801 til 900 av 1156 treff.
- Arkitekter verksamma i Sverige (Arkitektur- och designcentrum) [sv] (1)
- Kunstnere, arkitekter og designere i offentlige samlinger i Norge (Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og design) (2)
- Militärer (Statens försvarshistoriska museer) [sv] (1)
- Personer med anknytning till Världskulturmuseerna (Statens museer för världskultur) [sv] (1)
- Personer med anknytning till Värmlands museum (Värmlands museum) [sv] (1151)
- Adelig person (35)
- Arkitekt (5)
- Artist (2)
- Astronom (1)
- Billedhugger (2)
- Billedkunstner (1)
- Biskop (3)
- Bonde (5)
- Botaniker (1)
- Brukseier (4)
- Danser (3)
- Designer (6)
- Diplomat (3)
- Direktør (3)
- Dronning (1)
- Embetsmann (6)
- Etnolog (2)
- Farmasøyt (3)
- Filmskapare [sv] (1)
- Filosof (2)
- Forfatter (44)
- Forlegger (2)
- Forretningsmann (2)
- Forsker (4)
- Fotograf (21)
- Geolog (1)
- Glasskunstner (3)
- Godseier (1)
- Grafiker (17)
- Gravør (2)
- Gullsmed (1)
- Historiker (2)
- Husflidshåndverker (1)
- Håndverker (4)
- Idretter (4)
- Illustratør (5)
- Industrileder (1)
- Ingeniør (6)
- Journalist (5)
- Jurist (4)
- Kannestøper (1)
- Kaptein (2)
- Keramiker (14)
- Kjøpmann (1)
- Komponist (2)
- Konservator (3)
- Konstruktør (1)
- Kulturhistoriker (5)
- Kulturpersonlighet (1)
- Kunsthistoriker (6)
- Kunsthåndverker (11)
- Kunstner (337)
- Lege (7)
- Litteraturhistoriker [sv] (1)
- Lærer (19)
- Maler (142)
- Maler : håndverker (21)
- Matematiker (2)
- Militær (10)
- Museumsmann (5)
- Musiker (213)
- Møbelsnekker (5)
- Offiser (3)
- Oppfinner (1)
- Poet (5)
- Politiker (12)
- Pottemaker (3)
- Prest (6)
- Producent (1)
- Psykolog (1)
- Redaktør (2)
- Regissør (1)
- Samler (2)
- Sjöofficer [sv] (1)
- Skredder (1)
- Skuespiller (4)
- Skulptør (31)
- Smed (5)
- Sykepleier (1)
- Tegner (8)
- Tekstilkunstner (12)
- Translatør (2)
- Urmaker (7)
- Verdi mangler (196)
- Vokalist (4)
19.03.24 21:11
Publisert
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
Publisert
19.03.24 21:11
Skulptør
19.03.24 21:11
Kunstner Lærer
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Husflidshåndverker
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Designer
Publisert
19.03.24 21:11
Skulptør
Publisert
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Musiker
"Sigfrid Fridman föddes i Björkåsberg. Som dotterson till den legendariske storspelmannen Jan Carlsson i Björkåsberg, tycks han ha fått en musikalisk ådra som inte var mindre än hans morfars. Undertecknad, som fått i uppdrag att berätta lite om Sigfrid Fridman, kan bara återge sina personliga er- farenheter och intryck av Sigfrid som spelman och människa.
Han får själv berätta om sin musikaliska början. "I Svenska Låtar, värmlandsdelen, står det att min morbror Carl Johan Björklund var min läromästare. Det är helt fel. Det var min mor som lärde mig spela fiol. Jag var då i 12-13 års åldern. Jag anser att hon i folkmusikaliskt bedömande stod vida högre än morbror Johan. Hon spelade noggrant med allt "krus" och alla förslag som morfar var berömd för av samtida spelmän." Detta var Sigfrids egna ord och nu fortsätter undertecknad.
