Johansson, Carl Edvard (1864 - 1943) [sv]

Johansson, Carl Edvard (swedish)

Inventors in Sweden (National Museum of Science and Technology)

Description
Carl Edvard Johansson's invention was a set of steel pieces. This may not sound particularly exciting, but these small pieces of steel created modern industry.
Life role
Dataset owner
National Museum of Science and Technology (Museum) owns the information on this page
Contact information
Datasetets innehåll: samlingsinfo@tekniskamuseet.se [sv]
Personuppgifter: info@tekniskamuseet.se [sv]
License
Public Domain Dedication (CC0) applies to the information on this page and not any works/objects created by the actor
Last changed
13/11/2019 15:34:26
28/03/2020 07:05:04
Published
Status

URI
http://kulturnav.org/9dc58047-c8da-4843-8f36-09aa3bee699a | RDF/XML | JSON-LD
Name
Johansson, Carl Edvard
Swedish

First name
Carl
Swedish

Middle name
Edvard
Swedish

Last name
Johansson
Swedish

Title
Uppfinnare

-Title
Uppfinnare
Swedish
Description
Carl Edvard Johansson's invention was a set of steel pieces. This may not sound particularly exciting, but these small pieces of steel created modern industry.
English

Carl Edvard Johanssons uppfinning var en sats stålbitar. Det kanske inte låter så märkvärdigt men sanningen är att dessa stålbitar skapade modern industri.
Swedish

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Birth
01/01/1864

-Time
01/01/1864
Death
01/01/1943

-Time
01/01/1943
Life role
-Life role
English

Norwegian bokmål

Swedish

Estonian

Finnish
Gender
Man
English

Norwegian bokmål

Man
Swedish

Estonian

Biography

Carl Edvard Johansson’s (or Mått-Johansson’s – Measurement Johansson’s) name is not that widely known, despite his invention having made modern-day mass production possible. He was born in 1864 in Västmanland, Sweden and enjoyed measuring and creating things. When he was thirteen, he built a steam engine and attempted to construct a engine-driven ‘horseless carriage’.
When C.E. Johansson was16 he travelled to America, where his brother, Arvid, had moved to two years previously. They worked at various workshops and C.E. studied mathematics and technology at the Gustavus Adolphus College in Minnesota. In 1884 he returned to Sweden and began studying at the Eskilstuna School of Technology. A few years later, he began working at the Carl Gustafs Stads Rifle Factory in Eskilstuna, where he was appointed Inspection Chief. His job was to inspect the various measurement tools used in the manufacture of weapons.

Combination measuring set
Weapon production, which was the first mass production of that time, requires precision. The parts of the various weapons were all to be the same size. For example, one barrel should fit all rifles of a particular sort. At the factory, they used various different measuring tools, which C.E. considered to be coarse and unreliable. Each product often had its own measuring tools and they could not be used for anything else. If a larger or smaller measuring tool was required a new one would have to be made.

C.E. Johansson realised that a standard measurement system was required. He wanted to produce a set of gauge blocks that could be combined with each other in a variety of ways. Johansson created a combination gauge block set, first containing 102 pieces, then 46 pieces of steel, that was to become world famous. They were smooth, smoother than glass. If you held two pieces together they almost fused together and could not be pulled apart. Instead they had to be pressed apart, the way you rub the palms of your hands together. The steel pieces could be laid out in a row, creating a rod that could be picked up and held without it falling apart.In order to produce the steel pieces, C.E. Johansson modified his wife’s sewing machine and installed a rotating grinding wheel. The metal pieces were dipped in a hot chemical bath to stabilise the steel. There was also a special measurement apparatus that he showed to no-one. We still don’t know how he managed to give his steel pieces such precise measurements. C.E. Johansson said that he could split a hair into 200 pieces and measure it with his gauge block set.

In 1897 he produced his first gauge block set. C.E. Johansson really had to fight to get the Swedish patent for the gauge block set in 1904. Two years earlier he had received the patent in England and in 1903 his invention received a silver medal at an exposition in Paris.

Successes and setbacks
C.E. Johansson AB, a Swedish company, opened its first factory in Eskilstuna in 1909. After a few years, the small factory had grown into a million dollar enterprise, with a presence in the US. Ten years later, Measurement Johansson was celebrated in the US. According to the American press, his gauge block set, or Johnny Blocks, were the reason behind America’s successes in the First World War. ‘Swedish quality’ became a known concept in the US.

