Alfred Nobel
var en svensk oppfinner og filantrop. Han oppfant blant annet dynamitten, og regnes som grunnlegger av den moderne sprengstoffteknikken. Oppfinnelsene skaffet Nobel en betydelig formue. I dag er Alfred Nobel mest kjent for Nobelprisene, som ble etablert etter at han testamenterte størsteparten av...
Alfred Bernhard Nobel (født 21. oktober 1833 i Stockholm i Sverige, død 10. desember 1896 i San Remo i Italia) var en svensk kjemiker, ingeniør, oppfinner og filantrop, mest kjent for å ha innstiftet de fem nobelprisene ved en testamentarisk gave og for å ha oppfunnet dynamitt.
·
Wikipedia (via Wikidata) ·
13.04.2024 06:14:58
Uppväxt och familjen Nobel
Alfred Nobel (1833-1896) är en av Sveriges mest kända uppfinnare. Om man pratar om Sverige utomlands är det ofta hans namn som dyker upp.
Hans far var Immanuel Nobel, även han en uppfinnare som alltid var på jakt efter nya idéer. Immanuel Nobel grundade bland annat Sveriges första gummifabrik och uppfann en upplåsbar gummimadrass. Affärerna gick däremot dåligt. Familjen som bestod av hustrun Andriette Nobel och åtta barn (varav endast fyra skulle uppnå vuxen ålder) hade det inte gott ställt. Alfred Nobel och hans bröder fick bland annat sälja svaveltändstickor på gatan för att hjälpa familjen. Som barn var Alfred Nobel svag och sjuklig och klarade bara av två terminer i skolan. Men han var frågvis, nyfiken och en flitig läsare.
Nobel och Ryssland
När Immanuel Nobels företag gick i konkurs lämnade han Sverige och flyttade till Finland för att söka lyckan där. I början av 1840-talet sökte han sig vidare till Ryssland. Tsar Nikolaj I var intresserad av Immanuel Nobels nya uppfinning, en ny sorts krutladdad undervattenmina. Immanuel Nobel demonstrerade det nya vapnet i Sankt Petersburg och lyckades imponera på tsaren. Två år senare kunde Immanuel Nobel starta en mekanisk verkstad i Sankt Petersburg och hade tillräckligt med pengar för att skicka efter familjen.
Alfred Nobel och hans bröder undervisades på både ryska och svenska av privatlärare i Sankt Petersburg. Den unge Alfred Nobel lärde sig ryska fort och skulle komma att tala fem språk flytande. Som 17-åring skickades han iväg på en studieresa utomlands som varade i två år. I USA träffade han den berömde svenske uppfinnaren John Ericsson och i Frankrike fick han praktisera hos den kände kemisten, professor Pelouze. Det var där som han för första gången kom i kontakt med nitroglycerin, en blandning av svavelsyra, salpetersyra och glycerin. Ämnet var mycket explosivt och känsligt för kraftiga slag. Det kunde självantända om det värmdes till 180 grader.
Krimkriget (1853-1856) bröt ut strax efter Alfred Nobels hemkomst och firman Nobel & Söner tillverkade torpeder åt den ryska krigsmakten. Under denna tid började Immanuel Nobel experimentera med nitroglycerin, men utan några resultat. Han kunde inte komma på ett sätt att kontrollera när nitroglycerinet skulle explodera. När Krimkriget tog slut var det ingen som längre behövde Nobels minor och torpeder. Nikolaj I dog 1855 och Immanuel Nobels företag förlorade sina regeringskontrakt. Firman gick i konkurs 1859 och Immanuel Nobel återvände till Sverige. Bröderna Nobel: Robert, Ludvig och Alfred blev däremot kvar i Sankt Petersburg. Ludvig och Robert Nobel skulle med tiden bli oljekungar och miljonärer i Baku (dagens Azerbajdzjan). Alfred Nobel började å sin sida att experimentera
Nitroglycerin och Alfred Nobels första uppfinningar
Sina första patent (av sammanlagt 355!) tog Alfred Nobel i England 1857 och 1859. Patenten var på mätapparater för gas, lufttryck och vätskor. Han var fortfarande nyfiken på nitroglycerin och ville använda det till bergsprängning. Under tiden fortsatte Immanuel Nobel sina försök i laboratoriet vid Heleneborg i Stockholm. Han försökte framställa ett starkare krut genom att blanda det med nitroglycerin, men utan framgång. Alfred Nobel valde en annan väg. Nitroglycerinets svaghet låg i att det inte kunde fås att explodera med stubin. För att lösa detta problem uppfann Alfred Nobel tändhatten. Tändhatten är en liten laddning som antänder andra sprängämnen. Den innehåller någonting lättantändligt som ger en kraftig impuls till sprängämnet. Nobels tändhatt var en kopparkapsel med knallkvicksilver som exploderade via en stubintråd. I början av sommaren 1863 genomförde Alfred Nobel sin första sprängning med nitroglycerin. Sedan bad Immanuel Nobel sonen att komma till Stockholm för att hjälpa till i laboratoriet.