Trots Sigfrid Fridmans folkmusikaliska bakgrund var han ett barn av sin tid och nyfiken på allt nytt. Han deltog i många sorters musikutövning, bl a som biografmusiker under stumfilmens dagar. Konstmusik utövade han, såväl i Uddeholms orkesterförening som i en stråkkvartett i Hagfors. Vidare spelade han åt TOV:s folkdanslag i Uddeholm. Åtskilliga dansorkestrar deltog han i under årens lopp. Tillsammans med en kusin vid namn Arnold Reiner spelade han folkmusik i flera radioprogram i slutet av 1940-talet. Sigfrid blev riksspelman vid stämman i Karlstad 1952. Trots att Sigfrids officiella titel var valsverksarbetare, så kunde han med alla sina engagemang gott kallas "yrkesmusiker".
Arvid Eriksson"[sv]
Han får själv berätta om sin musikaliska början. "I Svenska Låtar, värmlandsdelen, står det att min morbror Carl Johan Björklund var min läromästare. Det är helt fel. Det var min mor som lärde mig spela fiol. Jag var då i 12-13 års åldern. Jag anser att hon i folkmusikaliskt bedömande stod vida högre än morbror Johan. Hon spelade noggrant med allt "krus" och alla förslag som morfar var berömd för av samtida spelmän." Detta var Sigfrids egna ord och nu fortsätter undertecknad.
Trots Sigfrid Fridmans folkmusikaliska bakgrund var han ett barn av sin tid och nyfiken på allt nytt. Han deltog i många sorters musikutövning, bl a som biografmusiker under stumfilmens dagar. Konstmusik utövade han, såväl i Uddeholms orkesterförening som i en stråkkvartett i Hagfors. Vidare spelade han åt TOV:s folkdanslag i Uddeholm. Åtskilliga dansorkestrar deltog han i under årens lopp. Tillsammans med en kusin vid namn Arnold Reiner spelade han folkmusik i flera radioprogram i slutet av 1940-talet. Sigfrid blev riksspelman vid stämman i Karlstad 1952. Trots att Sigfrids officiella titel var valsverksarbetare, så kunde han med alla sina engagemang gott kallas "yrkesmusiker".
Arvid Eriksson"[sv]
Publisert
19.03.24 21:11
Musiker
"Einar är född och uppvuxen i Gravol, Norra Ny. Enligt vad han själv säger, började han spela fiol när han var så stor att han med handen räckte fram till greppbrädan.
Einar lärde sig spela av sin far Jan Larsson (f. 1873), vilken var en mycket duktig spelman och som brukade spela tillsammans med "Leisme Per" på bröllop och danser. Einar berättar att en gång satt hans far och "Leisme Per" mitt emot varandra i hemmet i Gravol och spelade utan uppehåll i två veckor.
År 1923 gick Einar på musiklinjen på Ingesunds Folkhögskola för att lära sig spela efter noter samt för att känna på klassisk musik.
Den första fiolen skickade han efter från postorderfirman Åhlen & Holm . Den kostade 16 kr inkl stråke och etui. Detta är den enda fiol Einar har köpt. Nästa fiol byggde han själv och det blev ett bra instrument efter det att han hade åkt till Gärtner i Arvika och fått den justerad. Denna fiol har han sedan dess använt.
Under sitt aktiva spelmansliv har han spelat på många danser, fester och bröllop och oftast tillsammans med brodern Helmer som ackompanjerade honom på orgel.
Före ljudfilmens dagar brukade Einar tillsammans med en man vid namn Hedin, som trakterade piano, spela vid filmförevisningar, speciellt klassisk musik.
Einar var även med och bildade en kvartett där han själv spelade andra stämman. Kvartetten spelade tillsammans i 28 år och var mycket anlitad och framträdde bl a vid Lucia i Norra Ny kyrka varje år.
Sten Hammarström"[sv]
Einar lärde sig spela av sin far Jan Larsson (f. 1873), vilken var en mycket duktig spelman och som brukade spela tillsammans med "Leisme Per" på bröllop och danser. Einar berättar att en gång satt hans far och "Leisme Per" mitt emot varandra i hemmet i Gravol och spelade utan uppehåll i två veckor.
