Eriksson, Amalia (1824 - 1923) [sv]

Andre språk: Eriksson, Amalia (svensk)

Uppfinnare i Sverige (Tekniska museet) [sv]

Beskrivelse
Amalia Eriksson var en fattig änka som 1859 fick tillstånd att driva ett bageri i Gränna. Hon uppfann polkagrisstången som blev en stor succé. Idag är polkagrisen en av våra mest kända svenska souvenirer. 1997 restes en staty i Gränna till minne av Amalia Eriksson och hennes gärning. [sv]
Livsrolle
Ansvarlig forvalter
Tekniska museet (Museum) [sv] forvalter informasjonen på denne siden
Kontaktinformasjon
Datasetets innehåll: samlingsinfo@tekniskamuseet.se [sv]
Personuppgifter: info@tekniskamuseet.se [sv]
Lisens
Ingen rettigheter reservert (CC0) gjelder informasjonen på denne siden og ikke noen verk/objekter opprettet av aktøren
Sist lagret
19.03.2024 21:37:16
23.03.2024 05:13:24
Publisert
Status

URI
http://kulturnav.org/822b83b1-3a88-4c31-a702-576324d576e8 | RDF/XML | JSON-LD
Navn
Eriksson, Amalia
Svensk

Fornavn
Amalia
Svensk

Etternavn
Eriksson
Svensk

Tittel
Uppfinnare Inventor [Engelsk]

-Tittel
Uppfinnare
Svensk

Inventor
Engelsk
Beskrivelse
Amalia Eriksson var en fattig änka som 1859 fick tillstånd att driva ett bageri i Gränna. Hon uppfann polkagrisstången som blev en stor succé. Idag är polkagrisen en av våra mest kända svenska souvenirer. 1997 restes en staty i Gränna till minne av Amalia Eriksson och hennes gärning.
Svensk

Amalia Eriksson was a poor widow who, in 1859, was granted a permit to open a bakery in Gränna. She invented the polkagris candy stick, which would become a great success. Today, polkagris is one of the most famous Swedish souvenirs. In 1997, a statue was erected in Gränna to commemorate Amalia Eriksson and her achievement.
Engelsk

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Fødsel
18.11.1824

-Tidspunkt
18.11.1824
Død
25.01.1923

-Tidspunkt
25.01.1923
Livsrolle
-Livsrolle
Bokmål

Svensk

Engelsk

Estisk

Finsk
Kjønn
Bokmål

Svensk

Engelsk

Tysk

Estisk

Biografi

Amalia Eriksson föddes 1824 i Jönköping. Hennes föräldrar var pigan Katarina Hagen Andersdotter och hovslagaren Jonas Lundström. Föräldrarna och Amalia Erikssons fem syskon dog i en koleraepidemi när hon var tio år gammal.

1852 började hon arbeta som piga hos förste lantmätaren i Jönköping. Tre år senare flyttade hennes arbetsgivare till Gränna och hon följde med. 1857 gifte hon sig med skräddaren Anders Eriksson. Året därpå föddes dottern Ida Eriksson. Anders Eriksson avled i dysenteri en vecka efter Ida föddes. Amalia Eriksson var tvungen att börja försörja sig själv och sin dotter.

På den tiden var det i stort sett omöjligt för kvinnor att starta eget, men i vissa fall gick det att få ett sådant tillstånd av sociala skäl. 1859 ansökte Amalia Eriksson om tillstånd att få tillverka ”finare bakverk och den så kallade polkagrisen”. Det var pepparmintskarameller som kallades för polkagrisar.

Efter ett tag tog Amalia Eriksson fram polkagrisstången, som i början bakades bara till helger och högtider. Socker, ättika och vatten blandades och hettades upp. En liten del av smeten färgades röd medan resten smaksattes med pepparmyntsolja och knådades väldigt länge. I början var Amalia Eriksson ensam om att tillverka polkagrisar. Efter ett tag blev de dock väldigt populära och även andra bagare i Gränna började med egen tillverkning.