Alfred Nobel, hans yngre bror Emil och Immanuel Nobel experimenterade med olika blandningar av krut och nitroglycerin som kunde användas till minor och sprängningar, samtidigt som Alfred Nobel fortsatte sina försök med ren nitroglycerin. 1864 tog han patent på både tändhatten och sättet att framställa nitroglycerin. Samma år bildade han och fadern företaget Nitroglycerin AB och köpte en gård vid Vinterviken för detta nya företag.
Tragiska händelser
Den 3 september 1864 kom den våldsamma explosionsolyckan som förstörde fabriken i Heleneborg. Emil Nobel experimenterade med tillverkning av nitroglycerin när explosionen inträffade. Han och ytterligare fem personer dog i olyckan. Det var ett hårt slag för Immanuel och Alfred Nobel. Men Alfred Nobel tog sig samman och bestämde sig för att fortsätta sitt arbete med nitroglycerinet.
Samtidigt hände flera svåra explosionsolyckor i andra länder. En låda med nitroglycerin exploderade på ett hotell i New York, därefter drabbades ett brittiskt och ett tyskt fraktfartyg, ett lager i San Francisco och ett lager i Sydney. Alfred Nobel försökte ändå övertyga andra om att nitroglycerinet hade en framtid. Samtidigt arbetade han med att hitta sätt att göra nitroglycerinet mer stabilt.
Två stora explosioner vid Vinterviken
I juni 1868 inträffade ännu en stor explosion på Nobels nitroglycerinfabrik i Vinterviken. Laboratoriebyggnaden förstördes helt och hållet och inte ens grunden fanns kvar. Fjorton personer omkom. Orsaken till olyckan var okänd, men flera vittnen berättade att en av arbetarna på laboratoriet tidigare hade varit oförsiktig med nitroglycerin, blivit varnad av arbetskamrater och var på väg att bli avskedad. Han var ansvarig för rening av nitroglycerin som hälldes i stora lerkärl. Dessa lerkärl skulle sedan dras över asfaltgolvet för att lämna plats år de tomma. Om några droppar nitroglycerin hamnade på golvet och en kruka sedan drogs över dem kunde friktionen göra att dropparna exploderade. Polisen misstänkte att det var den troliga orsaken till explosionen.
Flera fabriksbyggnader vid Vinterviken exploderade och brann ner i maj 1874. Även ångbåten ”Baltzar von Platen” som hade kommit till Vinterviken med en last salpeter, förstördes av branden. Åtta personer omkom i den explosionen. Fler kunde ha dött om inte några arbetare lyckats bära bort stora mängder nitroglycerin från brinnande fabriksbyggnaden.
Det var oklart vad som orsakade olyckan. Det kan ha varit gnistor från ångbåten.
Dynamit, spränggelatin och ballistit
Tanken var att blanda nitroglycerin med ett ämne som gjorde det mer stabilt utan att minska dess sprängstyrka. Alfred Nobel provade att blanda in kol, cement och sågspån. Ingen av dessa fungerade. Alfred Nobel i gjorde sina försök på en fabrik i Hamburg, Tyskland. Till slut provade han kiselgur från floden Elbes stränder. Den bestod av förstenade alger och var bra på att dra åt sig fukt. Resultatet blev en stabil och formbar deg med sprängkraft. Dynamiten (ordet kommer från det grekiska ordet ”dynamis”, det vill säga kraft) var född. Alfred Nobel tog patent på dynamiten 1867 och den gjorde honom världsberömd. Men dynamiten tålde inte vatten och uppfinnaren var inte nöjd med dess sprängstyrka.
Han provade att istället blanda nitroglycerin med en liten del bomullskrut (nitrocellulosa). Bomullskrut framställs genom att bomull doppas i salpetersyra och svavelsyra och torkas. Detta ger ett ämne som brinner lätt och exploderar vid kraftiga slag. Den nya uppfinningen fick heta spränggelatin. Spränggelatinet var stabilt och lika effektivt som ren nitroglycerin, eftersom det explosiva bomullskrutet inte påverkade sprängstyrkan. Dessutom kunde spränggelatin användas under vatten.
1887 tog Alfred Nobel patent på sin tredje stora uppfinning – ballistit, ett röksvagt krut som framställs av lika delar nitroglycerin och bomullskrut. Ballistit gjorde att man slapp rökmoln vid skjutning, som försämrade siktet och avslöjade för fienden var man var någonstans.
Trots att hans uppfinningar användes i krig trodde Alfred Nobel att han gjorde en insats för freden. Hans förhoppning var att dynamitens och nitroglycerinets destruktiva kraft skulle sätta skräck i makthavarna och sätta stopp för alla krig.