År 1923 gick Einar på musiklinjen på Ingesunds Folkhögskola för att lära sig spela efter noter samt för att känna på klassisk musik.
Den första fiolen skickade han efter från postorderfirman Åhlen & Holm . Den kostade 16 kr inkl stråke och etui. Detta är den enda fiol Einar har köpt. Nästa fiol byggde han själv och det blev ett bra instrument efter det att han hade åkt till Gärtner i Arvika och fått den justerad. Denna fiol har han sedan dess använt.
Under sitt aktiva spelmansliv har han spelat på många danser, fester och bröllop och oftast tillsammans med brodern Helmer som ackompanjerade honom på orgel.
Före ljudfilmens dagar brukade Einar tillsammans med en man vid namn Hedin, som trakterade piano, spela vid filmförevisningar, speciellt klassisk musik.
Einar var även med och bildade en kvartett där han själv spelade andra stämman. Kvartetten spelade tillsammans i 28 år och var mycket anlitad och framträdde bl a vid Lucia i Norra Ny kyrka varje år.
Sten Hammarström"[sv]
19.03.24 21:11
Musiker
Född i Hammarstrand i Ragunda socken i Jämtland kom Rune Åsell via Östergötland och Västergötland till Värmland och Karlstad någon gång på 1960-talet. Han fick snart kontakt med spelmännen i Karlstad med omnejd, blev medlem i Värmlands Spelmansförbund och var under åtskilliga år kassaförvaltare i denna organisation.
När Rune Åsell slog sig ner i Karlstad fick den värmländska folkmusiken ett fint tillskott. Han är en ypperlig spelman. Hans goda teknik gör att han vågar sig på även mycket komplicerade låtar. Det är stark känsla och stort engagemang i hans spel. Att höra honom i en av de många fina jämtländska brudmarscherna eller i en Frykerudsvals är en musikalisk njutning. Han är också något av expert . då det gäller fioler. Många sådana av hög kvalité har varit i hans ägo under årens lopp , och åtskilliga medlemmar i Värmlands Spelmansförbund har kunnat skaffa sig goda instrument genom Runes förmedling.
Under många år var Erik Gustavsson Runes favoritpart- ner med ett otal offentliga framträdanden bl a i radio. Deras fina samarbete finns också dokumenterat på skiva. Sedan några år är Rune Åsell utflyttad från Värmland och är f n bosatt i Stockholm.
Sven Eden"[sv]
När Rune Åsell slog sig ner i Karlstad fick den värmländska folkmusiken ett fint tillskott. Han är en ypperlig spelman. Hans goda teknik gör att han vågar sig på även mycket komplicerade låtar. Det är stark känsla och stort engagemang i hans spel. Att höra honom i en av de många fina jämtländska brudmarscherna eller i en Frykerudsvals är en musikalisk njutning. Han är också något av expert . då det gäller fioler. Många sådana av hög kvalité har varit i hans ägo under årens lopp , och åtskilliga medlemmar i Värmlands Spelmansförbund har kunnat skaffa sig goda instrument genom Runes förmedling.
Under många år var Erik Gustavsson Runes favoritpart- ner med ett otal offentliga framträdanden bl a i radio. Deras fina samarbete finns också dokumenterat på skiva. Sedan några år är Rune Åsell utflyttad från Värmland och är f n bosatt i Stockholm.
Sven Eden"[sv]
19.03.24 21:11
Musiker
"Målarmästaren Axel Persson, som var son till den riksbekante travtränaren Erik Persson, "Karlanda-Persson", var född och uppvuxen i Södra Fors, Karlanda.
Axel började tidigt att spela. Sin första "fiol" gjorde han av några brädlappar och som strängar använde han "tentrådar" {björntråd). Av sin far fick han vid 16-års ålder sitt första riktiga instrument som kostade 8 kr med stråke och fiollåda.
På sin mors sida hade Axel ett starkt musikaliskt påbrå. De tidigaste kontakterna med musiken fick han genom sin morfar Anders Wrangel, som var fiolspelman, men också mor- brodern Adolf Wrangel, som spelade enradigt dragspel, gav honom många impulser.