There is a story about how Measurement Johansson once turned away a job seeker who he had asked to come back the following day for his answer. “No, I’m not giving you a job. You aren’t well-kept. Yesterday there was a button missing from your jacket and you haven’t sewn it on yet,” he is supposed to have said.Despite his successes, C.E. Johansson’s company was hit with financial problems. In 1923, he moved to the US and was employed by automobile king, Henry Ford. In the foyer of Ford’s company stood a glass cabinet with the Encyclopedia Britannica together with C.E. Johansson’s gauge block set. According to Ford, both were of great significance. Henry Ford had a lot of faith in C.E. Johansson, and only he and Henry Ford’s son were allowed to enter Ford’s office without knocking.When Measurement Johansson was 72, he felt it was time to retire. He returned to Sweden in 1936 and passed away in Eskilstuna in 1943.

The measurement battle
Seven years after C.E. Johansson’s death, the town of Eskilstuna wanted to erect a monument in his honour, Carl Milles’ famous sculpture, The Hand of God. The idea was to show that Measurement Johansson was a creative person who had control of the world around him.This was when people started saying that it was Hjalmar Ellström, who worked at the rifle factory at the same time as C.E. Johansson, who had invented the gauge block set. A statue could not be erected to honour the wrong man. The debate became heated. One of C.E. Johansson’s defenders was his old friend, Arther Spångberg, who suggested that the gauge block wasn’t actually a new invention. People had always used measurements, but C.E. Johansson’s gauge block set was so precise that it changed all industrial manufacturing. It is possible that other people had similar ideas, but never put them into practice.C.E. Johansson is still seen as the first person to invent the gauge block set.

English

Carl Edvard Johanssons (eller Mått-Johanssons) namn är inte så känt, trots att hans uppfinning gjorde dagens massproduktion möjlig.
Han föddes 1864 i Västmanland. Som pojke arbetade han mycket i sin pappas snickarverkstad och gjorde brödkavlar och tändsticksburkar som han sålde till grannarna. Han tyckte om att mäta och skapa, när han var tretton år byggde han en ångmaskin och gjorde några försök att konstruera en motordriven ”hästlös vagn”.

När C. E. Johansson var 16 år åkte han till USA, dit hans storebror Arvid åkt två år tidigare. De arbetade på olika verkstäder i USA och under ett år studerade C.E. Johansson matematik och teknik vid Gustavus Adolphus College i Minnesota. 1884 kom han tillbaka till Sverige och började studera vid Eskilstuna Tekniska Skola, samtidigt som han arbetade på en mekanisk verkstad. Några år senare fick han börja på Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori i Eskilstuna, där han så småningom blev besiktningsmästare. Hans uppgift var att kontrollera olika mätverktyg som användes vid vapentillverkning.

Kombinationsmåttsatsen
Produktion av vapen krävde både noggrannhet och precision. Det var dåtidens första serietillverkning, vilket betydde att vapens olika delar skulle ha samma mått. Samma sorts delar skulle lätt kunna bytas ut mot varandra. En pipa skulle till exempel passa till alla gevär av samma sort. På fabriken använde man olika sorts måttverktyg som C.E. Johansson ansåg vara opålitliga. Varje produkt hade ofta sina egna måttverktyg som inte kunde användas till någonting annat. Måtten passade dessutom inte ihop, om någonting krävde ett större eller ett mindre mått fick man tillverka nya.

C. E. Johansson insåg att man behövde standardmått. Han ville ta fram en sats passbitar som kunde kombineras med varandra på olika sätt för att kunna ge alla mått som behövdes vid industriell tillverkning. Mått-Johansson konstruerade kombinationsmåttsatsen – först 102, sedan 46 bitar stål som blev världsberömda. Det handlade om väldigt speciella stålbitar. De var släta, slätare än glas. Om man höll ihop två bitar smälte de nästan samman och gick inte att dra isär. Istället skulle de pressas isär, som när man gnider handflatorna mot varandra. Stålbitarna kunde bilda en stav som man kunde plocka upp och hålla utan att den föll sönder.
För att tillverka stålbitarna hade C.E. Johansson byggt om sin frus symaskin och satte dit en roterande slipskiva. Metallbitarna fick ett varmt kemikaliebad för att göra stålet stabilt. Det fanns också en speciell mätapparat som han inte visade för någon. Vi vet fortfarande inte hur han lyckades ge sina stålbitar så pass exakta mått. C. E. Johansson sa att han kunde klyva ett hårstrå i två hundra delar och mäta det med sin kombinationsmåttsats.

