Karlsdal som ort byggdes upp runtomkring järnbruket som erhöll sina privilegier 1640, då under under namnet Nya Älvhyttan. Driften vid bruket lades ner 1932.[sv]
Stålindustrin Klosterverken var en del av Klosters bruk beläget i bruksorten Långshyttan i Hedemora kommun. De äldsta beläggen för ortens existens härstammar från 1427. Det kan redan under 1400-talet ha funnits en hytta på platsen.
På 1500-talet anlades hammarsmedjor längs ån. Två hyttor var i bruk parallellt i Långshyttan under en stor del av 1600-talet. En av lades dock ned på 1670-talet. Långshyttan i Husby socken kom att bli en del i Klosters bruks ägo från och med 1859. 1861 lades den gamla bergsmanshyttan ned och en ny hytta startades, som under en lång tid var den största i Sverige. Samma år anlade man också ett bessemerverk.
Under 1800-talet började man att använda en mer modern typ av masugn. Bruket i Långshyttan var banbrytare när det gäller arbetet med denna. Även inom tillverkning av rostfritt stål var man framstående. Moderniseringen som här skedde under 1800-talet ledde till att arbetarna blev fler och orten utökades.
Christopher Polhems Stjärnsunds bruk köptes 1871 och samlades tillsammans med all annan järnhantering i Husby socken under aktiebolaget Klosters AB. Efter detta skedde flertalet ut- och ombyggnationer. Vid slutet av seklet kom även en järnväg att anläggas hit.
Trots en rad framgångar drabbades Klosters AB av några svåra år ekonomiskt. Detta ledde till att bolaget 1927 blev införlivat i Fagerstakoncernen, såsom Klosterverken. 1948 upphörde produktionen av tackjärn vid Långshyttan, varpå hyttan lades ned. Bara några år tidigare hade Stjärnsunds bruk stängts ned. Därför stod Långshyttan ensamt under namnet Klosterverken. Under 1900-talets andra hälft kom fler delar av koncernen att läggas ned, följt av ett antal ägarskiften. Från 2014 finns inte längre någon verksamhet kvar vid Långshyttan.[sv]
Laxå Bruk bildades 1643 av Anders Boij och Anders Nilsson. De ville framställa järn av Tivedens malm, skog och vattentillgångar. Boij och Nilsson fick den 11 december 1643 sex års frihet från hammarskatten genom ett privilegiebrev från Axel Oxenstierna – formellt sett från Drottning Kristina. Detta var nämligen utfärdat ett år innan hon blev regent.
Fyra år efter att verksamheten startat, dog Anders Nilsson. Boij köpte änkans andel och fortsatte ensam att expandera verksamheten. 1668 gick även Boij bort, varefter hans son Anton Boij tog över företaget. 1676 adlades Anton till von Boij av Karl XI på grund av den framgångsrika utvecklingen av bruket. Bruksorten genomgick omfattande expansioner under von Boij ledning. Han köpte även Lilla Lassåna och utvecklade jordbruket däromkring. Allt detta skulle leda till att han ekonomiskt var näst intill ruinerad. Fram till 1872 ägdes bruket av flera namnkunniga släkter inom den svenska industrin. 1872 bildades så Laxå Bruks AB, ägare var släkterna Cassel och Bohnstedt. År 1900 övertog Carl Sahlin aktieinnehavet, samma år som han tillträdde som disponent över bruket.
Järnframställning hade hela tiden varit den huvudsakliga produktionen. Men under 1900-talet övergick man till att framställa stålsand och stenbaserad mineralull.
2005 gick Laxå Bruk i konkurs på grund av dålig lönsamhet. Företagsgruppen Laxab köpte då bruket. Formpressning av mineralull samt fibrer för asfaltering är några av de produktionsområden som bruket idag ägnar sig åt.[sv]
Hytta vid Hyttälven i Motjärnshyttan, Filipstads kommun, Värmland. Verksamheten började 1643 men flyttade 1854 till nuvarande plats. Avvecklades 1916 då Uddeholmsbolagets järntillverkning koncentrerades till Hagfors.[sv]
Järnbruk i Munkfors, Värmland, med privilegiebrev från 1670, bruket flyttade söderut under 1800-talet och 1941 stängdes det gamla martinverket vid forsen.[sv]
Privilegier för Tabergs bergslag att anlägga en hammare vid Tabergsån i Jönköpings län utfärdas 1618. Bruket köptes av Husqvarna 1918. Omfattande produktion av gjutjärnsprodukter. Industriverksamheten i Norrahammar avvecklades i början av 1990-talet.[sv]
I Nykvarn, Södermanland, anlades en hammarsmedja 1590. Utökade privilegier från 1678 och 1699 medförde verksamhet med mässings- och kopparsmide fram till 1860-talet.[sv]
Järnbruket i Ransäter anlades vid 1600-talets mitt av borgmästare Johan Börjesson. Här fanns tre stångjärnshammare som lades ned vid slutet av 1800-talet.
Idag kallas den gamla bruksherrgården för Geijersgården, då Erik Gustaf Geijer föddes på gården. Idag finns här ett museum som ägs och förvaltas av Geijerska släktföreningen.[sv]
OBS! KulturNav er ikke fullt støttet av din nettleser. For korrekt funksjonalitet anbefales nyere Chrome, Firefox, Safari eller Internet Explorer 10 eller senere.
I arbeid...