Carl Fredrik Adelcrantz (30 January 1716 – 1 March 1796) was a Swedish architect and civil servant. Adelcrantz's style developed from a rococo influenced by Carl Hårleman, the leading architect in Sweden in the early years of his career, to a classical idiom influenced by the stylistic developments in France in the mid-to-late 18th century. As överintendent, he headed the royal and public building works from 1767 until his retirement in 1795.
Adelcrantz, Carl Fredrik (1716 - 1796) [sv]
Other languages: Adelcrantz, Carl Fredrik (swedish)
Arkitekter verksamma i Sverige (Arkitektur- och designcentrum) [sv]
Carl Fredrik Adelcrantz
var en svensk arkitekt, ledende i den gustavianske perioden. Han fullførte Stockholms slott og bygde blant annet lystslottet Kina i Drottningholms park (1763–1769) og Adolf Fredriks-kirken (1768–1783). Les mer i Store norske leksikon gustavianske periode lystslottet Kina Drottningholms park ar...
[no]Utbildning: Student i Uppsala 1734-02-22 och ånyo 1738-10-12.
Ritarakademiens undervisning på slottet från 1735.
Arkitekturstudier från 1739.
Verksamhet: Konduktör vid Kongliga Slottsbyggnaden 1741 (1742 enligt Skjöldebrand).
Hovjunkare 1744.
Hovintendent 1750.
Överintendent 1757.
Verksam som arkitekt.
Andra uppdrag: Auskultant vid Kammar-Revisionen 1735.
Under-Ceremonimästare vid Kunglig Maj:ts Orden 1753.
Direktör över Hovkapellet 1764.
Direktör över Kungliga Franska Spektaklet 1753-1771.
Deltog i samtliga riksdagar 1755-1789.
Fullmäktig i Riksgäldskontoret 1789-1792.
Ordförande i Allmänna Brandförsäkrings Kontoret från 1782.Resor: Med Helmfelts stipendium och ärvda medel över Tyskland och Nederländerna till Frankrike och Tyskland 1739-1743.
Italien och Frankrike 1750-1751.
Frankrike 1753.
Medlemskap: Kungliga Vetenskapsakademien 1754.
Kungliga Vitterhetsakademien 1786.
Præses i Kungliga Målare- och Bildhuggare Akademien 1767-1795.
Egna skrifter: Dag- och skissbok från resan 1750-1751 i konstakademiens arkiv.
Tal om de fria konsters värde och nytta, Stockholm 1757. (VA Presidietal 23 juli 1757.).
Inträdestal om vitterhetens och de fria konsternas inbördes förbindelse (HA Handl., D. 1. 1789, s 339-365, hållet 28 maj 1786).
Tal, hållet för K. Målare och bildhuggare-akademienn...10 juni 1795.
Handskrift: Tal om publika byggnader, i synnerhet dem som ännu saknas i Stockholm (Presidietal i Kungliga målare- och bildhuggareakademien 1769).
Verk ett urval:
Medhjälpare till Hårleman och Cronstedt vid bygget av Stockholms slott, från 1767 ensam överintendent.
Adelcrantzska palatset, Karduansmakaregatan 8, Stockholm 1755.
Drottningholms slottsteater 1764.
Ulriksdals slottsteater.
Kina slott, Drottningholm 1763.
Adolf Fredriks kyrka, Stockholm 1768-1783.
Drottninghuset, Johannesgatan 17, Stockholm, ombyggnad 1775 (renoverat 1983).
Fredrikshov, Storgatan 53, Stockholm, om- och tillbyggnad, 1772-1776.
Gustav III:s operabyggnad, Stockholm 1777-1782.
Norrbro, Stockholm 1787-1807, utförd av Adelcrantzs lärjunge Palmstedt.
Kronomagasin på Skeppsholmen, Stockholm 1777-1779, om- och tillbyggt av arkitekt Victor Ringheim till Kasern III 1879.
Johannishus herrgård, Blekinge 1772.
Svenskt biografiskt lexikon.
Fogelmarck, Stig: Carl Fredrik Adelcrantz. Arkitekt, Stockholm 1957.
Andersson, Henrik O och Bedoire, Fredric: Stockholms byggnader. En bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm. Fjärde omarbetade upplagan, Stockholm, 1988.
Hesselman, Georg: Historik över byggnadsyrket i Stockholm 1250 - 1950. uo, 1952.
Hesselman, Georg: Från skråhantverk till byggnadsindustri. Om husbyggen i Stockholm 1840-1940. Stockholm, 1945.
Red: Andersson, Thorbjörn, Jonstoij, Tove, Lundquist, Kjell: Svensk Trädgårdskonst under fyrahundra år. Stockholm 2000.
Se även källförteckning i Svenskt biografiskt lexikon och i Stig Fogelmarcks bok.