Sjtjusev, Aleksej (1873 - 1949) [sv]

Alexey Victorovich Shchusev (Russian: Алексей Викторович Щусев; 8 October [O.S. 26 September] 1873 – 24 May 1949) was a Russian and Soviet architect who was successful during three consecutive epochs of Russian architecture – Art Nouveau (broadly construed), Constructivism, and Stalinist architecture, being one of the few Russian architects to be celebrated under both the Romanovs and the communists, becoming the most decorated architect in terms of Stalin prizes awarded.

In the 1900s, Shchusev established himself as a church architect, and developed his proto-modernist style, which blended Art Nouveau with Russian Revival architecture. Immediately before and during World War I he designed and built railway stations for the von Meck family, notably the Kazansky Rail Terminal in Moscow. After the October Revolution, Shchusev pragmatically supported the Bolsheviks, and was rewarded with the contract for the Lenin Mausoleum. He consecutively designed and built three mausoleums, two temporary and one permanent, and supervised the latter's further expansion in the 1940s. In the 1920s and early 1930s he successfully embraced Constructivist architecture, but quickly reverted to historicism when the government deemed modernism inappropriate for the Communist state.

His career proceeded smoothly until September 1937, when, after a brief public smear campaign, Shchusev lost all his executive positions and design contracts, and was effectively banished from architectural practice. Modern Russian historians of art agree that the charges of professional dishonesty, plagiarism, and exploitation raised against Shchusev were, for the most part, justified. In the following years he gradually returned to practice, and restored his public image as the patriarch of Stalinist architecture. The causes of his downfall and the forces behind his subsequent recovery remain unknown.

Aleksej Viktorovitj Sjtjusev (ryska: Алексе́й Ви́кторович Щу́сев) född 26 september 1873 i Kisjinev, död 24 maj 1949 i Moskva, var en rysk arkitekt. Han har bland annat ritat Leninmausoleet (1924).

Sjtjusev studerade för Leon Benois och Ilja Repin vid Sankt Petersburgs konstakademi 1891-1897. Han utvecklade ett stort intresse för historisk rysk konst, och vann allmänt erkännande för sin restaurering av Vasilijkyrkan från 1100-talet i Ovrutj i Ukraina. Han arbetade sedan med moskovitisk 1400-talsarkitektur, bland annat Treenighetskatedralen i Potjajevskaja Lavra i Ukraina. Han anlitades av tsarfamiljen för att formge en katedral åt Marfo-Mariinskijklostret i Moskva, vilket resulterade i en byggnad i medeltida Novgorodstil.

1913 påbörjade Sjtjusev sitt största projekt, han deltog och vann arkitekttävlingen för att formge järnvägsstationen Kazanskij. Denna jugendbyggnad blandar mästerligt element från Kremltornen med traditionell tatararkitektur.

Efter en kort tids experiment med nyklassicism övergick Sjtjusev till konstruktivismen under 1920-talet. Vid Lenins död 1924 ombads han att formge ett mausoleum åt honom. Sjtjusev ritade Leninmausoleet i en stil som sammanförde konstruktivistiska element med inslag från historiska mausoleer, exempelvis Djosers trappstegspyramid och gravmonumentet i Pasargad.

Efter mausoleumskommissionen omhuldades Sjtjusev av de kommunistiska myndigheterna. Han utsågs till chef för Tretjakovgalleriet 1926, och utnämndes till chef för den grupp som utformade stora broar och lägenhetskomplex i Moskva. Bland de viktigare byggnader han formgav under 1930- och 1940-talen finns Hotell Moskva vid Manegetorget och NKVD:s huvudkontor vid Lubjankatorget.

Sjtjusev belönades med Stalinpriset 1941, 1946, 1948 och postumt 1952.