Nobels död och arv
Trots sin svaga hälsa hade Alfred Nobel mycket energi. Kreativiteten var hans stora drivkraft. År 1894 ägde han eller hade en hög position i 93 företag i hela Europa. Vid sin död i italienska San Remo 1896 hade han en förmögenhet på 33 miljoner kronor, en nästan ofattbar summa på den tiden. Hans testamente blev en stor överraskning. 31 miljoner kronor skulle användas för att bilda en speciell fond som varje år skulle dela ut priser inom kemi, fysik, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete.
Historien om hur de 31 miljonerna slutligen nådde Sverige är ganska spännande. Ragnar Sohlman, som var Alfred Nobels lojale assistent under de sista tre åren av Nobels liv, skulle även se till att hans sista önskan gick i uppfyllelse. Alfred Nobel var under en stor del av sitt liv bosatt i Frankrike och de franska myndigheterna kunde kräva arvsskatt. Ragnar Sohlman beväpnade sig med en revolver, fyllde en täckt droska med pengar från bankfacket och körde hela förmögenheten till svenska konsulatet i Paris. Sedan lades pengarna i små paket och skickades diskret till Sverige, som vanliga brev. Ragnar Sohlman blev sedan en av Nobelstiftelsens grundare. Det första Nobelpriset delades ut den 10 december 1901.
Nobelpriset är kanske Alfred Nobels största och mest kända uppfinning.
Text: Alexandra Selivanova, Tekniska museet
Childhood and family
Alfred Nobel (1832-1898) is one of Sweden’s most famous inventors. His father, Immanuel, was also an inventor. Immanuel Nobel established Sweden’s first rubber factory and invented the inflatable rubber mattress among other things, but business did not go well. His family, his wife Andriette and eight children (only four reached adulthood), did not have it easy. As a child, Alfred was weak and infirm and completed only two school terms. But he was inquisitive, curious and a diligent reader.
Nobel and Russia
When Immanuel Nobel’s company went bankrupt, he left Sweden and moved to Finland to seek his fortune. At the start of the 1840s he moved on to Russia. Tsar Nicholas I was interested in Immanuel Nobel’s new invention, a new kind of gunpowder-filled underwater mine. The Tsar was impressed when Immanuel Nobel demonstrated the mine in St. Petersburg, and after two years he had enough money to send for his family.
Alfred Nobel and his brothers were taught in Russian and Swedish by a private tutor in St. Petersburg. The young Alfred was quick to learn Russian and as an adult spoke five languages fluently. As a 17 year old he was sent on a school (study) trip abroad. In France, he was employed by famous chemist, professor Pelouze, where he first came into contact with nitroglycerine, an extremely explosive and volatile compound of sulphuric acid, nitric acid and glycerine, which can self-ignite at 180oC.The Crimean War (1853-1856) broke out shortly after Alfred returned home and Nobel & Sons began manufacturing torpedoes for the Russian military. During this time, Immanuel Nobel started experimenting with nitroglycerine, but he couldn’t find a way to control when the nitroglycerine would explode.
When Nicholas I died in 1855, the company lost its military contract with the Russian government and went bankrupt in 1859. Immanuel Nobel returned to Sweden, but brothers Robert, Ludvig and Alfred remained in St. Petersburg. With time, Ludvig and Robert Nobel became oil magnates and millionaires in Baku (now Azerbaijan), whereas Alfred Nobel began to experiment.
Nitroglycerine and Alfred Nobel’s first inventions
In Stockholm, Immanuel Nobel continued without success to make gunpowder stronger by adding nitroglycerine. His son, Alfred, chose another path. Nitroglycerine’s weakness was that it could not be detonated using a fuse. Alfred resolved this problem by inventing the blasting cap, a small sensitive primary explosive, containing a highly flammable substance that detonated the secondary explosive. Alfred’s blasting cap was a mercury fulminate-filled copper capsule that exploded via a fuse wire. Together with his younger brother, Emil, and his father, Immanuel, Alfred experimented with various compounds of gunpowder and nitroglycerine, while also continuing to experiment with pure nitroglycerine. In 1864, he applied for a patent on the blasting cap and the method of producing nitroglycerine. That year, he and his father started Nitroglycerin AB, a Swedish company.
Tragic events
On 3rd September 1864, a violent explosion destroyed the factory in Stockholm. Emil was experimenting with the production of nitroglycerine, and he and five others died in the explosion. This was a hard blow for Immanuel and Alfred, but Alfred composed himself and decided to continue his work with nitroglycerine. He was now determined to make nitroglycerine more stable.