En av Axels spelkamrater var Yngve Andersson (1092-1950) Holmedal. Efter Yngves bortgång höll Axel upp med spelningen under lång tid, men under sina sista levnadsår tog han åter upp spelandet och räddade en stor låtskatt åt eftervärlden genom många inspelningar.
Hans repertoar var stor, men oberoende av genrer var hans spel mycket personligt färgat. Det sista framträdandet som spelman gjorde Axel på en logdans, midsommaren 1981. Kort tid därefter, den 9 juli, gick han bort.
Mats Berglund"[sv]
Axel började tidigt att spela. Sin första "fiol" gjorde han av några brädlappar och som strängar använde han "tentrådar" {björntråd). Av sin far fick han vid 16-års ålder sitt första riktiga instrument som kostade 8 kr med stråke och fiollåda.
På sin mors sida hade Axel ett starkt musikaliskt påbrå. De tidigaste kontakterna med musiken fick han genom sin morfar Anders Wrangel, som var fiolspelman, men också mor- brodern Adolf Wrangel, som spelade enradigt dragspel, gav honom många impulser.
En av Axels spelkamrater var Yngve Andersson (1092-1950) Holmedal. Efter Yngves bortgång höll Axel upp med spelningen under lång tid, men under sina sista levnadsår tog han åter upp spelandet och räddade en stor låtskatt åt eftervärlden genom många inspelningar.
Hans repertoar var stor, men oberoende av genrer var hans spel mycket personligt färgat. Det sista framträdandet som spelman gjorde Axel på en logdans, midsommaren 1981. Kort tid därefter, den 9 juli, gick han bort.
Mats Berglund"[sv]
Publisert
19.03.24 21:11
Musiker
"Oskar är född på gården Borken i Fäbacken, Lekvattnet.
Oskar började spela när han var tre år. Han fick då en fiol av sin far. Fiolen var av normalstorlek så Oskar minns att han hade stora problem med att få sina korta armar att räcka till. På något sätt så lyckades han, för han kan inte minnas annat än att han har spelat hela tiden efter att han fått fiolen och det är samma fiol han använder än idag.
Han lärde sig spela av sin far Oskar Julius Nilsson (f. 1871) som vanligen kallades "Julius på Fäbacken" eller "Bork Julius" efter gården som hette Borken.
Oskar har många av sina låtar efter sin far. Han hade lärt sig dessa av den på 189O-talet avlidne spelmannen Henrik Kling, som vanligen kallades "Kling Heike" eller "Heike i kärr".
Oskar har lärt sig hela sin repertoar på gehör. Noter har han genom självstudier lärt sig på senare år.
Under sitt yrkesverksamma liv har Oskar varit något av en mångsysslare. Det som han har sysslat mest med är möbelsnickeri och då främst fransk rokoko, där hans konstnärliga handlag har kommit till sin fulla rätt.
Oskar flyttade från Lekvattnet till Arvika år 1953, där han sedan dess har varit bosatt.
Sten Hammarström"[sv]
Oskar började spela när han var tre år. Han fick då en fiol av sin far. Fiolen var av normalstorlek så Oskar minns att han hade stora problem med att få sina korta armar att räcka till. På något sätt så lyckades han, för han kan inte minnas annat än att han har spelat hela tiden efter att han fått fiolen och det är samma fiol han använder än idag.
Han lärde sig spela av sin far Oskar Julius Nilsson (f. 1871) som vanligen kallades "Julius på Fäbacken" eller "Bork Julius" efter gården som hette Borken.
Oskar har många av sina låtar efter sin far. Han hade lärt sig dessa av den på 189O-talet avlidne spelmannen Henrik Kling, som vanligen kallades "Kling Heike" eller "Heike i kärr".
Oskar har lärt sig hela sin repertoar på gehör. Noter har han genom självstudier lärt sig på senare år.
