Armborst [sv]

A crossbow is a ranged weapon using an elastic launching device consisting of a bow-like assembly called a prod, mounted horizontally on a main frame called a tiller, which is hand-held in a similar fashion to the stock of a long gun. Crossbows shoot arrow-like projectiles called bolts or quarrels. A person who shoots crossbow is called a crossbowman or an arbalist (after the arbalest, a European crossbow variant used during the 12th century).

Crossbows and bows use the same launch principle, but an archer using a longbow must maintain its draw by pitching the bowstring with fingers, pulling it back with arm and back muscles, and then holding that form while aiming, which demands significant physical strength. A crossbow has a locking mechanism to maintain the draw, limiting the shooter's exertion to pulling the string into the lock and then releasing the shot by depressing a trigger. This enables a crossbowman to handle more draw weight, and to hold it with significantly less physical strain, thus potentially achieving better precision and enabling their effective use by less-skilled personnel. Crossbows are usually drawn by direct pulling, but windlass-like mechanisms requiring less force were sometimes used.

The earliest known crossbows were made in the first millennium BC, as early as the 7th century BC in ancient China and as early as the 1st century AD in Greece (as the gastraphetes). Crossbows brought about a major shift in the role of projectile weaponry in wars, such as during Qin's unification wars and later the Han campaigns against northern nomads and western states. The medieval European crossbow was called by many names, including "crossbow" itself; most of these names derived from the word ballista, an ancient Greek torsion siege engine similar in appearance but different in design principle.

In modern times, firearms have largely supplanted bows and crossbows as weapons of war, but crossbows remain widely used for competitive shooting sports and hunting, and for relatively silent shooting.

Amb ehk vibupüss ehk arbalett ehk pandpüss on laskerelv, millega saab lasta ammunooli. Ammu põhiosad on vibu, laad ja vinnastusmehhanism. Amb hoiab vibunööri vinnastatuna kindlalt paigal; päästikust kangi abil saab selle vabaks lasta.

Ajalooliselt mängisid ammud Ida-Aasia ja Euroopa sõjapidamises olulist rolli. Teadaolevalt leiutati ammud esimesel aastatuhandel e.m.a, mitte hiljem kui 7. sajandil e.m.a Vana-Hiinas, ning hiljemalt 1. sajandil m.a.j Kreekas (gastraphetes).

Võrreldes tavalise vibuga on ammud täpsemad ja võimsamad, kuid aeglasemad – sõltuvalt amburi osavusest saab ammuga lasta 1–2 noolt minutis.

Ambude erinevused seisnevad peamiselt vinnastamis- ja päästikumehhanismides, korraga laetava või lastava laskemoona koguses ning laadimiskiiruses.

Ammud (gastraphetes) või nende eelkäijad Euroopas olid Vana-Kreekas kasutusel juba 5. sajandil eKr. Euroopas kujunes ammu klassikaline vorm välja keskajal.

Varsijousi eli jalkajousi on käsijousesta kehitetty ase. Varsijousi koostuu lyhyestä, jäykästä jousesta joka on kiinnitetty poikittain laukaisukoneistolla varustettuun tukkiin. Varsijousella ammutaan lyhyitä nuolia, vasamia taikka savi- tai lyijykuulia.

Armbrøst (av mellomlatin arcubalista, «bogekastemaskin»), vindeboge eller låsboge er eit gamalt skytevåpen av tre- eller seinare stålboge bygd inn i eit skjefte. Prosjektilet var ei pil, ein bolt eller ei kule. Våpenet vart brukt som krigsvåpen og til jakt. Armbrøsten utvikla seg over tid. Etter kvart kunne han ikkje bli spent ved handkraft, men berre med hjelp av ulike reiskapar, som vinde, tannhjul og liknande.

I fylgje Plinius vart armbrøsten fyrst brukt av fønikarane. I Kina var armbrøst i bruk 200 år f.Kr. I Europa vart han vanleg i bruk frå 1100-talet.

Armbrøsten vart etterkvart teknisk betra, mellom anna ved at strengen ikkje lenger vart frigjort frå spennehaka med handa men ved ein mekanisk avtrekkjarmekanisme. Armbrøsten vart brukt parallelt med bogen gjennom heile brukstida si. Armbrøst som vart brukt av fotfolk, var utstyrt med ein bøyel for foten framme for å lette spenninga. Ein hadde òg svært store våpen for bruk i tårn og liknande.; dei måtte ein spenne med hjelp av eit taljesystem. Ulempa med armbrøsten var låg skottakt. Den største føremonen var stor anslagskraft og han kunne trengje gjennom middelsterkt brystharnisk. Armbrøsten forsvann som krigsvåpen fyrst på midten av 1600-talet, men han var brukt til fangst av kval fram til om lag 1890. I moderne tid har armbrøsten opplevd ein renessanse som rekreasjons- og konkurransevåpen.

Armborst, även kallad pilbössa och låsbåge, är ett mycket gammalt mekaniskt skjutvapen som användes både i Östasien och Europa för över tvåtusen år sedan. Armborst består av en skaftad pilbåge med en låsmekanism för avfyrande av pilar, vilka oftast var betydligt kortare än vanliga pilar för handbågar eller, i senare varianter av vapnet, även kulor. Tack vare den större spännkraften hos armborstet har pilarna mycket större genomslagskraft än en pil från en traditionell pilbåge avlossad på samma håll. Armborsten har en kortare draglängd än pilbågen, för att kompensera den kortare draglängden har armborsten större spännkraft. Armborst har även större träffsäkerhet. Däremot är tiden för laddning längre och man kan därför avlossa pilarna betydligt snabbare med handbåge än med armborst.