Laxå Bruk bildades 1643 av Anders Boij och Anders Nilsson. De ville framställa järn av Tivedens malm, skog och vattentillgångar. Boij och Nilsson fick den 11 december 1643 sex års frihet från hammarskatten genom ett privilegiebrev från Axel Oxenstierna – formellt sett från Drottning Kristina. Detta var nämligen utfärdat ett år innan hon blev regent.
Fyra år efter att verksamheten startat, dog Anders Nilsson. Boij köpte änkans andel och fortsatte ensam att expandera verksamheten. 1668 gick även Boij bort, varefter hans son Anton Boij tog över företaget. 1676 adlades Anton till von Boij av Karl XI på grund av den framgångsrika utvecklingen av bruket. Bruksorten genomgick omfattande expansioner under von Boij ledning. Han köpte även Lilla Lassåna och utvecklade jordbruket däromkring. Allt detta skulle leda till att han ekonomiskt var näst intill ruinerad. Fram till 1872 ägdes bruket av flera namnkunniga släkter inom den svenska industrin. 1872 bildades så Laxå Bruks AB, ägare var släkterna Cassel och Bohnstedt. År 1900 övertog Carl Sahlin aktieinnehavet, samma år som han tillträdde som disponent över bruket.
Järnframställning hade hela tiden varit den huvudsakliga produktionen. Men under 1900-talet övergick man till att framställa stålsand och stenbaserad mineralull.
2005 gick Laxå Bruk i konkurs på grund av dålig lönsamhet. Företagsgruppen Laxab köpte då bruket. Formpressning av mineralull samt fibrer för asfaltering är några av de produktionsområden som bruket idag ägnar sig åt.[sv]
Järnbruk vid Gavleån i Mackmyra, Gästrikland med verksamhet från 1500-talet och privilegier från 1659. Järnbruket upphörde 1877 då smidesverksamheten flyttades över till Forsbacka.[sv]
Hytta vid Hyttälven i Motjärnshyttan, Filipstads kommun, Värmland. Verksamheten började 1643 men flyttade 1854 till nuvarande plats. Avvecklades 1916 då Uddeholmsbolagets järntillverkning koncentrerades till Hagfors.[sv]
Järnbruk i Munkfors, Värmland, med privilegiebrev från 1670, bruket flyttade söderut under 1800-talet och 1941 stängdes det gamla martinverket vid forsen.[sv]
Privilegier för Tabergs bergslag att anlägga en hammare vid Tabergsån i Jönköpings län utfärdas 1618. Bruket köptes av Husqvarna 1918. Omfattande produktion av gjutjärnsprodukter. Industriverksamheten i Norrahammar avvecklades i början av 1990-talet.[sv]
En masugn finns 1586 i Norshammar vid Svärtaån i Nyköpings kommun, privilegier utfärdas för hammare och masugn 1646. 1854 läggs järnverksamheten ner.[sv]
I Nykvarn, Södermanland, anlades en hammarsmedja 1590. Utökade privilegier från 1678 och 1699 medförde verksamhet med mässings- och kopparsmide fram till 1860-talet.[sv]
OBS! KulturNav er ikke fullt støttet av din nettleser. For korrekt funksjonalitet anbefales nyere Chrome, Firefox, Safari eller Internet Explorer 10 eller senere.
I arbeid...