Arvesen, O. (1830 - 1917)

Olaus Arvesen (26 September 1830 – 1 July 1917) was a Norwegian educator and politician for the Liberal Party.

He was born in Onsøy. He graduated as cand.theol. in 1862, and was influenced by the pastor and educator N. F. S. Grundtvig. While Grundtvig is often called "the father of the folk high school", Arvesen established Norway's first folk high school at Sagatun in 1864, together with Herman Anker.

Arvesen was also editor-in-chief of the newspapers Hamar Stiftstidende (from 1866) and Oplandenes Avis (from 1872). He was elected to the Norwegian Parliament in 1892, representing the constituency Hedemarkens Amt. He was a deputy representative during the term 1985–1897. In 1900, he was elected for a second term, representing the constituency of Sarpsborg where he lived while working as a Supreme Court barrister. In 1884 he was a co-founder of the Norwegian Association for Women's Rights.

He died in 1917. He was the father of violinist Arve Arvesen.

Olaus Arvesen (26. september 1830–1. juli 1917) var ein skulemann, journalist og politikar frå Onsøy. Han var far til fiolinisten Arve Arvesen

Olaus Arvesen var son til gardbrukaren Arve Olsen på garden Fjell i Onsøy. Han tok i 1850 ein framifrå eksamen ved seminaret i Asker, og var deretter 1851-54 huslærar hos soknepresten i Leikanger i Sogn. Frå 1855 studerte han teologi ved universitetet i Kristiania, ferdig utdanna cand.theol. i 1862. Arvesen var ein triveleg og ordhag kar, som vart kjend med både Bjørnson, Ole Vig, Ivar Aasen, Aasmund Olavson Vinje og Henrik Ibsen. Arvesen og Bjørnson var vener livet ut.

Under eit opphald i Danmark vart Arvesen oppglødd av Grundtvig sine idear om folkeopplysing og skule, tidlegare hadde han late seg inspirere av Ole Vig sine tankar om mykje det same. Saman med vennen Herman Anker starta han i 1864 Sagatun Folkehøyskole i Vang, den fyrste folkehøgskulen i Noreg. Arvesen styrte skulen åleine etter at Anker slutta på Sagatun i 1873. Skulen vart nedlagd i 1891.

Frå 1866 til 1870 var Arvesen redaktør av Kristelig Folkeblad, og 1866–72 redaktør av Hamar Stiftstidende. I 1872 starta han opp avisa Oplandenes avis og dreiv ho til 1906.

Arvesen var medlem av heradsstyret i Vang i åtte år. Perioden 1892–94 var han stortingsrepresentant for Hedemarkens amt og Venstre. Han var då medlem av kyrkjekomiteen. Ved fire stortingsval vart han 1. vararepresentant, møtte på Stortinget nokre dagar i juli 1895, samt heile 1896–97. 1895 var han medlem av konstitusjonskomiteen, 1896–97 av budsjettkomiteen.

I samband med 100-årsjubileet for folkehøgskulen og Sagatun i 1964, vart Arvesen og Anker avbilda på to frimerke: NK 558, 50 øre matt lillaraud, og NK 559, 90 øre matt fiolettblå.

Arvesen døydde på Hamar.

Olaus (Ole) Arvesen, född 26 september 1830 och död 1917, var en norsk skolman och journalist.

Arvesen genomgick folkskoleseminarium, avlade studentexamen 1855 och blev teol. kand. 1862. Under en vistelse i Danmark blev han starkt påverkad av Grundtvig. Han blev en av grundtvigianismens ivrigaste förkämpar i Norge. 1864 öppnade Arvesen tillsammans med Herman Anker den första grundtvigska folkhögskolan i Norge på Sagatun nära Hamar, vilken han förestod till 1892. Politiskt tillhörde Arvesen vänstern och verkade för dess sak såsom redaktör för olika tidningar och 1892-94 som stortingsman. Han var en av förgrundsfigurerna vid folkmötena på 1880- och 90-talen. Arvesen har i Oplevelser og erindringer (1912) gett en livfull och intressant skildring av sin ungdom.