Under sitt yrkesverksamma liv har Oskar varit något av en mångsysslare. Det som han har sysslat mest med är möbelsnickeri och då främst fransk rokoko, där hans konstnärliga handlag har kommit till sin fulla rätt.
Oskar flyttade från Lekvattnet till Arvika år 1953, där han sedan dess har varit bosatt.
Sten Hammarström"[sv]
19.03.24 21:11
Musiker
"Axel Hugo Mohlander föddes 1890 i Nilsby, Stora Kils församling i en kull på 10 syskon. Enligt egna uppgifter började han spela vid 9- års ålder. Som han själv säger på grund av det isolerade läget så fanns ingen möjlighet till utbildning. I 20-års åldern lärde han sig genom självstudier att läsa noter.
Som posttjänsteman blev han så småningom placerad i Karlstad och kom på 1940-talet med i Spelmansförbundet, vilket gjorde honom till en hängiven entusiast för folkmusiken. Han tillhörde i många år spelmansförbundets styrelse, bl a som sekreterare och under en treårsperiod som ordförande.
Arvid Eriksson"[sv]
Som posttjänsteman blev han så småningom placerad i Karlstad och kom på 1940-talet med i Spelmansförbundet, vilket gjorde honom till en hängiven entusiast för folkmusiken. Han tillhörde i många år spelmansförbundets styrelse, bl a som sekreterare och under en treårsperiod som ordförande.
Arvid Eriksson"[sv]
Publisert
19.03.24 21:11
Musiker
"Charles Falk föddes i Rimby församling, Örebro län och tillhörde en gammal sten- och bildhuggarsläkt från Närke. Han Kom i unga år till Jämtland och arbetade bl a på ett stenhuggeri i Brunflo. Som arbetskamrat där hade han Arvid Övergren, som var tämligen högt skolad men även folkmusiker. Av honom fick Charles lektioner, både i notläsning och fiolteknik. Han flyttade i slutet av 1930-talet till Karlstad och öppnade eget stenhuggeri och blev sedan Karlstadbo livet ut. Charles gick med i Värmlands Spelmansförbund där han blev en verklig aktiv spelman. Han höll alltid öppet hus för spelmän, både på Hagagatan i Karlstad och vid sitt sommarställe vid sjön Västra Örten i Älvsbacka. Med filmkamera och bandspela-re har han dokumenterat åtskilligt från dessa spelmansträffar.
Arvid Eriksson"[sv]
Arvid Eriksson"[sv]
Publisert
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Axelson, Elsa von (1905 - 1968) [sv]
Elsa Westman [sv]
Adelig person
Född på Mässvik, Bro församling i Säffle, Värmlands län.[sv]
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Lærer
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Skulptør
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Skuespiller
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Skulptør
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Ingeniør
19.03.24 21:11
Brukseier
Publisert
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Skulptør Tekstilkunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner Skulptør
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Skulptør
19.03.24 21:11
Tekstilkunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
Publisert
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner Kunsthåndverker Lærer
19.03.24 21:11
Diplomat
Publisert
19.03.24 21:11
Kunstner Idretter
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Forfatter
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:11
Kunstner
Arkivert
19.03.24 21:11
Musiker
"Birger är född i Långban och fick sin första kontakt med musiken genom sina föräldrar, som båda var musikintresserade. Fadern Nils Ljungqvist (1875-1951) spelade fiol och modern Augusta sjöng och spelade cittra. Eftersom Birgers intresse för den äldre folkmusiken väcktes först efter hans fars död, finns endast ett fåtal låtar bevarade efter fadern Nils. De polskor som Birger minns efter sin far är musik som Nils Ljungqvist lärde sig under sin tid som anläggningsarbetare runt om i gränstrakterna av Värmland - Västmanland.
Birger arbetade i sin ungdom som skogs- och gruvarbetare. 1946 flyttade han till Kristinehamn och arbetade där fram till sin pensionering som byggnadsarbetare. Vid sidan om sitt ordinarie yrke har Birger hela tiden varit aktiv inom musiken. Förutom aktivt musicerande har han även sysslat en hel del med insamling och uppteckning av folkmusik. Kunskap om noter lärde sig Birger redan i sin barndom, närmare bestämt i Daglösen, där han tillsammans med sin syster deltog i en musikcirkel. Under 1950-talet deltog han också i musikcirklar som anordnades av ABF i Kristinehamn. Ur dessa cirklar bildades Kristinehamns Spelmanslag där Birger under några år på 1950-talet var en av förgrundsfigurerna.
