Folket i Bild (FiB) var en svensk veckotidning som gavs ut mellan åren 1934 och 1963. Tidningen grundades av socialisten Karl Kilbom. När svenska folkrörelser på 1930-talet kritiserade den så kallade kolorerade veckopressen skapade Kilbom ett alternativ under parollen: "För arbetets ära, bildning och förströelse - mot dårlig smak, fjäsk och divakult!". Tidningen blev en folkrörelse. Folket i Bild samt FIB:s böcker distribuerades av en kår om 7 000–8 000 idealister i fabriker, byar och bostadsområden över hela landet. En del av tidningens vinst delades ut som stipendier till folkrörelser, folkskolestudenter, konstnärer och författare. I många år låg upplagan på över 200 000 exemplar. Den högsta upplagan nåddes 1952 med 285 000 exemplar. FiB var från början fristående men köptes av Sveriges socialdemokratiska arbetareparti vid ett tillfälle då likviditeten var dålig. År 1962 sålde ägarna Esselte 60 % och Socialdemokraterna 40 % av tidningen till det Bonnierägda förlaget Åhlén & Åkerlund. De nya ägarna kom att förändra tidningens innehåll avsevärt under det nya namnet FIB aktuellt, trots löften från Lukas Bonnier att andemeningen i tidningen skulle bevaras.
Tidingen hann bara att ha två chefredaktörer. Det två första åren 1934-1936 var det Ernst Lundqvist och resetrande åren, 1936-1962 var det Ivar Öhman.
Folket i Bild var en aktad bild- och reportagetidning. Bakom tidningen och förlaget stod organisationer ur flera svenska folkrörelser, bland annat arbetar-, nykterhets- och bonderörelserna. Tidningen spelade en viktig roll i tidens kultur- och politiska debatt. Genom åren medverkade en rad framstående kulturpersonligheter, bland annat Vilhelm Moberg och Gunnar Ekelöf.
[sv]