Stavkirke

A stave church is a medieval wooden Christian church building once common in north-western Europe. The name derives from the building's structure of post and lintel construction, a type of timber framing where the load-bearing ore-pine posts are called stafr in Old Norse (stav in modern Norwegian). Two related church building types also named for their structural elements, the post church and palisade church, are often called 'stave churches'.

Originally much more widespread, most of the surviving stave churches are in Norway. The only remaining medieval stave churches outside Norway are those of circa 1500 Hedared stave church in Sweden and one Norwegian stave church relocated in 1842 to contemporary Karpacz in the Karkonosze mountains of Poland. One other church, the Anglo-Saxon Greensted Church in England, exhibits many similarities with a stave church but is generally considered a palisade church.

Püstpalkkirik on keskajal Põhjamaades, eriti 11.–13. sajandi Norras kasutusel olnud kirikutüüp, mille puhul üleni puidust hoone konstruktsioon rajati püstistele nurgapostidele.

Seda tüüpi kirik ehitati raamistikule, mis koosnes neljast nurgapostist ja neid ühendavatest alumistest ja ülemistest raampuudest. Püstpalkkirikud jagunevad kahte suuremasse rühma: saalkiriku tüüpi ja basiilika tüüpi kirikud. Reeglina on nad kaunistatud rikkalike puunikerdustega, mis ühendab kristlikud motiivid viikingite traditsioonilistest uskumustest pärit ainestikuga.

Sauvakirkko eli piirukirkko (kirjanorjaksi stavkirke, uusnorjaksi stavkyrkje) on varhaiskeskiaikainen puukirkkotyyppi, jossa käytettiin pystysalvosta. Sauvakirkon seinät muodostuvat pystysuuntaisista lankuista, jotka on ladottu vaakasuuntaisista hirsistä ja pystysuuntaisista tukevista tolpista muodostuvaan kehykseen (stav = pysty).

Stavkyrkje er ei kyrkje bygd av tre med ein berande konstruksjon av stavar (stolpar) som står på liggande sviller eller syllstokkar og ber stavlegjer. Dei konstruktive ledda i veggen dannar rammer med ei utfylling av ståande plankar eller tiljer. Kyrkjetypen har fått namn etter dei berande stavane, som ein finn i hjørna og under det heva midtrommet på mastestavkyrkjene, og i hjørna og eventuelt som mellomstolpar i veggene i dei einskipa stavkyrkjene Hjørnestavane dannar ei veggramme som vart fylt med ståande bord.

Sjølv om slike trekyrkjer var vanlege i Nord-Europa i tidleg mellomalder, vart det i Noreg reist hundrevis av stavkyrkjer etter at stein tok heilt over andre stader og ein stor del av desse kyrkjene overlevde fram mot moderne tid. I mellomalderen var det truleg omkring 1000 stavkyrkjer i Noreg, dei fleste av dei var einskipa, men berre 271 steinkyrkjer. I dag står 28 av desse stavkyrkjene att. Alle er bygde av furu. Plankane eller borda er tillaga med øks. Dei norske stavkyrkjene er dei viktigaste spora etter denne tidlege kristne trearkitekturen. Stavkyrkjene er dei viktigaste og mest særmerkte av historiske bygg i Noreg. Dei einaste gjenverande stavkyrkjene utanfor Noreg er ei kyrkje frå rundt 1500 i Hedared i Sverige og Vang stavkyrkje som vart flytta til utkanten av Krummhübel (no Karpacz) i dåverande Tyskland i 1842. Ei anglosaksisk kyrkje, Greensted kyrkje i England, har ein del likskapar med stavkyrkjer men er som regel rekna som ei palisadekyrkje. Det finst også fleire nyare rekonstruksjonar av stavkyrkjer rundtom i verda.

En stavkyrka är en kyrka byggd av trä i stavverk. Den har en bärande konstruktion av stolpar som står på liggande syllar och bär upp väggband. De bärande elementen i väggarna utgör på detta sätt ramar för en fyllning av stående plankor; stavar, vilket byggnadstypen har fått sitt namn efter. (I norsk terminologi syftar emellertid förleden "stav" på de bärande stolparna.) Stavkyrkorna anses vara bland de viktigaste representanterna för europeisk medeltidsarkitektur i trä. Stavkyrkor innehåller ofta stilelement från förkristen tid. De flesta kvarvarande stavkyrkorna finns i Norge, men liknande kyrkobyggnader förekom under medeltiden över hela nordvästra Europa. Urnes stavkyrka i Luster, Norge, finns på Unescos världsarvslista. I Sverige finns uppgifter om, eller spår av, cirka tjugo stavkyrkor, i Danmark endast av någon enstaka, i Norge av minst ett femtiotal.