Musiker
"Sigfrid Fridman föddes i Björkåsberg. Som dotterson till den legendariske storspelmannen Jan Carlsson i Björkåsberg, tycks han ha fått en musikalisk ådra som inte var mindre än hans morfars. Undertecknad, som fått i uppdrag att berätta lite om Sigfrid Fridman, kan bara återge sina personliga er- farenheter och intryck av Sigfrid som spelman och människa.
Han får själv berätta om sin musikaliska början. "I Svenska Låtar, värmlandsdelen, står det att min morbror Carl Johan Björklund var min läromästare. Det är helt fel. Det var min mor som lärde mig spela fiol. Jag var då i 12-13 års åldern. Jag anser att hon i folkmusikaliskt bedömande stod vida högre än morbror Johan. Hon spelade noggrant med allt "krus" och alla förslag som morfar var berömd för av samtida spelmän." Detta var Sigfrids egna ord och nu fortsätter undertecknad.
Trots Sigfrid Fridmans folkmusikaliska bakgrund var han ett barn av sin tid och nyfiken på allt nytt. Han deltog i många sorters musikutövning, bl a som biografmusiker under stumfilmens dagar. Konstmusik utövade han, såväl i Uddeholms orkesterförening som i en stråkkvartett i Hagfors. Vidare spelade han åt TOV:s folkdanslag i Uddeholm. Åtskilliga dansorkestrar deltog han i under årens lopp. Tillsammans med en kusin vid namn Arnold Reiner spelade han folkmusik i flera radioprogram i slutet av 1940-talet. Sigfrid blev riksspelman vid stämman i Karlstad 1952. Trots att Sigfrids officiella titel var valsverksarbetare, så kunde han med alla sina engagemang gott kallas "yrkesmusiker".
Arvid Eriksson"[sv]
Musiker
Ingmar "Getzon" Gunnarsson föddes 1934 i Björkefors i Sunne kommun. Han kom att spela gitarr i flera dansorkestrar i och runtomkring Stockholm under 1960- till 1990-talen, där han också sjöng, ibland likt Louis Armstrong. Han kompade flera kända artister som exempelvis Östen Warnerbring,[sv]
Musiker
"1989 kan Värmlands Spelmansförbund fira 60-års jubileum. En av dem som var med från starten var Erik Gustavsson. Mer än någon annan kom han sedan att sätta sin prägel på förbundet och på folkmusiken i Värmland.
Erik Gustavsson föddes i Karlstad 1907. Han växte upp i en familj, där musiken var dagligvara. De första grunderna i fiolspelets konst fick han av "blinde WideQvist". Denne kunde snart konstatera, att hans elev hade utomordentliga anlag, men då de ekonomiska förutsättningarna inte förelåg för vidare skolning, fick Erik arbeta vidare på egen hand. Han kom med i Hembygdsgillet i Karlstad, spelade till folkdans, fick intresse för folkmusik och blev en utomordentlig spelman. Snart började han också teckna upp låtar efter andra spelmän, och denna verksamhet kom så småningom att utgöra tyngdpunkten i hans livsgärning. Hur många låtar Erik dokumenterat är det svårt att ha en uppfattning om, men det torde röra sig om några hundratal. Då är att märka att han gjorde de flesta uppteckningarna utan att ha tillgång till de hjälpmedel som numera står till buds. Med osviklig stilkänsla försåg han också låtarna med understämmor. Det var en upplevelse att höra Erik själv spela dessa stämmor och han var en improvisationens mästare
Att Carl Iderströms rika repertoar från Frykerud finns bevarad, är till största delen Erik Gustavssons förtjänst.
Erik var också en framstående kompositör eller "låtsnickare" som han själv föredrog att kalla det. Flera häften har honom som upphovsman, och låtarna är mestadels av mycket hög kvalitet. Erik var en blygsam natur som inte fikade efter rampljuset. Trots detta blev han inte utan ärebetygelser. Han fick mottaga Zorn-märket i guld och belönades också med Nya Wermlandstidningens kulturstipendium.
Sven Eden"[sv]
Gustavsson, Thommy (1948 - 2019)
Gustafsson, Thommy, 1948-
Navneform fra kilden VIAF
Namneform frå kjelda VIAF
Namnform från källan VIAF
[Svensk]
Name form from the source VIAF
[Engelsk]
Nimekuju allikast VIAF
[Estisk]
?Namnform från källan VIAF
[Finsk]
Gustavson
alternativ stavning
Gustavsson
alternativ stavning
Musiker
Thommy Gustafson var musiker i orkestern Sven-Ingvars under 30 år, där han spelade keyboard och klaviatur. Under de år han var medlem, 1987-2017, fick orkestern en ny publik från att ha varit mer renodlad pop- och rockorkester från mitten av 1950-talet. Efter att ha deltagit i nya sammanhang, bland annat i Hultsfredsfestivalen 1991, hittade en ny generation till orkestern som nu nått en slags kultstatus.[sv]
I arbeid...