Francis Walsingham (1530 - 1590)

Sir Francis Walsingham (u 1532 – 6. aprill 1590) oli Inglismaa kuninganna Elizabeth I peasekretär 1573. aastast kuni surmani.

Walsingham alustas karjääri õigusteaduses 20-aastaselt. Pühendunud protestandina veetis Walsingham katoliku kuninganna Mary I valitsusaja eksiilis Šveitsis ja Põhja-Itaalias. Ta naasis Inglismaale pärast Mary protestandist õe Elizabethi troonile asumist.

Elizabethi valitsusajal jälgis Walsingham välis-, sise- ja usupoliitikat. 1570. aastate alguses oli ta Inglismaa suursaadik Prantsusmaal. Peasekretärina toetas Walsingham Inglismaa mereväe kasutamist uute kaubateede avamiseks. Ta oli otseselt seotud Inglismaa välispoliitikaga Hispaania, Madalmaade, Šotimaa, Iirimaa ja Prantsusmaa suhtes. Samuti peatas ta mitmed vandenõud Elizabethi vastu, kaasa arvatud Babingtoni vandenõu, millega seoses hukati Šotimaa kuninganna Mary Stuart, kes mõisteti süüdi plaanis Elizabeth tappa ning ise Inglismaa troonile asuda. Stuarti hukkamise kindlustas Walsingham.

Walsingham oli juba 1571. aastast saati halva tervisega. On spekuleeritud, et ta võis põdeda vähki, neerukive, kuseteede infektsiooni või diabeeti. Walsingham suri 6. aprillil 1590. Ta maeti eraviisiliselt järgneval päeval.

Francis Walsingham (noin 1532 Kent – 6. huhtikuuta 1590 Lontoo) oli englantilainen valtiomies ja diplomaatti, joka toimi vuosina 1573–1590 kuningatar Elisabet I:n sihteerinä (principal secretary). Hän suojeli Elisabetin valtaistuinta sisäisiltä ja ulkoisilta vihollisilta paljastamalla useita ulkovaltojen tukemia katolisten salaliittoja. Walsingham loi tähän tarkoitukseen tehokkaan tiedusteluverkoston ja oli edelläkävijä muun muassa kaksoisagenttien ja disinformaation käytössä sekä salakirjoitusten murtamisessa, ja häntä pidetäänkin merkkihenkilönä Britannian tiedustelutoiminnan historiassa. Hän sai aikaan muun muassa Skotlannin kuningatar Maria Stuartin teloituksen paljastamalla tämän juonittelun Elisabetia vastaan.

Francis Walsingham (født 1532 i Scadbury Park, Chislehurst, Kent, død 6. april 1590) var en engelsk statsmann. Han grunnla de engelske hemmelige tjenestene og avverget flere attentater på Elisabeth I av England.

Sir Francis Walsingham, född cirka 1532, död 6 april 1590 i London, var Elisabet I:s underrättelsechef och grundare av Englands första hemliga polis.

Walsingham omnämns ofta som den förste i Europa att bygga upp ett statligt system för spionage och underrättelseinsamling. Han byggde upp ett spionnätverk som trängde in i hjärtat av den spanska militära ledningen, samlade in information från hela Europa och lyckades på så sätt avvärja en rad konspirationer mot drottning Elisabets styre och liv. Walsingham tillhörde den innersta kretsen av rådgivare kring drottningen som styrde England och var bland annat delaktig i övervakningen av utlänningar, utformandet av inrikes- och utrikespolitiken, däribland ockupationen av Irland. Walsingham bidrog i egenskap av strikt protestant till diskussionen kring den engelska religionspolitiken. Ett av Walsinghams mål var att bidra till ett närmande mellan England och Skottland.

Överlag visar hans politiska verksamhet på en förvånansvärt god förståelse för Englands nya roll som världsmakt med sin främsta styrka inom flottan i en expanderande global ekonomi. Han var en av nytänkarna som vågade satsa personliga medel på forskningsresor och verkade för anskaffandet av engelska kolonier i Amerika och för att den engelska flottan skulle byggas ut och utvecklas. Walsingham brukar även ses som en föregångare till den moderna byråkraten.