Wold-Torne, Oluf (1867 - 1919)

Oluf Wold-Torne (7 November 1867 – 19 March 1919) was a Norwegian painter, illustrator, educator and designer. He was known primarily for landscapes and still-lifes and was influenced by Cézanne.

Oluf Wold-Torne (1867–1919) oli norjalainen taidemaalari, joka maalasi muoto- ja henkilökuvia, maisemia, eläinaiheita ja asetelmia. Värit hänet töissään ovat enimmäkseen vahvoja, täyteläisiä, valovoimaisia. Hän opiskeli Kööpenhaminassa ja Pariisissa, missä sai impressionistisia vaikutteita. Pariisissa hänen tyyliinsä vaikuttivat ainakin van Gogh ja Césanne. Wold-Tornen uran lopulla hänen taiteessaan alkoi korostua aikaisempaa enemmän koristeellinen piirre. Hän vaikutti myös taideteollisuuden alalla. Hänen toimintansa sai aikaan herätteitä ainakin tekstiili-, keramiikka-, lasimaalaus- ja kirjansomistustaiteen alalla. Vuonna 1912 hänestä tuli yliopettaja Oslon Handsverk- og kunstindustriskolessa.

Oluf Wold-Torne (fødd 7. november 1867 Vestby i Akershus, død 19. mars 1919) var ein norsk målar. Han var elev av Kristian Zahrtmann i København fem vintrar mellom 1890 og 1900, og i 1891 gjekk han òg i lære hos Erik Werenskiold og i 1893 hos Fernand Cormon og Alfred Philippe Roll i Paris. Opphald han hadde i i Firenze 1895–1896 og i Berlin, Italia og Paris 1904–1906 vart viktige for stilen hans.

Han studerte grundig eldre kunst, og dette prega den stilstreng, mørkstemte 1890-årsmåleria hans med landskap frå Vågå og Telemark og portretta av målaren Alfred Hauge (1897) og kona Kris (1899). Han fekk eit koloristisk gjennombrot etter at han møtte franske impresjonistar i Paris i 1900, og fra no av dreiv han i landskaps-, frukt- og blomsterbileta sine fargen opp i stadig større klangfylde og lyskraft, som òg var påverka av Paul Cézanne og Vincent van Gogh. Frå desse åra finn ein på Nasjonalmuseet/Nasjonalgalleriet i Oslo mellom anna Hest i fjellet (ca. 1902), Selvportrett (1905), Høstblomster og epler (1908) og Innseilingen til de lykkelige øyer (1911). Samstundes utforma han med grunnlag i barokken og rokokkoen sin norske folkekunst ein frodig dekorativ stil for biletteppe og glasmåleri, bokutstyr, dekorative friser, møbølar, fajansar, pengesetlar og meir.

Frå 1912 til 1917 var han lærar ved Statens håndverks- og kunstindustriskole.

Oluf Wold-Torne, född den 7 november 1867 i Soon, död den 19 mars 1919 i Kristiania, var en norsk målare. Han var måg till biskop Nils Laache.

Wold-Torne var i flera år elev av Zahrtmann i Köpenhamn och 1893 av Roll i Paris, dit han sedan flera gånger återkom. Inflytandet från Zahrtmann är lika genomgående i hans tidigare verk som påverkan från franska impressionister och från Cézanne i de följande. Wold-Thorne har också kallats Norges Cezanne. Georg Nordensvan kommenterar utvecklingen i Nordisk familjebok: "Han förblef likväl i hög grad personlig, uppgick intensivt i sitt sträfsamma sökande och kämpade hårdnackadt med sitt ibland motsträfviga material. I målningen var färgen för honom hufvudsaken, och denna färg var stark, fyllig och ljuskraftig."

Wold-Torne målade porträtt, figurer i interiör, naket, landskap, djur (Unghästen på fjället, utställd 1914) och med förkärlek blommor och stilleben. Wold-Tornes utveckling gick från realism fram till en koloristisk dekorativ stil. Han utvecklade en frodig ornamental fantasi med utgångspunkt hos Bindesbøll, på detta område även påverkad av Munthe och Werenskiold.

Wold-Tornes kartonger till vävnader har en stor, enkel form, praktfull hållning och utsökt vacker färgverkan (Julpsalm, utförd i gobelängvävnad, på jubileumsutställningen i Kristiania 1914). Han gjorde även ritningar till glasfönster, broderier, bokband, fajansföremål, dekorativa friser med mera och hade stort inflytande på den norska textilkonstens utveckling. Från 1912 var han överlärare vid Haandverks- og kunstindustriskolen i Kristiania.

Wold-Torne är representerad i Nasjonalmuseet, Skien kommune, Telemark Museum, Nordnorsk Kunstmuseum, Norsk Teknisk Museum, Lillehammer kunstmuseum, Nordenfjeldske Kunstindustrimuseum, Drammens Museum, Stortingets kunstsamling, Ateneum, Göteborgs konstmuseum (Det gamla badhuset), Nationalmuseum (Syrener) och Malmö museum