< Livplagg [sv]
Kollett (från franskans collet = liten krage) är en livrock, egentligen en tröja, eller en enklare och tunnare variant av en jacka, med korta eller inga skört och ståndkrage, utan andra prydnader än gradbeteckning och axeltränsar. Kolletten förekommer i äldre militära uniformsmodeller, uniform m/ä och var betydligt mer fältmässig än dolman och attilan. Kolletten togs i bruk i slutet av 1700-talet och bars särskilt sommartid och vid exercis. Den brukades tidigare som daglig dräkt vid artilleriet och fortifikationen, för underofficerare och officerare vid vissa kavalleriregementen, trängen samt även av krigsskolans kadetter.[sv]
< Fotbeklädnad [sv]
En känga är en fotbeklädnad av kraftigt slag ofta med snörat skaft upp på smalbenet.[sv]
< Huvudbonad [sv]
Käppi är en militär huvudbonad, i äldre tid oftast av läder och överdragen med tyg, modernare varianter är ofta av tyg med någon typ av styvnad i huvudbonaden.
Käppin är försedd med pannskärm, ibland även nackskärm och ofta prydd med emblem. Den ursprungliga käppin från 1800-talets mitt var smalare upptill än nedtill. Käppin infördes i denna form vid det svenska infanteriet år 1854 och avlöste därmed kasken. 1858 anlades den i något ändrad form även vid gardesregementena och grenadjärtrupperna. Senare användes käppin särskilt inom artilleriet. Vid parad tillkom pompong eller plym.[sv]
< Livplagg [sv]
Ett kyller är en rock av sämskat älgskinn eller annat skinn utan knappar men med hyskor. Skinnet var tjockt så att det även skulle kunna stå emot splitter. Kyllret bars ursprungligen under harnesk, fästes ihop framtill, ibland även i sidorna, med snörning eller med hyskor. Knappar i kyllret kunde utsättas för tryck av harnesket och skulle därmed nöta mot ryttaren under harnesket. Skörten var öppna i sidosömmarna. Förstärkningarna på insidan av skörtkanterna blev i slutet av 1600-talet prydnadsbårder i regementets färger, vilket fick praktisk betydelse i och med att skörten veks upp. Senare försågs kyllret med ärmuppslag. Det dyrbara och i fuktigt väder olämpliga kyllret av skinn ersattes vid tiden för Stora Nordiska krigets utbrott av en skinnväst. Omkring år 1800 försvinner detta plagg och i dess ställe kommer olika former av kolletter. De sista militära enheterna i Sverige att använda kyller var Livregementsbrigadens kyrassiärkår, där det definitivt avlades 1815.[sv]
< Uniform [sv]
Livplagg är inom militären överdelen av uniformen alternativt uniformsjackan.[sv]
< Huvudbonad [sv]
Kask är en typ av hög hjälm, oftast tillverkad av läder, men ibland av metall. Till kasken hör en pik av metall som kan skruvas av och ersättas av en hög hängande tagelplym vid parad. Kasken erbjöd bra skydd mot sabelhugg.[sv]
< Fotbeklädnad [sv]
Pjäxa är en fotbeklädnad av kraftigt slag.[sv]
< Livplagg [sv]
Päls är ursprungligen beteckningen på ett pälsfodrat vinterplagg som omtalas vid svenska trupper redan på 1500-talet. Benämningen päls sätts senare huvudsakligen i samband med husarer, där den användes som pälsjacka, försedd med snören liksom dolman.[sv]
< Livplagg [sv]
Rocken var ett vanligt överplagg då uniformeringen uppstod. Benämningen har varit fast genom åren men rockens utseende har skiftat genom åren.[sv]
< Fotbeklädnad [sv]
En sko är en fotbeklädnad av kraftigt material vars övre del täcker hela eller delar av foten, men högst når till vristen. Skor består ofta av läder (ibland med lack), ovandel och innersula och fästes på foten med hjälp av skosnören, kardborreband, resårband eller blixtlås. Fotbeklädnader som når över vristen kallas kängor och stövlar. Skor nyttjas i par; det vill säga en sko på vardera fot.[sv]
< Fotbeklädnad [sv]
Strumpor kallas en typ av benkläder som funnits sedan medeltiden. Från början användes linne, silke och ull, ibland även läder, till material.
