Lagerlöf, Selma (1858 - 1940)

Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf (20. november 1858 – 16. märts 1940) oli rootsi kirjanik.

Ta oli pärit Kesk-Rootsist Värmlandi maakonnast. Tema loomingus on tähtis osa kohalikel pärimustel ja muistenditel. Tema elukaaslane oli 1894. aastast Sophie Elkan.

Tuntud on romantiline romaan "Gösta Berlingi saaga" (1891). Lagerlöf kujutab selles haaravalt tugeva iseloomuga kirglikke inimesi, nende võitlust iseenda ja oma saatusega.

Muinasjutulises noorsooraamatus "Nils Holgerssoni imeline teekond läbi Rootsi" (1906–1907) lendab härjapõlvlaseks moondatud nimitegelane metshanede seltsis läbi kogu Rootsi. Teekonna jooksul muutub üleannetu ja südametu Nils arukaks ning loomi armastavaks poisiks.

1909. aastal pälvis Lagerlöf Nobeli kirjandusauhinna.

"Jeruusalemm" on tema romaan, mille tegevus toimub 19. sajandi viimasel veerandil. Romaani esimeses osas kujutatakse ärkamisliikumise teket ja kujunemist ühes Dalarna kihelkonnas, mille tagajärjel suur hulk selle asukaid rändab välja Palestiinasse, teises väljarännanute saatust pühal maal. Sündmustiku keskpunktis on kaks noort inimest: vanast auväärsest soost talupoeg Ingmar ja tema mõrsja Gertrud. Talu säilitamise nimel hülgab Ingmar Gertrudi, kes liitub väljarändajatega. Rohkete kannatuste järel leiavad mõlemad uue maise õnne.

Teos ekraniseeriti 1996. aastal.

Lagerlöfi "Gösta Berlingi saaga" 2006. aasta eestikeelne väljaanne (kirjastus Eesti Raamat, kujundaja Piret Niinepuu-Kiik) nimetati 2006. aasta Eesti 25 kauneima raamatu hulka.

1984. aastast antakse välja Selma Lagerlöfi auhinda.

Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf ( ^(ohje)) (20. marraskuuta 1858 Mårbacka, Östra Ämtervik, Värmlanti, Ruotsi – 16. maaliskuuta 1940 Mårbacka, Värmlanti, Ruotsi) oli ruotsalainen kirjailija, jolle vuonna 1909 myönnettiin ensimmäisenä naisena Nobelin kirjallisuuspalkinto. Hänestä tuli myös vuonna 1914 Ruotsin akatemian ensimmäinen naisjäsen.

Lagerlöf on kirjoittanut muun muassa Gösta Berlingin tarun ja lastenkirjat Peukaloisen retket villihanhien seurassa ja Peikkoja ja ihmisiä.

Vuonna 1928 hänelle myönnettiin kunniatohtorin arvo. Hänestä on tehty myös useita patsaita ja maalauksia ja hänet on ikuistettu juhlarahoihin ja 20 kruunun seteliin.

Selma Lagerlöf (20. november 1858–16. mars 1940), døypt Selma Ottilliana Lovisa Lagerlöf, var ein svensk forfattar. Debutromanen hennar Gösta Berlings saga kom i 1891. Ho var ein av dei tidlege deltakarane i den svenske nyromantikken, og var med på å grunnleggja Samfundet De Nio i 1913.

Lagerlöf fekk som fyrste kvinne Nobelprisen i litteratur i 1909. Ho var òg den fyrste kvinna som vart innvald i Svenska Akademien.

Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf (1858–1940) var en svensk forfatter, internasjonalt anerkjent for barneboken Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Hun fikk nobelprisen i litteratur i 1909. Flesteparten av hennes historier er lagt til hennes hjemlige Värmland. Hun engasjerte seg også sterkt i kampen om kvinners stemmerett. Mellom 1991 og 30. juni 2016 var hun avbildet på den svenske 20-kroneseddelen.

Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf ([ˈsɛ̂lːma ˈlɑ̂ːɡɛˌɭøːv]), född den 20 november 1858 på Mårbacka i Östra Ämterviks församling i Värmlands län, död 16 mars 1940 på Mårbacka i Östra Ämterviks församling i Värmlands län, var en svensk författare.

Lagerlöfs debutroman, Gösta Berlings saga, gavs ut 1891, och läseboken Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige 1906–1907. Hennes författarskap utgår från en värmländsk litterär tradition med muntliga sagor.

Lagerlöf var den första kvinnan att tilldelas Nobelpriset i litteratur, 1909. Hon var även den första kvinnan i Svenska Akademien, och en av ursprungsledamöterna i Samfundet De Nio, samt ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg.

Även om Lagerlöf förknippas med Mårbacka, bodde och verkade hon i Falun under många år, och det var där hon skrev några av sina främsta verk. Under flera år bodde hon även i Landskrona, där hon var yrkesverksam lärarinna.

Lagerlöf prydde den svenska tjugokronorssedeln från 1991 till 2016. Och på Dalarnas museum i Falun finns ett Selma Lagerlöfs bibliotek och arbetsrum bevarat med inventarier, i det så kallade Selma Lagerlöf-rummet. Gården Mårbacka utanför Sunne, som hon själv drev som jordbruk, har genom Lagerlöfs testamente efter hennes död blivit till ett museum som förvaltar hennes minne och erbjuder guidade visningar av boningshuset. Vidare har hon återkommande varit föremål för skildringar, som i dramaserien Selma (2008) och dokumentärserien Selma Lagerlöf (2022).