Militær konflikt
Dansk-svenska kriget 1808–1809 var ett krig mellan Danmark-Norge och Sverige, som inleddes och utkämpades på grund av Danmark-Norges allians med Frankrike och Sveriges allians med Storbritannien under Napoleonkrigen. Varken Sverige eller Danmark-Norge önskade krig, men påtryckningar från deras respektive allianser ledde till att Danmark-Norge förklarade Sverige krig den 14 mars 1808. Danmark-Norge gjorde misslyckade försök att återerövra de territorier som förlorades till Sverige under 1600-talet och Sverige gjorde ett försök att förvärva Norge genom en invasion. Fred slöts den 10 december 1809 utan landavträdelser.[sv]
Militær konflikt
Kriget mot Storbritannien var en del av Napoleonkrigen. Efter freden i Paris 1810 tvingades Sverige in i kontinentalsystemet, en handelsblockad mot Storbritannien. Eftersom Storbritannien var Sveriges största handelspartner blev det ett stort problem, även om handeln fortsatte genom smuggling. Frankrike tröttnade så småningom på den svenska oförmågan att upprätthålla handelsblockaden och ställde ett ultimatum till den svenska regeringen där de hotade med att själva, tillsammans med sina allierade, förklara Sverige krig om inte den svenska regeringen uppfyllde deras krav. Den svenska regeringen gav efter för de franska kraven och förklarade krig mot Storbritannien. Under kriget avlossades emellertid inte ett enda skott. Kriget avslutades med Freden i Örebro.[sv]
Militær konflikt
Nordiska krigen var en serie krig mellan Sverige, Ryssland, Polen, Österrike, Brandenburg och Danmark.[sv]
Militær konflikt
Sverige i krig med Danmark och Lybeck. I grunden handlade kriget om att avvärja de danska angriparna och att bevara Sverige som en självständig nation.[sv]
Militær konflikt
Pommerska kriget var ett krig som utkämpades mellan Sverige och Preussen 1757–1762. Det var en del av det större sjuårskriget 1756–1763, som fördes mellan stormakterna Preussen och Storbritannien-Hannover å ena sidan och Österrike, Frankrike och Ryssland å andra sidan. Sveriges avsikt med kriget mot Pommern var att återta de delar av Pommern som förlorats till Brandenburg/Preussen i frederna i Stockholm 1720 och i S:t Germain 1679. Kriget avslutades för Sveriges del utan varken vinst eller förlust vad gäller territorium.[sv]
Militær konflikt
Rysk-turkiska kriget utkämpades mellan Kejsardömet Ryssland och Osmanska riket. Kriget avslutades genom fredsavtalet i Küçük Kaynarca den 21 juli 1774 och ledde till att det ryska väldet utvidgades söderut och österut i norra Kaukasus och de södra delarna av nuvarande Ukraina.[sv]
Militær konflikt
Slaget vid Prag ägde rum 1648 och var den sista bataljen under trettioåriga kriget. Sveriges fältmarskalklöjtnant tågade in i staden och intog Pragborgen väster om Vltavafloden. Svenskarna försökte inta Gamla staden öster om floden, men hindrades vid Karlsbron. Efter en kort kamp intog svenskarna hela stadsdelen, där det kejserliga slottet samt en mängd adelspalats och kloster gav dem ett rikt byte. Under två dagar genomfördes plundring vilken resulterade i en betydande skatt.[sv]
Militær konflikt
Stora nordiska kriget bröt ut år 1700 när alliansen Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland förklarade det svenska stormaktsväldet krig. Kriget pågick i norra, mellersta och östra Europa. Kriget slutade med svensk förlust och Ryssland övertog Sveriges ställning som stormakt i norra Europa.[sv]
Militær konflikt
Sverige i krig med Ryssland. De svenska krigsmålet är inte kända då det inte är säkert vem som startade kriget. Kriget resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Gustav Vasa.[sv]
Militær konflikt
Stormningen av Lemberg ägde rum den 28 augusti 1704 i den polsk-litauiska staden Lemberg under det stora nordiska kriget. Den svenska kungen Karl XII stormade den muromgärdade staden med endast tre kavalleriregementen. På en kvarts timme var fästningen tagen. Det gick så snabbt att endast 30 man på den svenska sidan hunnit bli dödade och sårade. På den polska sidan hade ett 60-tal personer dödats.[sv]
Militær konflikt
Teaterkriget var ett kort krig mellan Danmark och Sverige 1788–1789. År 1788 inledde Gustav III krig mot Ryssland utan ständernas godkännande (Gustav III:s ryska krig). I en traktat från 1773 hade danskarna förbundit sig att ställa upp med danska styrkor i det fall ryssarna skulle bli angripna. Med hänvisning till traktaten krävde ryssarna nu att danskarna skulle hålla sitt löfte och Danmark förklarade därmed motvilligt Sverige krig. Det korta konflikten slutade med en svensk taktisk seger utan landvinningar.[sv]
Militær konflikt
Sverige i krig mot en katolsk offensiv under ledning av den tysk-romerske kejsaren. De svenska trupperna var åren 1638-48 allierade med Frankrike och under olika perioder med olika tyska stater.
Svenska trupper deltog i kriget åren 1628-1648, i full skala från år 1630.[sv]
Militær konflikt
Tåget över Bält var ett svenskt fälttåg mot Danmark, som fördes över isarna och öarna mellan Jylland och Själland. Fälttåget pågick mellan den 30 januari och den 15 februari 1658 och det slutade med en avgörande seger för Sveriges kung Karl X Gustav under dennes första danska krig.[sv]
Militær konflikt
Tåget över Lilla Bält inleddes på morgonen den 30 januari 1658 och var en del av ett svenskt fälttåg som pågick mellan den 30 januari och den 15 februari 1658 där den svenska armén gick över isarna och öarna mellan Jylland och Själland.[sv]
Militær konflikt
På natten till den 6 februari gick mellan 2 000 och 3 000 svenska ryttare ut på isen utanför Svendborg. Tillsammans marscherade 370 fotsoldater ur Kalmar regemente. Karl X Gustav själv följde med eftertruppen ut på isen, och beordrade att större delen av kavalleriet skulle gå över isen. Spaningspatruller red i förväg för att kontrollera isen. När de resterande trupperna begav sig ut på isen hade den smälta snön gjort isen mycket blöt. Men trots att vattnet på vissa ställen nådde högt på hästarnas ben, höll isen i det stora hela. Endast marginella förluster uppstod när små delar av förbanden hamnade vilse i nattmörkret och försvann ned i Östersjöns djup.[sv]
I arbeid...