Swedenborg, Emanuel (1688 - 1772) [sv]

Swedenborg, Emanuel (swedish)

Inventors in Sweden (National Museum of Science and Technology)

Description
Emanuel Swedenborg (1688–1772) was one of the greatest scientists of his time. He published many sketches for groundbreaking inventions, including an early aircraft. In the mid-1740s, Emanuel Swedenborg became interested in spiritual matters and his reputation as a scientist suffered as a result. His scientific contributions did not begin to be rediscovered until the 20th century.
Life role
Dataset owner
National Museum of Science and Technology (Museum) owns the information on this page
Contact information
Datasetets innehåll: samlingsinfo@tekniskamuseet.se [sv]
Personuppgifter: info@tekniskamuseet.se [sv]
License
Public Domain Dedication (CC0) applies to the information on this page and not any works/objects created by the actor
Last changed
13/11/2019 15:38:20
28/11/2020 15:35:43
Published
Status

URI
http://kulturnav.org/8e9ad66a-d1ad-40d9-975b-48d92ed2321f | RDF/XML | JSON-LD
Name
Swedenborg, Emanuel
Swedish

First name
Emanuel
Swedish

Last name
Swedenborg
Swedish

Title
Uppfinnare

-Title
Uppfinnare
Swedish
Description
Emanuel Swedenborg (1688–1772) was one of the greatest scientists of his time. He published many sketches for groundbreaking inventions, including an early aircraft. In the mid-1740s, Emanuel Swedenborg became interested in spiritual matters and his reputation as a scientist suffered as a result. His scientific contributions did not begin to be rediscovered until the 20th century.
English

Emanuel Swedenborg (1688 - 1772) var en av sin tids största vetenskapsmän. Han hade ett stort intresse för mekanik, matematik, kemi och astronomi. Han publicerade många vetenskapliga skrifter och utkast till flera banbrytande uppfinningar, bland annat en flygmaskin.
Swedish

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Birth
29/01/1688

-Time
29/01/1688
Death
29/03/1772

-Time
29/03/1772
Life role
-Life role
English

Norwegian bokmål

Swedish

Estonian

Finnish
Gender
Man
English

Norwegian bokmål

Man
Swedish

Estonian

Biography

Childhood and studies
Emanuel was a scientist, philosopher and one of the foremost researchers of his time. He was born in Stockholm in 1688. His father, clergyman Jesper Svedberg, so impressed King Charles XI of Sweden with his sermons that the king appointed him Bishop of Skara and professor in theology at Uppsala University. Emanuel’s mother, Sara Behm, came from a wealthy mining family.

Emanuel was a highly inquisitive child, but was also very much influenced by his father’s piety. Emanuel had a close relationship with his brother-in-law, Erik Benzelius, who was the university librarian at Uppsala University and had a great interest in academic studies and natural science. It was very likely Benzelius´ influence that led Emanuel to pursue natural science and begin studying at Uppsala University. After his studies at university, Emanuel spent five years abroad, first in London and Oxford in England and then in Paris and the Netherlands. He studied natural science, astronomy, mathematics and mechanics and enjoyed meeting with skilled craftsmen.

He became very inspired by the scientific academies that had been founded in England and France and believed that these types of schools should also be established in Sweden. Emanuel also wanted to start a scientific journal.

Contact with Polhem and Daedalus Hyperboreus
In 1715, Emanuel returned to Sweden and came into contact with Christopher Polhem, the most famous Swedish inventor of that time. Emanuel’s knowledge and skills also came to the notice of King Charles XII of Sweden. He was appointed assessor-extraordinary to the Swedish Board of Mines (Bergskollegium) and worked as Polhem’s assistant. In 1716, Emanuel started Sweden’s first scientific journal, Daedalus Hyperboreus, which published essays by Christopher Polhem and Emanuel Swedenborg. Instead of being written in Latin, the accepted scientific language of that time, the journal published its essays in Swedish. This was a novel concept, but one that meant that the essays were not widely read outside Sweden. Only six editions of Daedalus Hyperboreus were published from 1716 to 1717 (these editions are part of the National Museum of Science and Technology collections). The journal then went out of publication, likely due to a lack of funds. But Emanuel was also busy with other engineering projects, including a machine for transporting Swedish battleships overland from Strömstad to Idefjorden.

