Fröding, Gustaf (1860 - 1911)

Gustaf Fröding (22. elokuuta 1860 Alster, Ruotsi – 8. helmikuuta 1911 Tukholma, Ruotsi) oli ruotsalainen runoilija, Ruotsin uusromantiikan merkittävimpiä. Hän kehitti laulullista runoutta.

Fröding ilmentää runoissaan vapaamielistä, demokraattista ja humanistista ajattelua. Hän kuvaa eläytyvästi ja myötätuntoisesti heikkoja ja sortuvia ihmisiä. Viittauksia raamatullisiin ja antiikin aikaisiin teemoihin on hänen teksteissään runsaasti. Hän uudisti runomittojen käyttöä ja toi musiikillisuutta runouteen.

Frödingin esikoiskokoelma oli Guitarr och dragharmonika (1891), jonka ilmestymistä olivat edeltäneet sekalaiset opinnot Uppsalan yliopistossa. Fröding poti psyykkistä sairautta ja oli ajoittain parantolassa, jossa esikoiskokoelmakin syntyi. Esikoisteos herätti lukijoiden keskuudessa suurta ihastusta humoristisilla ihmiskuvillaan.

Frödingin taiteellisesti merkittävin runokokoelma on Stänk och flickar (1896). Se johti syytteeseen sukupuolimoraalin loukkaamisesta. Pahennusta herättäneet säkeet poistettiin myöhemmistä painoksista, vaikka oikeuden päätös oli vapauttava. Seuraavina vuosina sairaus kävi vaikeammaksi mutta silti Fröding jatkoi kirjoittamista. Fröding on lukijoiden suosiossa nykypäivinäkin, ja siinä suhteessa hän eroaa aikakautensa muista ruotsalaisista runoilijoista.

Gustaf Fröding (født 22. august 1860 på Alsters bruk utenfor Karlstad i Värmland i Sverige, død 8. februar 1911 i Stockholm) var en svensk journalist, forfatter og en av Sveriges mest kjente diktere. Fröding ble en fornyer av svensk poesi og påvirket flere seinere diktere, også norske. Han skrev blant annet om naturen, folkeliv og erotikk, også delvis på värmlandsk dialekt. Han var barnebarn av Carl Adolph Agardh.

Det har vært en rekke tolkninger og tonsettinger av Frödings dikt, blant annet av Sven-Ingvars og andre populærartister. Det finnes også flere svenske stipender og priser som bærer Frödings navn.

Gustaf Fröding, född 22 augusti 1860 på Alsters herrgård i Karlstads socken, Värmlands län, död 8 februari 1911 i Stockholm, var en svensk författare, journalist och poet. En av hans mest välkända diktsamlingar är Stänk och flikar från 1896 som bland annat innehåller dikten En morgondröm vilken fick honom åtalad men friad. Han är även känd för att ha publicerat ett antal dikter på värmländsk dialekt. Han tillbringade långa tider på olika vårdinstitutioner på grund av psykisk sjukdom, men vad han faktiskt hade för diagnos är mycket omdiskuterat. Han avled till följd av alkoholism och diabetes.

Fröding blev efterhand mer och mer reguljär medarbetare i Karlstads-Tidningen, där han 1886 fick fast anställning som litteraturanmälare, kåsör och referent. Med undantag av de perioder, då han på grund av tilltagande nervsjuklighet måste söka vård, tillhörde Fröding Karlstads-Tidningens redaktion till 1896. År 1891 utgav han, med mycken tvekan, sin första diktsamling Guitarr och dragharmonika, som vann en snabb och vidsträckt popularitet. Den följdes 1894 av Nya dikter och 1896 av Stänk och flikar. Till dessa kom ytterligare ett par små dikthäften, innan sinnessjukdomen 1899 bröt ut. Han blev, tack vare omsorgsfull vård, småningom bättre, men fullt återställd blev han aldrig. Han var och förblev en bruten man, och som sådan framlevde han tillbakadraget sina sista år på lantstället Villa Gröndal ute på Södra Djurgården i Stockholm. Han avled i Stockholm den 8 februari 1911. Före sin bortgång nominerades han som en av kandidaterna till Nobelpriset i litteratur 1911, men eftersom han gick bort under året gick han miste om möjligheten att erhålla priset.