1897 tillverkades den första måttsatsen. Men då var det få som förstod uppfinningens betydelse. C. E. Johansson fick kämpa innan han till slut tog svenskt patent på måttsatsen 1904. Två år tidigare tog han patent i England och 1903 fick hans uppfinning en silvermedalj på en utställning i Paris.

Framgångar och motgångar
Företaget C.E. Johansson AB öppnade sin första verkstad i Eskilstuna 1909. Efter några år blev den lilla verkstaden ett miljonbolag som även fanns i USA. Tio år senare togs Mått-Johansson emot med jubel i USA där han höll många föreläsningar. Enligt den amerikanska pressen var hans kombinationsmåttsats, eller ”Johnny blocks” orsaken till amerikanska krigsmaktens framgångar i Första Världskriget. ”Svensk kvalitet” blev ett begrepp i USA tack vare C.E. Johansson. Han kallades för ”världens noggrannaste man”. Det finns en historia om hur Mått-Johansson en gång avvisade en arbetssökande som han bett komma tillbaka efter en dag för att få besked. ”Nej, något jobb får ni inte. Ni är inte ordentlig. Igår fattades en knapp i er rock och den är inte isydd än”, lär han ha sagt.
Trots framgångarna drabbades C. E. Johanssons företag av ekonomiska problem. 1923 flyttade han till USA och anställdes av bilkungen Henry Ford som tog över tillverkningen av kombinationsmåttsatsen. I entrén till Fords företag stod en glasmonter med Encyclopedia Britannica och C.E. Johanssons måttsats, för att enligt Ford hade båda haft en enorm betydelse, den ena för lärandet, den andra för industrin. Henry Ford hade stort förtroende för C.E. Johansson och det var bara han och Henry Fords son som fick kliva in på Fords kontor utan att knacka.
När Mått-Johansson var 72 år gammal tyckte han att det var dags att dra sig tillbaka. Han återvände till Sverige 1936 och avled i Eskilstuna 1943. Hösten 1943 hade Tekniska Museet en minnesutställning om C.E. Johansson.

Måttstriden
Sju år efter C.E. Johanssons död ville Eskilstuna stad uppföra ett monument till hans ära. Det handlade om Carl Milles berömda skulptur, ”Guds hand”. Tanken var att visa att Mått-Johansson var en skapande människa som hade kontroll över omvärlden.
Det var då vissa började säga att det var Hjalmar Ellström som arbetade på gevärsfabriken samtidigt som C.E. Johansson som uppfann måttsatsen. Mått-Johansson hade stulit andras idéer. En staty skulle inte få resas över fel man. Debatten som blossade upp blev häftig. En av C.E. Johanssons försvarare var hans gamle vän och medarbetare Arthur Spångberg som menade att måttsatsen egentligen inte var någon ny uppfinning. Människor har alltid använt mått, men C.E. Johanssons måttsats var så exakt att den förändrade all tillverkning inom industrin. Det är mycket möjligt att även andra hade liknande tankar och idéer men använde aldrig dessa i praktiken.
C.E. Johansson anses fortfarande vara den som var först med att uppfinna kombinationsmåttsatsen.

Text: Alexandra Selivanova

Swedish

-Text
Eklund, Torbjörn (1996). Carl Edvard Johansson - måttens mästare: en lantbrukarson från Götlunda. Årsbok / Hembygdsföreningen Arboga minne. 1996
Swedish
-Text
Janson, John (1948). Underbara uppfinnarbragder: Vad stora svenskar uträttat. Stockholm: Natur o. kultur
Swedish
-Text
Karlsson, Petter & Erséus, Johan (2003). Svenska uppfinnare. Stockholm: Max Ström
Swedish
-Text
Isakson, Börje & Johansson, George (1994). Svenska snilleblixtar. 2. Stockholm: Natur och kultur
Swedish
-Text
Törnebohm, Hilding (1944). C. E. Johansson, måttens mästare. Dædalus (Stockholm). 1944
Swedish
DigitaltMuseum
021036795015
-Id
021036795015
-System
DigitaltMuseum