Uppteckningsarbetet tillsammans med Per Saxhalm, Karlskoga, och Olle Jönsson, Kristinehamn, har sammanställts till låthäften innehållande ungefär 200 östvärmländska låtar.
Som aktiv musikutövare har även Birger under några år setts och hört med folkmusikgruppen, "Brittas Trio''. Idag spelar han tillsammans med nybildade Kristinehamnsbygdens Spelmanslag.
Efter sin pensionering har Birger fått tid över till att komponera musik. Till dags dato har detta resulterat i över 200 låtar och många, många fler lär det bli.
Mats Berglund"[sv]
Birger arbetade i sin ungdom som skogs- och gruvarbetare. 1946 flyttade han till Kristinehamn och arbetade där fram till sin pensionering som byggnadsarbetare. Vid sidan om sitt ordinarie yrke har Birger hela tiden varit aktiv inom musiken. Förutom aktivt musicerande har han även sysslat en hel del med insamling och uppteckning av folkmusik. Kunskap om noter lärde sig Birger redan i sin barndom, närmare bestämt i Daglösen, där han tillsammans med sin syster deltog i en musikcirkel. Under 1950-talet deltog han också i musikcirklar som anordnades av ABF i Kristinehamn. Ur dessa cirklar bildades Kristinehamns Spelmanslag där Birger under några år på 1950-talet var en av förgrundsfigurerna.
Uppteckningsarbetet tillsammans med Per Saxhalm, Karlskoga, och Olle Jönsson, Kristinehamn, har sammanställts till låthäften innehållande ungefär 200 östvärmländska låtar.
Som aktiv musikutövare har även Birger under några år setts och hört med folkmusikgruppen, "Brittas Trio''. Idag spelar han tillsammans med nybildade Kristinehamnsbygdens Spelmanslag.
Efter sin pensionering har Birger fått tid över till att komponera musik. Till dags dato har detta resulterat i över 200 låtar och många, många fler lär det bli.
Mats Berglund"[sv]
Publisert
19.03.24 21:11
Musiker
"Sven har bott i Mosserud i Väse sedan födelsen. Han övertog gården efter sin far som köpte denna i början av 1900-talet.
Han började spela fiol vid 16-års åldern och gick då i lära hos bland andra Karl Johansson, Valunda, Visnum. Sven säger att det är nog mycket Karls förtjänst att han började spela. De första åren hade han ingen egen fiol utan fick låna en av sin läromästare Karl.
Sven köpte sin första fiol på en musikhandel i Karlstad år 1931. Han har även byggt egna fioler som han har fått mycket beröm för.
Sven Kom tidigt i kontakt med musiken. Hans far Emil Larsson spelade enradigt durspel och modern spelade orgel. Det fanns ytterligare två barn i hemmet, Svens syster Svea som spelade orgel och brodern Fritz som spelade dragspel.
På 1950-talet spelade Sven med i en trio, som åkte omkring i östra Värmland och spelade på danstillställningar och fester. Många av sina låtar har Sven efter sin far Emil Larsson samt efter Karl Johansson, Valunda, Visnum, pastor Steiner i Kristinehamn och sin granne Alfred Svensson som spelade både fiol, orgel och flöjt.
Det spelmansarv som Sven förvaltar och vidareför är mycket viktigt för bevarandet av den genuina östvärmländska spelmansmusiken.
Sten Hammarström"[sv]
Han började spela fiol vid 16-års åldern och gick då i lära hos bland andra Karl Johansson, Valunda, Visnum. Sven säger att det är nog mycket Karls förtjänst att han började spela. De första åren hade han ingen egen fiol utan fick låna en av sin läromästare Karl.