Tack vare polkagrisarna blev Amalia Eriksson förmögen. Hon ansågs vara en av de viktigaste personerna i Gränna. 1915 besökte kronsprinsparet Gustaf Adolf och Margaretha hennes bageri.

Amalia Eriksson blev 99 år gammal och avled 1923. Hennes dotter Ida Eriksson fortsatte med tillverkning av polkagrisar fram till 1945. År 1997 restes en bronsstaty i Gränna till minne av Amalia Eriksson och hennes polkagrisar. Idag är polkagrisarna Grännas kännetecken och en av de mest populära svenska souvenirerna.

Gränna anordnar även ett världsmästerskap i polkagristillverkning den 25 juli varje år. Polkagrisarna har dessutom hamnat i Guinness Rekordbok. Världens längsta polkagris tillverkades 1989 och var 287,7 meter lång. Den högsta polkagrisen som någonsin tillverkats var 8,67 meter hög och den tyngsta vägde 2 158,7 kilo!

Text: Alexandra Selivanova

Svensk

Amalia Eriksson was born in Jönköping in 1824. She was the daughter of Katarina Hagen Andersdotter and Jonas Lundström – a housemaid and a farrier. When she was just ten years old, both Amalia’s parents and her five siblings died in a cholera epidemic.

In 1852, she began working as a housemaid for a surveyor in Jönköping. Three years later, her employer moved to Gränna, and Amalia went with him. In 1857, she married a tailor, Anders Eriksson. The following year, their daughter Ida was born. One week after Ida’s birth, Anders Eriksson died of dysentery. Amalia Eriksson now had to support both herself and her daughter.

At that time, it was virtually impossible for women to start their own business, although permission could sometimes be granted in special circumstances. In 1859, Amalia Eriksson applied for permission to make “fine pastries and so-called polkagris”. Polkagris was the name given to small peppermint sweets.

After a while, Amalia Eriksson developed the polkagris stick, which was initially only baked at weekends and for public holidays. Sugar, vinegar and water were mixed together and then heated. A small part of the sugar dough was coloured red while the rest was flavoured with peppermint oil; the dough then had to be kneaded for a long time. To begin with, Amalia Eriksson was the sole producer of polkagris sweets. After a while, however, they became very popular and other bakers in Gränna began to produce their own.

Thanks to the polkagris, Amalia Eriksson became a wealthy woman. She came to be regarded as one of the most important people in Gränna. In 1915, her bakery was visited by Crown Prince Gustaf Adolf and his wife Margaretha.

Amalia Eriksson died in 1923, aged 99. Her daughter Ida Eriksson continued with the production of polkagris until 1945. In 1997, a bronze statue was erected in Gränna to commemorate Amalia Eriksson and her polkagris. Today, the polkagris is a symbol of Gränna, as well as being one of the most popular Swedish souvenirs.

On 25th July each year, Gränna organises a world championship in the making of polkagris. The polkagris has also featured in the Guinness Book of Records. The world’s longest polkagris was made in 1989 and measured 287.7 metres in length. The thickest polkagris ever made was 8.67 metres thick, and the heaviest weighed 2,158.7 kilograms.

Text: Alexandra Selivanova.

Engelsk

DigitaltMuseum
021036792757
-Id
021036792757
-System
DigitaltMuseum
Ingen treff.
Uuid
822b83b1-3a88-4c31-a702-576324d576e8
ACL (rettigheter)
fe599904-89fa-47d7-9653-bc9c2dca02a2_SHARED
Status
Publisert
Status Lagret av Tidspunkt
Publisert Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) 22.11.2016 13:50:08
Til vurdering Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) 17.11.2016 11:13:51
Ny Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) 17.11.2016 10:38:23

Vis i datasett
Plassholdere
Nei
Opprettet
17.11.2016 10:38:23
Sist lagret av
root
Sist lagret
19.03.2024 21:37:16
Statusendring
Status Lagret av Tidspunkt
Publisert Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) 22.11.2016 13:50:08
Til vurdering Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) 17.11.2016 11:13:51
Ny Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) 17.11.2016 10:38:23