Taxon

In biology, a taxon (back-formation from taxonomy; pl.: taxa) is a group of one or more populations of an organism or organisms seen by taxonomists to form a unit. Although neither is required, a taxon is usually known by a particular name and given a particular ranking, especially if and when it is accepted or becomes established. It is very common, however, for taxonomists to remain at odds over what belongs to a taxon and the criteria used for inclusion, especially in the context of rank-based ("Linnaean") nomenclature (much less so under phylogenetic nomenclature). If a taxon is given a formal scientific name, its use is then governed by one of the nomenclature codes specifying which scientific name is correct for a particular grouping.

Initial attempts at classifying and ordering organisms (plants and animals) were presumably set forth long ago by hunter-gatherers, as suggested by the fairly sophisticated folk taxonomies. Much later, Aristotle, and later still, European scientists, like Magnol, Tournefort and Carl Linnaeus's system in Systema Naturae, 10th edition (1758),, as well as an unpublished work by Bernard and Antoine Laurent de Jussieu, contributed to this field. The idea of a unit-based system of biological classification was first made widely available in 1805 in the introduction of Jean-Baptiste Lamarck's Flore françoise, and Augustin Pyramus de Candolle's Principes élémentaires de botanique. Lamarck set out a system for the "natural classification" of plants. Since then, systematists continue to construct accurate classifications encompassing the diversity of life; today, a "good" or "useful" taxon is commonly taken to be one that reflects evolutionary relationships.

Many modern systematists, such as advocates of phylogenetic nomenclature, use cladistic methods that require taxa to be monophyletic (all descendants of some ancestor). Their basic unit, therefore, the clade is equivalent to the taxon, assuming that taxa should reflect evolutionary relationships. Similarly, among those contemporary taxonomists working with the traditional Linnean (binomial) nomenclature, few propose taxa they know to be paraphyletic. An example of a long-established taxon that is not also a clade is the class Reptilia, the reptiles; birds and mammals are the descendants of animals traditionally classed as reptiles, but neither is included in the Reptilia (birds are traditionally placed in the class Aves, and mammals in the class Mammalia).

Takson ehk mest on taksonoomilisse üksusesse kuuluvate organismide kogum.

Takson on taksonoomia põhimõiste ning organismide süstemaatika üksus. Põhiline taksonoomiline üksus on liik, peamised liigisisesed üksused on alamliik, teisend ehk varieteet, alamteisend ja vorm. Liigist kõrgemad üksused on perekond, sugukond, selts, klass ja hõimkond.

Taksoneiks on näiteks liik metsvint (Fringilla coelebs), sugukond nelgilised (Caryophyllaceae).

Taksoneiks nimetatakse ka muldade klassifikatsiooni ühikuid.

Taksoni on tieteellisessä luokittelussa käytetty termi, jolla tarkoitetaan mitä tahansa sukulaisuussuhteiden mukaan nimettyä eliöryhmää, joka on virallisesti kuvattu tieteelle taksonomisia tasoja käyttäen.

Esimerkiksi nisäkkäiden luokka (Mammalia), lokkien heimo (Laridae) ja ihmislaji (Homo sapiens) ovat taksoneita.

Eit takson er ei kategorisk eining som vert nytta om ei gruppe organismar i biologisk systematikk. Ulike takson vert plassert i eit hierarkisk system, der små takson fell inn under større.

Dei grunnleggjande taksona i Linnés system er, frå øvst til nedst:

• Rike
• Rekkje
• Klasse
• Orden
• Familie
• Slekt
• Art

Ein nyttar i tillegg forstavingar som «over-», «under-» og «infra-» som tilpassing til evolusjonshistoria.

I kladistikken nyttar ein oftast ordet klade om takson.

Taxon, i plural taxa, är det allmänna begreppet för enheterna/avdelningarna inom biologisk systematik. Dock varierar storleken och innehållet för ett taxon med vilken systematisk nivå man talar om. Ett taxon kan exempelvis utgöras av en underart, en art, ett släkte, en grupp av närbesläktade arter, en familj, en ordning, en grupp närbesläktade familjer, eller ännu större systematiska enheter.

Begreppet taxon används till exempel för att beskriva omfång av botaniska samlingar som herbarier eller botaniska trädgårdar, eller undersökningar av biologisk mångfald, där det inte alltid är möjligt att räkna antalet enheter på identisk systematisk nivå. Ofta är det svårt att i dessa fall alltid bestämma ett exemplar till dess art, men man kan bestämma vilket släkte eller familj det bör tillhöra. Ett exempel: du samlar ihop tio olika växter till ditt herbarium och kan avgöra att de tillhör samma familj, fördelar sig på fyra olika släkten, och åtta av dem kan du artbestämma. Taxonomiskt har du då på den "lägsta" systematiska nivån bara kunnat bestämma 80 % av ditt herbarium, medan du på högre nivåer har identifierat 100 %. Du vet att alla dina växtexemplar tillhör samma taxon på familjenivå och att de tillhör fyra olika taxa på släktnivå, men på artnivå har du två för dig okända taxa (=de arter du inte kunde identifiera). I ett stort herbarium finns ofta också flera exemplar av samma objekt så när man beskriver att Naturhistoriska Riksmuseets herbarium har 3 miljoner exemplar (=herbarieark) betyder det inte att det är 3 miljoner taxa.

Vid biodiversitetsmätningar brukar man ange antalet funna taxa, vilket då betyder antalet unika taxa bestämda till lägsta möjliga nivå. I vårt exempelherbarium har vi 10 unika taxa trots att de tillhör samma familj, medan vi måste räkna bort alla herbarieark i riksmuseets samlingar som är dubbletter av varandra för att kunna räkna ut antalet taxa. Om man definierar en systematisk nivå kan man alltså se olika mönster, på familjenivå är ju diversiteten i vårt herbarium låg (bara en familj är representerad).

Ibland ser man på engelska beteckningen "operational unit" istället för taxon för att understryka att det man studerar inte nödvändigtvis måste tillhöra samma systematiska nivå eller att den systematiska nivån inte är känd.