Frälsehemmanet Fors omnämns i jordeboken för Varnums socken 1540. Hit hörde hemmanet innan Kroppa socken bildades 1642. Från 1633 kallas gården Storfors. Jordbruksmarken i området var bördig, vilket var anledningen till att platsen befolkades redan under medeltiden. Hertig Karl övertog gården 1587 och året därefter anlades ett hammarbruk. Under 1600-talet uppförs ytterligare bebyggelse i närområdet. Dessa bostäder befolkades troligtvis av arbetare vid bruket. Tackjärn och stångjärn producerades här, tillsammans med bland annat skjutvapen, kanonkulor och harnesk.[sv]
Vid bruket uppfördes en stångjärnssmedja 1753 samt en masugn 1796. Det så kallade Vallonsmidet infördes 1829 efter Gustaf Adolf Tamms beslut. Fram till år 1947 användes denna tillverkningsmetod vid bruket. Det var således det sista bruket i Sverige som använde sig av metoden så långt in på 1900-talet.[sv]
Järnbruk under Ekensholm i Dunkers socken vid Eklången. Hammare och två härdar med privilegium för smidning av stångjärn. Egen masugn, Björndammen och egen järnmalmsgruva, Starrsäter. Verksamheten finns utmärkt på kartor från 1625 men verksamheten startar officiellt 1641. Bruket läggs ner omkring 1890 då herrgården brunnit ner.[sv]
Verksamheten vid Surahammars bruk påbörjades redan under 1500-talet. Vid denna tid anlades en kronohammare vid Kolbäcksån. Bruksegendomens huvudbyggnad är belägen på en holme i ån. Vid 1600-talets slut bestod bruket endast av en mindre smedja.
Efter att bruket övertogs av Sofia Christina Lilliestierna 1726, utvecklades verksamheten och företaget växte; Produktionen ökade och kvaliteten på järnet höjdes. Lillienstiernas järnstämpel kom att användas även efter hennes bortgång.
Därefter kom bruket att byta ägare ett flertal gånger. Surahammars Bruks AB grundade 1891 VABIS, ett verkstadsföretag. År 1905 övertogs Svanå bruk och blev en del i företaget. År 1916 erhölls nästan alla bolagets aktier av ASEA.
Surahammars Bruks AB är idag Skandinaviens enda tillverkare av elektroplåt med en årsproduktion på 70 000 ton. Företaget är en del av ”Tata Steel”.[sv]
OBS! KulturNav er ikke fullt støttet av din nettleser. For korrekt funksjonalitet anbefales nyere Chrome, Firefox, Safari eller Internet Explorer 10 eller senere.