Sin nuvarande utformning fick strumporna i huvudsak på 1700-talet. För damer kom hudfärgade strumpor av konstsilke på 1880-talet. Nätstrumpor kom under 1800-talets sista decennium, medan sömlösa inte dök upp förrän 1923. Damstrumpor i nylon lanserades 1939, i stretchig crêpenylon 1956 och av lycra 1959. Sockor brukar man oftast kalla tjockare, kortare eller stickade strumpor. Billiga grovt maskinstickade sockor som inte är formade för vrist och häl, brukar kallas tubsockor. En trend som återkommit är tåstrumpor, en typ av sockor som likt fingervantar förutom själva foten klär tårna var för sig.[sv]
< Fotbeklädnad [sv]
Stövel är en fotbeklädnad, som (till skillnad från skor) har höga skaft som täcker en stor del av benet. Den har ursprungligen använts av nyttoskäl för att skydda foten mot kyla och väta samt för att ge "stadga" och stabilitet åt smalbenet. Stöveln har tidvis också förekommit som modeplagg, för män under 1600-, 1700- och 1800-talen samt för kvinnor från 1920-talet och framåt. Sedan 1960-talet har stövelns funktion som modeplagg blivit alltmer omfattande.
Stövlar tillverkas av läder, gummi, filt samt olika typer av syntetiska material - helt eller delvis från sula/fot till ovankant skaft. Invändigt är de helt eller delvis försedda med foder av olika material.[sv]
< Livplagg [sv]
Syrtut, från franskans "sur tout" (ovanpå allt) är en livsydd lång överrock med långa skört, slag och en eller två knapprader. Plagget användes under 1700-talet framförallt av officerare och inspirerade under 1800-talet civila långrockar och blev ett vanligt borgerligt ytterplagg. Syrtuten ersattes 1858 vid kavalleriet av bigeschen.[sv]
< Huvudbonad [sv]
Tolpak är en hög mössa av skinn med nedhängande klädespung, kallad flamma, samt en lång banderoll och hög ståndare. Mössan bars vanligen av husarer men i Ryssland i mitten av 1800-talet även av kosacker. I Sverige infördes tolpak samtidigt med den egentliga husarinrättningen vid 1700-talets mitt och återkom i början av följande århundrade vid Smålands dragoner.[sv]
< Huvudbonad [sv]
En tschakå är en huvudbonad av varierande utseende: cylindrisk, kägelformad eller omvänt kägelformad som användes både i kavalleriet, marinen och infanteriet. Tillverkad av filt men kullen och skärmen vanligen av lackerat läder. Tschakån kom i bruk omkring år 1800 och var då cylindrisk, men blev senare bredare uppåt. Omkring 1850 började den i utlandet smalna av uppåt och förblev därefter hela tiden lägre, ofta överdragen med kläde. I Sverige fanns framförallt två typer, en äldre som anlades omkring 1815 efter rysk förebild, låg och med konkav översida, samt en yngre med början strax efter 1830, hög och med rak översida. Denna typ upphörde 1845, då kasken infördes. Tschakån pryddes ofta med banderoll, galoner, hängande tagelplym, pompon eller fjädrar. På fronten hade den oftast en mässingsplåt med till exempel nummer och regemente.
Namnet tschakå kan härledas från det ungerska språkets csákós süveg ("toppig hatt"), vilken var en del av den ungerska husaruniformen på 1700-talet. Exempel på andra stavningar är: csákó, chako, czako, schako och tschako.[sv]
< Livplagg [sv]
Vapenrock är en kort rock som är försedd med en eller två knapprader och ståndkrage.
1845 gjordes genomgripande förändringar inom den svenska armén. Den gamla uniformsrocken var inte särskilt fältmässig och den preussiska vapenrocken kom att bli förebild för den nya svenska livklädnaden. Vapenrocken blev enkelknäppt med ståndkrage och figursydd med ett skört. 1860 blev vapenrocken dubbelknäppt och år 1886 åter enkelknäppt. Under 1900-talet kom nya modeller av vapenrocken men m/1886 användes i viss utsträckning ända fram till 1939 under benämningen "modell äldre". Skörten var i början lång men kortades efterhand och skulle enligt svenska arméns rulla år 1911 inte vara "kortare än till skrefvet och icke längre än till 10 cm nedanför densamma". Rockar med bröst- och sidofickor och i kamouflagefärger är egentligen fältblusar, även om de ofta kallas vapenrockar.
Senare tids modeller med nedvikt krage, har använts i de flesta länders militära uniformer.[sv]