Flera trådar filerat silke tvinnade tillsammans i motsatt riktning mot fileringen. Skillnaden mellan organsin och grenadin är, att grenadinsilket är tre eller fyra gånger så hårt snott.[sv]
Concept
Published
ground
Grund [de]
/ Grund[de]
Verkligt eller skenbart bakomliggande yta mot vilken mönster eller figurer avteckna sig[sv]
Concept
Published
ground fabric
ground weave
/ ground weave
Vävnad eller bindning som utgör underlag för lanserade eller broscherade mönster, för knuten eller vävd lugg, för en ytvarp etc.[sv]
Concept
Published
ground harness
grundskaft [sv]
/ grundskaft[sv]
Vid vävning med flera skälbildande anordningar, den skaftgrupp som bildar skälen för bottenvävens bindning eller för tygets grundbindning.[sv]
Concept
Published
gum sericin
silkelim [sv]
/ silkelim[sv]
Limliknande ämne som omger de båda silkesträngarna i kokongtråden och håller dem samman. Sericin mjuknar i vatten och löses av svaga alkalier.[sv]
Concept
Published
/ häkilä[fi]
Att bearbeta det skäktade linet, för att spalta upp basten i finare tågor, och skilja ut de kortare tågorna, blånor (da hegleblår), från de längsta tågorna, långlin (da heglehør). Redskap försett med en grupp tänder av järn genom vilka linet drages vid häcklingen.[sv]
Concept
Published
hair
jarres [fr]
/ jarres[fr]
Den längre ullen hos vissa fårraser och några andra pälsdjur. Vanligen raka, glansiga strån med obetydlig benägenhet att förfiltas.[sv]
Concept
Published
Om en mönsterrapport som i förhållande till angränsande rapport förflyttats halva sin bredd, eller halva sin höjd.[sv]
Concept
Published
Varje vävstol. Även en sådan med Jacquard-maskin, vilken icke drives av maskinkraft, och som fordrar en eller flera personer för att utföra någon del av arbetet.[sv]
Concept
Published
/ redskab[da]
Skaft som tillsammans fylla en bestämd uppgift vid vävningen.[sv]
Concept
Published
I en dragvävstol att träda stropparna genom harneskbrädan (fr empoutage), samt att knyta dem i en bestämd ordning till harnesksnörena (fr colletage).[sv]
Concept
Published
Arbetet med att träda stropparna genom harneksbrädan (fr empoutage) samt att knyta upp dem till harnesksnörena (fr colletage).[sv]
Concept
Published
Fel vid uppknytningen av stropparna till harnesksnörena samt fel i väven orsakat härav. De nordiska termerna avser även vanliga skaftvävstolar.[sv]
Concept
Published
hatched
udskygget [da]
/ udskygget[da]
Om en mjuk övergång från ljusare till mörkare ton, åstadkommen genom alternerande trådar av olika färg.[sv]
Concept
Published
Trådögla som omfattar varptråden och med vars hjälp den höjes och sänkes för skälet. I en enkel vävstol som gobelängvävstol, oppstadgogn, kan solven vara öglor lagda kring varptrådarna och samlade på en käpp. I en trampvävstol består solvet av tre öglor, den övre och nedre uppträdda på skaftkäppar, samt mellan dem i ögat, i vilket varptråden trädes. Jfr Solvskaft, Skaft.[sv]
Concept
Published
heddle bars
skaftkæppe [da]
/ skaftkæppe[da]
Käppar av trä eller metall mellan vilka solven äro uppspända.[sv]
Concept
Published
heddle rod
søllestok [da]
/ søllestok[da]
Käpp placerad över, under eller framför varpen, på vilken samlats garnöglor, solv, vilka omsluta de varptrådar som skola ändra läge för ett bindningsskäl eller ett mönsterskäl. Käppen manövreras för hand. Den kan också, om den är placerad under varpen, kopplas till en trampa. Jfr Skaft.[sv]
Concept
Published
Bastfibrer från flera arter av släktet Cannabis. Garn och tyg tillverkas därav.[sv]
Concept
Published
high angled
steil [de]
/ steil[de]
Om diagonallinjer i kypert med en lutning av mer än 45° i förhållande till inslaget.[sv]
Concept
Published
Graderad kypert med en mönsterrapport, inom vilken diagonalerna vända flera gånger i både varp- och inslagsled, med olika avstånd mellan vändningarna. Vanligen är mönstret koncentriskt. Resultatet är stora, rombiska figurer med brutna konturer. Svenska folkliga benämningar bl.a. "myrtenkrans" och "rosenkrans".[sv]
Concept
Published