He was granted a title of nobility by the king in 1719 and his surname was changed from Svedberg to Swedenborg.

Swedenborg’s scientific work
Emanuel Swedenborg published a number of scientific works. “Beskrivning över svenska masugnar och deras blåsningar” (“Description of Swedish Blast Furnaces and Their Methods of Blasting Air”), a study of blast furnace construction and methods for iron smelting, came out in 1717. His most famous scientific work was entitled Opera Philosophica et Mineralia, the last two volumes of which dealt with metallurgy and copper and iron working. Published in 1734, it was the most extensive scientific work on this subject of its time.

Groundbreaking inventions
Many of Emanuel Swedenborg’s ideas were groundbreaking. His essays depict, among many other things, a submarine, an automatic weapon and a universal musical instrument. He studied the human brain and is generally credited with being the first to propose the idea that certain areas in the brain control our speech and our movements. Yet another impressive example is his sketch of a flying machine, “A Machine to Fly in the Air,” which was published in 1716. Emanuel Swedenborg’s flying machine differed from those that had been proposed previously, which were based on moveable wings and mimicked the flight of birds. Swedenborg’s flying machine had a stationary oval design with a cockpit underneath. The cockpit also contained a propeller-like construction that would propel the aircraft forward.

Swedenborg’s transformation
In the mid-1740s, Emanuel Swedenborg began to experience strange dreams and visions. He became increasingly interested in spiritual matters and decided to dedicate his career to the study of theology and philosophy. Over the remainder of his life, he published a great number of philosophical and theological works, many describing his visions. This transformation meant that his scientific contributions became largely forgotten. It was not until the 20th century that his scientific work became rediscovered.

Emanuel Swedenborg died in London in 1772 at age 84. He was first buried in the Swedish Church in London. In 1908, his remains were returned to Sweden and buried in the Uppsala Cathedral.

English

I mitten av 1740-talet blev Emanuel Swedenborg intresserad av andliga frågor, vilket gjorde att hans anseende som vetenskapsman blev lidande. Hans insatser började återupptäckas under 1900-talet.

Barndom och studier
Emanuel Swedenborg var en svensk vetenskapsman och filosof. Han var en av sin tids mest framstående forskare. Emanuel Swedenborg föddes i Stockholm 1688. Hans far var prästen Jesper Svedberg. Jesper Svedberg lyckades imponera på kung Karl XI med sina predikningar och kom så småningom att bli biskop och professor i teologi vid Uppsala universitet. Emanuel Swedenborgs mor hette Sara Behm och kom från en förmögen bergmästarfamilj.

Emanuel Swedenborg var ett mycket begåvat och vetgirigt barn, men präglades också av sin fars religiositet. Emanuel Swedenborg hade en väldigt nära relation med sin svåger Erik Benzelius, universitetsbibliotekarien i Uppsala. Erik Benzelius hade ett stort intresse för studier och naturvetenskap. Troligtvis var det hans inflytande som gjorde att Emanuel Swedenborg ville ägna sig åt naturvetenskap och började studera vid Uppsala universitet. Efter avslutade studier tillbringade han fem år utomlands för att skaffa sig ännu mer kunskap. Emanuel Swedenborg åkte först till London och Oxford i England och därefter till Holland. Han studerade sedan i Paris i ett år. Förutom naturvetenskap, astronomi, och matematik, studerade han även mekanik och träffade gärna skickliga hantverkare.

Han blev mycket inspirerad av vetenskapsakademier som grundats i England och Frankrike och tyckte att en sådan borde finnas även i Sverige. I sina brev hem argumenterade Emanuel Swedenborg mycket för inrättandet av en svensk vetenskapsakademi. Han ville också starta en vetenskaplig tidskrift.

