. Mörner gjorde totalt 13 expeditioner i Llanganatis djungel mellan 1960 och 1971. (Cathja Mörner, Dagens Nyheter 2009)[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och polska flottorna som efterföljd av den svenska blockaden av hamnstaden Danzig. Slaget resulterade i en polsk seger. Den svenska befälhavaren var Nils Stiernsköld.[sv]
Slag
Slaget vid Bornhöft den 7 december 1813 var ett slag mellan svenskt kavalleri och danska trupper förstärkta med mindre styrkor polskt kavalleri och tyskt infanteri. Slaget var en del av Karl XIV Johans krig mot Napoleon och slutade med svensk seger. Slaget vid Bornhöft är den senaste gången som Sverige och Danmark drabbat samman i strid.[sv]
Slag
Slaget vid Dennewitz den 6 september 1813 var ett slag mellan Frankrike och den allierade Nordarmén bestående av Sverige, Ryssland och Preussen under Napoleonkrigen. Slaget slutade med seger för nordarmén.[sv]
Slag
Övergången vid Düna den 9 juli 1701 var ett fältslag under det stora nordiska kriget som stod vid floden Düna nära Riga. Slaget utkämpades mellan den svenska armén under ledning av kung Karl XII och en polsk-sachsiska armé under ledning av kung August II och Adam Heinrich von Steinaus. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Errastfer var ett fältslag mellan svenska och ryska trupper som utspelades 30 december 1701 nära Errastfer i östra svenska Livland (dagens Erastvere i Estland), under stora nordiska kriget. Den svenska styrkan leddes av Wolmar Anton von Schlippenbach. Slaget slutade med rysk seger och var den första betydande ryska segern i stora nordiska kriget.[sv]
Slag
Slaget vid Fehrbellin den 18 juni 1675 var ett slag mellan Sverige och kurfurstendömet Brandenburg. Slaget slutade med brandenburgsk seger och de politiska konsekvenserna blev stora. Brandenburg utnyttjade segern i den politiska propagandan och följden blev att furstbiskopen av Münster och de lüneburgska hertigarna förklarade Sverige krig. Senare följde även en dansk krigsförklaring och det skånska kriget.[sv]
Slag
Slaget vid Fraustadt utkämpades den 3 februari 1706 mellan Sverige under ledning av general Carl Gustaf Rehnskiöld och en numerärt överlägsen sachsisk-rysk-polsk-litauisk här. Slaget slutade med svensk seger och räknas som en av de största svenska segrarna under stora nordiska kriget 1700–1721.
Följderna av den svenska segern blev att August II:s krig mot Sverige avslutades genom freden i Altranstädt, varvid Sachsen slöt fred med Sverige och August II avsade sig rätten till den polska kronan. Den svenskvänlige Stanisław Leszczyński erkändes därmed som polsk regent.[sv]
Slag
Slaget vid Gadebusch utkämpades den 9 december 1712 mellan Sverige å ena sidan och Danmark och Sachsen å den andra. Den svenska hären, med Magnus Stenbock i täten, segrade. Segern vid Gadebusch blev den sista stora segern för det svenska stormaktsväldet, men saknade emellertid strategisk betydelse.[sv]
Slag
Slaget vid Halmstad den 17 augusti 1676 var ett avgörande slag under skånska kriget mellan Sverige och Danmark. Slaget slutade med svensk seger och den danska armén besegrades i grunden. Med segern avvärjdes ett danskt hot mot Göteborg. Istället kunde svenskarna samla förstärkningar och senare besegra den danska invasionsarmén i slaget vid Lund. Slaget vid Halmstad kom att bli det sista slaget mellan danskar och svenskar i Halland.[sv]
Slag
Slaget vid Helsingborg utspelade sig den 28 februari 1710 mellan Danmark, under ledning av generallöjtnant Jørgen Rantzau, och Sverige under ledning av generalguvernören i Skåne, Magnus Stenbock.
Danmark försökte utnyttja det svenska nederlaget vid Poltava år 1709 genom att på hösten samma år landstiga med en invasionsarmé vid Råå. Den svenska armén var kraftigt reducerad efter slaget vid Poltava och den danska armén ryckte allt längre in i Skåne, med målet att inta flottbasen i Karlskrona. När Stenbock slutligen kunde tåga in i Skåne drog sig de danska trupperna tillbaka till Helsingborg, där det avgörande slaget sedan stod. Slaget slutade i svensk seger och efterföljdes av en dansk reträtt från Skåne. Detta blev därmed Danmarks sista större kraftsamling att återta Skånelandskapen.[sv]
I arbeid...