Sven köpte sin första fiol på en musikhandel i Karlstad år 1931. Han har även byggt egna fioler som han har fått mycket beröm för.
Sven Kom tidigt i kontakt med musiken. Hans far Emil Larsson spelade enradigt durspel och modern spelade orgel. Det fanns ytterligare två barn i hemmet, Svens syster Svea som spelade orgel och brodern Fritz som spelade dragspel.
På 1950-talet spelade Sven med i en trio, som åkte omkring i östra Värmland och spelade på danstillställningar och fester. Många av sina låtar har Sven efter sin far Emil Larsson samt efter Karl Johansson, Valunda, Visnum, pastor Steiner i Kristinehamn och sin granne Alfred Svensson som spelade både fiol, orgel och flöjt.
Det spelmansarv som Sven förvaltar och vidareför är mycket viktigt för bevarandet av den genuina östvärmländska spelmansmusiken.
Sten Hammarström"[sv]
19.03.24 21:11
Musiker
"En legendarisk spelman som spelade mycket i gränstrakterna Värmland - Dalarna var Leisme Per Larsson
(1822 - 1907).
Under sina vandringar vistades han en del i Värmland, närmare bestämt i Norra Ny, där han spelade tillsammans med klockaren och spelmannen Johan Jerdin.
När Lennart i slutet av 1940-talet träffade och umgicks med Leisme Pers sonson, fiolspelmannen Herman Strömberg, var återigen kopplingen Värmland - Dalarna ett faktum. Lennart framhåller att den musik han lärt efter Strömberg spelats i olika varianter på båda sidor om länsgränsen.
Idag spelar Lennart tillsammans med Hagforsbygdens spelmanslag. Han har även förmedlat en del Strömbergslåtar till de yngre deltagarna i spelmanslaget, vilket borgar för att folkmusikkopplingen Värmland - Dalarna kommer att bestå i många, många år.
Mats Berglund"[sv]
(1822 - 1907).
Under sina vandringar vistades han en del i Värmland, närmare bestämt i Norra Ny, där han spelade tillsammans med klockaren och spelmannen Johan Jerdin.
När Lennart i slutet av 1940-talet träffade och umgicks med Leisme Pers sonson, fiolspelmannen Herman Strömberg, var återigen kopplingen Värmland - Dalarna ett faktum. Lennart framhåller att den musik han lärt efter Strömberg spelats i olika varianter på båda sidor om länsgränsen.
Idag spelar Lennart tillsammans med Hagforsbygdens spelmanslag. Han har även förmedlat en del Strömbergslåtar till de yngre deltagarna i spelmanslaget, vilket borgar för att folkmusikkopplingen Värmland - Dalarna kommer att bestå i många, många år.
Mats Berglund"[sv]
19.03.24 21:11
Pottemaker
Publisert
19.03.24 21:11
19.03.24 21:11
19.03.24 21:11
19.03.24 21:11
19.03.24 21:11
Kunstner
19.03.24 21:12
Forlegger
Publisert
19.03.24 21:12
Wästfelt, Carl [sv]
Calle [sv]
Forfatter Redaktør
Carl "Calle" Wästfelt, svensk serieskapare och redaktör. Stod för textbearbetningen av "Sinuhe egyptiern" som illustrerades av Bovil och Göte Göransson. Arbetade på Serieförlaget, bl.a. som redaktör för Fantomen. Har även skrivit romaner med indiantema ("Grå molnets hämnd", 1950).[sv]
19.03.24 21:12
Kunstner Musiker
Publisert
19.03.24 21:12
Illustratør
Publisert
19.03.24 21:12
Kunstner Billedkunstner
Publisert
19.03.24 21:12
Nolde, Emil (1867 - 1956)
Nolde, Emil, 1867-1956
Nolde, Emil, 1867-1956
[Engelsk]
Nolde, Emil, 1867-1956
[Fransk]
Nolde, Emil, 1867-1956
[Tysk]
Navneform fra kilden VIAF
Namneform frå kjelda VIAF
Namnform från källan VIAF
[Svensk]
Name form from the source VIAF
[Engelsk]
Nimekuju allikast VIAF
[Estisk]
?Namnform från källan VIAF
[Finsk]
Maler
19.03.24 21:13
Kunstner Grafiker
19.03.24 21:13
Klee, Paul (1879 - 1940)
Klee, Paul, 1879-1940.