Two major explosions in Vinterviken
In June 1868, there was yet another major explosion at Nobel’s nitroglycerine factory in Vinterviken, just south of Stockholm. The laboratory building was completely destroyed, not even the foundations remained, and fourteen people died. Witnesses said that one laboratory worker who had notably acted carelessly with nitroglycerine had been warned by colleagues and was about to lose his job. He was in charge of purifying the nitroglycerine that was poured into large clay containers. The containers were then dragged across the asphalt floor to make room for new ones. If a few drops of nitroglycerine were to touch the floor and a container was then dragged across it, the friction could cause the drops to explode. The police suspected that this was probably the cause of the explosion.
Several factory buildings at Vinterviken exploded and burned down in May 1874. Even the Baltzar von Platen steamboat that arrived at Vinterviken loaded with potassium nitrate was destroyed in the fire. Eight people died in the explosion, but more could have died if a few workers hadn’t managed to remove large quantities of nitroglycerine from the burning factory building. The cause of the accident is unclear.
Dynamite, gelignite and ballistite
Mixing nitroglycerine with a stabilising substance without reducing its explosive power was something that Alfred experimented with in Hamburg, Germany. He eventually tested kiselguhr from the banks of the River Elbe, which contained petrified algae and absorbed water well. The result was a stable and mouldable explosive dough. Dynamite (from the Greek word dynamis, meaning power) was born. Alfred applied for the patent in 1867 and instantly became world famous.
But dynamite could not be used in water and the inventor was not entirely satisfied with its explosive strength. He tried instead mixing nitroglycerine with a little gun cotton (nitrocellulose). Gun cotton was produced by dipping the cotton in nitric acid and sulphuric acid, and then being left to dry. This creates a flammable substance that explodes on impact. The new invention was christened gelignite. Gelignite was stable and just as effective as pure nitroglycerine, as the explosive gun cotton did not affect the explosive strength. In addition, gelignite could be used under water.
In 1887, Alfred Nobel applied for the patent on his third major invention, ballistite, a smokeless propellant made from equal parts of nitroglycerine and gun cotton. Ballistite eliminated the problematic cloud of smoke from shooting, something that impaired vision and revealed the shooter’s position to the enemy. Alfred Nobel thought he was contributing to peace. He had hoped that the destructive strength of dynamite and nitroglycerine would put the fear into the ruling powers and put an end to all wars.
Nobel’s death and legacy
Creativity was Alfred Nobel’s main motivation. In 1864, he owned or held a high position in no less than 93 companies throughout Europe. At the time of his death in San Remo in 1898, he owned a fortune of 33 million Swedish kronor, an unprecedented sum at that time. His will was a huge surprise; 31 million Swedish kronor was to be used for a special foundation which would award annual prizes within the areas of chemistry, physics, physiology or medicine, literature and peace.
The story of how the 31 million eventually reached Sweden is very exciting. Ragnar Sohlman, Alfred Nobel’s loyal assistant during the last three years of his life, made sure that his dying wish would be fulfilled. Alfred Nobel spent much of his life in France, and the French authorities were entitled to demand payment of inheritance tax. Ragnar Sohlman armed himself with a revolver, obtained a horse and carriage and filled it with money from a safety deposit box and drove the entire fortune to the Swedish Consulate in Paris. The money was then packed into small envelopes and sent discreetly to Sweden as normal letters. Ragnar Sohlman then became one of the founders of the Nobel Foundation.
The first Nobel Prize was awarded on 10 December 1901. The Nobel Prize is perhaps Alfred Nobel’s greatest and most famous invention.
| Status | Lagret av | Tidspunkt |
|---|---|---|
| Publisert | Kristina Berg (Tekniska museet[sv]) | 15.11.2016 14:27:21 |
| Ny | Kristina Berg (Tekniska museet[sv]) | 15.11.2016 14:14:07 |
| root | 19.03.2024 21:39:36 | |
| Ulf Bodin (KulturIT) | KulturIT | 12.01.2024 10:17:27 |
| Anders Lindeberg-Lindvet (Tekniska museet[sv]) | Tekniska museet (Museum) [sv] | 14.11.2019 13:34:38 |
| Kristina Berg (Tekniska museet[sv]) | Tekniska museet (Museum) [sv] | 15.11.2016 14:27:21 |
| Nordiska museet (Museum) [sv] | 8 |
Gjenstand (8) |
| Västernorrlands museum (Museum, Arkeologisk uppdragsverksamhet) [sv] | 1 |
Gjenstand (1) |
| Tekniska museet (Museum) [sv] | 15 |
Fotografi (7) Gjenstand (8) |
| Armémuseum (Museum) [sv] | 9 |
Gjenstand (9) |
| Status | Lagret av | Tidspunkt |
|---|---|---|
| Publisert | Kristina Berg (Tekniska museet[sv]) | 15.11.2016 14:27:21 |
| Ny | Kristina Berg (Tekniska museet[sv]) | 15.11.2016 14:14:07 |
I arbeid...