Mötet med Polhem och Daedalus Hyperboreus
År 1715 kom Emanuel Swedenborg tillbaka till Sverige. Snart efter hemkomsten kom han i kontakt med Christopher Polhemöppnas i nytt fönster, dåtidens mest kända svenska uppfinnare. Även Karl XII blev imponerad av Emanuel Swedenborgs kunskaper. Han utnämndes till assessor vid Bergskollegium och arbetade som Polhems assistent, bland annat vid byggandet av Trollhättekanal. Emanuel Swedenborg startade Sveriges första vetenskapliga tidskrift, Daedalus Hyperboreus, år 1716. Han bekostade utgivningen själv. Daedalus Hyperboreus innehöll ett flertal uppsatser av Christopher Polhem som handlade om dennes uppfinningar samt uppsatser skrivna av Emanuel Swedenborg. Dessa uppsatser skrevs på svenska och inte latin, som var vetenskapens språk på den tiden. Det var banbrytande, men ledde även till att uppsatserna inte fick någon större spridning utanför Sverige. Endast sex nummer av Daedalus Hyperboreus publicerades mellan 1716 och 1717 (Dessa finns i Tekniska museets samlingar). Anledningen till att tidskriften upphörde var troligtvis brist på pengar. Dessutom var Emanuel Swedenborg upptagen med andra ingenjörsprojekt. Bland annat konstruerade han en rullmaskin för att kunna transportera svenska krigsfartyg landsvägen från Strömstad till Idefjorden.

Han adlades av kungen 1719. Det var främst ett erkännande av faderns, Jesper Svedbergs, insatser. I samband med detta ändrades släktnamnet från Svedberg till Swedenborg.

Swedenborgs vetenskapliga arbeten
Emanuel Swedenborg gav ut ett flertal vetenskapliga skrifter. "Beskrivning över svenska masugnar och deras blåsningar" kom ut 1717. Den handlade om metoder för järnsmältning samt masugnarnas konstruktion och innehöll många förslag till förbättringar. Hans mest kända naturvetenskapliga verk hette Opera Philosophica et Mineralia. Dess sista två volymer handlade om metallurgi och bearbetning av koppar och järn. Det var dåtidens mest omfattande och detaljerade vetenskapliga verk inom ämnet. Det publicerades 1734.

Banbrytande uppfinningar
Många av Emanuel Swedenborgs idéer var banbrytande. I sina uppsatser beskrev han bland annat en u-båt, en elddriven maskin som kunde användas inom gruvnäringen, ett automatvapen, en vakuumsug och ett universalmusikinstrument. Dessutom studerade han den mänskliga hjärnan och var troligtvis först med att föra fram idén om att vissa områden i hjärnan styr vårt tal och våra rörelser. Ännu ett imponerande exempel är hans utkast till ett flygplan, "En machine att flyga i wädret" som publicerades år 1716. Emanuel Swedenborgs flygprojekt skilde sig från de som tidigare tagits fram. Dessa utgick från rörliga vingar, det vill säga att man ville härma fåglarnas sätt att flyga. Swedenborgs flygmaskin hade däremot ett fast ovalt plan med ett sittrum under. Vid sittrummet fanns även en propellerlik konstruktion som skulle driva flygplanet framåt.

Swedenborgs omvandling
I mitten av 1740-talet började Emanuel Swedenborg få konstiga drömmar och visioner. Han fick ett allt större intresse för andliga och religiösa frågor och bestämde sig för att ägna sig åt teologi och filosofi. Under resten av sitt liv publicerade han många filosofiska och teologiska verk, tolkade bibliska texter och beskrev sina visioner. Denna omvandling gjorde att hans vetenskapliga insatser blev bortglömda. Det var först under 1900-talet som hans vetenskapliga arbeten återupptäcktes.

Emanuel Swedenborg avled i London 1772, 84 år gammal. Han begravdes i svenska kyrkan i London. År 1908 fördes hans kvarlevor till Sverige och begravdes i Uppsala domkyrka.

Text: Alexandra Selivanova

Swedish

Same as (internal)
-Text
Althin, Torsten (1958). Kring Dædalus hyperboreus 1716-1717. Dædalus (Stockholm). 1958
Swedish
-Text
Dunér, David (2004). Världsmaskinen: Emanuel Swedenborgs naturfilosofi. Diss. Lund : Lunds universitet, 2004
Swedish
DigitaltMuseum
021036798939
-Id
021036798939
-System
DigitaltMuseum