Klee, Paul, 1879-1940.
[Svensk]
Klee, Paul, 1879-1940.
[Engelsk]
Klee, Paul, 1879-1940.
[Fransk]
Klee, Paul, 1879-1940.
[Tysk]
Klee, Paul, 1879-1940.
[Estisk]
Navneform fra kilden VIAF
Namneform frå kjelda VIAF
Namnform från källan VIAF
[Svensk]
Name form from the source VIAF
[Engelsk]
Nimekuju allikast VIAF
[Estisk]
?Namnform från källan VIAF
[Finsk]
Kunstner
19.03.24 21:24
Publisert
19.03.24 21:24
Publisert
19.03.24 21:24
Grīnberga, Mērija (1909 - 1975) [sv]
Grīnberga, Mērija, 1909-1975
Navneform fra kilden VIAF
Namneform frå kjelda VIAF
Namnform från källan VIAF
[Svensk]
Name form from the source VIAF
[Engelsk]
Nimekuju allikast VIAF
[Estisk]
?Namnform från källan VIAF
[Finsk]
Museumsmann
Publisert
19.03.24 21:24
Dahlgren, Fredrik August (1816 - 1895)
Dahlgren, Fredrik August, 1816-1895
Dahlgren, Fredrik August, 1816-1895
[Svensk]
Dahlgren, Fredrik August, 1816-1895
[Engelsk]
Dahlgren, Fredrik August, 1816-1895
[Tysk]
Navneform fra kilden VIAF
Namneform frå kjelda VIAF
Namnform från källan VIAF
[Svensk]
Name form from the source VIAF
[Engelsk]
Nimekuju allikast VIAF
[Estisk]
?Namnform från källan VIAF
[Finsk]
Forfatter
19.03.24 21:24
Dahlström, Per (1957 - )
Dahlström, Per, 1957-
Dahlström, Per, 1957-
[Svensk]
Dahlström, Per, 1957-
[Tysk]
Navneform fra kilden VIAF
Namneform frå kjelda VIAF
Namnform från källan VIAF
[Svensk]
Name form from the source VIAF
[Engelsk]
Nimekuju allikast VIAF
[Estisk]
?Namnform från källan VIAF
[Finsk]
Kunstner Kunsthistoriker
19.03.24 21:24
Bringfelt, Nils (1903 - 1986) [sv]
Bringfelt, Nils, 1903-1986
Bringfelt, Nils, 1903-
[Engelsk]
Bringfelt, Nils, 1903-
[Tysk]
Navneform fra kilden The Virtual International Authority File
Namnform från källan The Virtual International Authority File
[Svensk]
Name form from the source The Virtual International Authority File
[Engelsk]
Name form from the source The Virtual International Authority File
[Estisk]
?Namnform från källan The Virtual International Authority File
[Finsk]
Kunstner
19.03.24 21:24
Broos, Karin (1950 - ) [sv]
Hemer [sv]
Broos, Karin, 1950-
Broos, Karin, 1950-
[Tysk]
Navneform fra kilden VIAF
Namneform frå kjelda VIAF
Namnform från källan VIAF
[Svensk]
Name form from the source VIAF
[Engelsk]
Nimekuju allikast VIAF
[Estisk]
?Namnform från källan VIAF
[Finsk]
Kunstner
19.03.24 21:24
Anér, Gunvor (1892 - 1967) [sv]
Anér, Gunvor, 1892-1967
Navneform fra kilden VIAF
Namneform frå kjelda VIAF
Namnform från källan VIAF
[Svensk]
Name form from the source VIAF
[Engelsk]
Nimekuju allikast VIAF
[Estisk]
?Namnform från källan VIAF
[Finsk]
Forfatter Lærer
I arbeid...