Ericsson, Lars Magnus (1846 - 1926) [sv]

Ericsson, Lars Magnus (swedish)

Inventors in Sweden (National Museum of Science and Technology)

Description
Lars Magnus Ericsson was born into a farming family and had to work hard to survive. Later in life he was to become world famous for his major contributions to the development of the telephone. Telephone company, Ericsson, currently has thousands of employees around the world.
Life role
Dataset owner
National Museum of Science and Technology (Museum) owns the information on this page
Contact information
Datasetets innehåll: samlingsinfo@tekniskamuseet.se [sv]
Personuppgifter: info@tekniskamuseet.se [sv]
License
Public Domain Dedication (CC0) applies to the information on this page and not any works/objects created by the actor
Last changed
14/11/2019 13:37:52
16/11/2019 06:17:25
Published
Status

URI
http://kulturnav.org/4fccdf93-4389-4264-970a-6a574fb5ba5c | RDF/XML | JSON-LD
Name
Ericsson, Lars Magnus
Swedish

First name
Lars
Swedish

Middle name
Magnus
Swedish

Last name
Ericsson
Swedish

Title
Uppfinnare

-Title
Uppfinnare
Swedish
Description
Lars Magnus Ericsson was born into a farming family and had to work hard to survive. Later in life he was to become world famous for his major contributions to the development of the telephone. Telephone company, Ericsson, currently has thousands of employees around the world.
English

Lars Magnus Ericsson föddes i en bondfamilj och fick arbeta hårt för att klara sig. Så småningom blev han världsberömd. Han har gjort stora insatser för telefonens utveckling och företaget Ericsson som startades i ett litet kök har idag tusentals anställda över hela världen.
Swedish

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Birth
05.05.1846

-Time
05.05.1846
Death
17.12.1926

-Time
17.12.1926
Life role
-Life role
English

Norwegian bokmål

Swedish

Estonian

Finnish
Gender
Man
English

Norwegian bokmål

Man
Swedish

Estonian

Biography

Lars Magnus Ericsson (1846–1926) came from a family of farmers and was born in Värmland, Sweden. Five years at the village school taught him to read and write, which was his only formal education. Nevertheless, he constructed Sweden’s first telephone line at the age of 17.

The idea behind the telephone was simple: you speak into a membrane, which starts to vibrate and causes a pin to vibrate. These vibrations are then sent to the other telephone, via a power cable, where another pin and membrane begin vibrating and the receiver hears what is being said. German scientist, Johann Philipp Reis, had built such a telephone in1861. Lars Magnus had probably read about the miracle machine and wanted to build his own, thirteen years before Scotsman, Alexander Graham Bell, applied for the patent on his telephone apparatus.

Starting his business
At the age of twelve, Lars Magnus lost his father and had to start earning a living. He worked on the railways, in the mines and with blacksmiths. Lars Magnus was also a skilled engraver. After a while he moved to Stockholm and sought workshop employment. It wasn’t easy, as he had no education or grades. Eventually, luck was on his side when he showed one of his seals to the Öller & Co Telegraph workshop. He stayed for six years, learning much about telegraph equipment.

The workshop director, Öller, helped Lars Magnus to get the government travel grant for foreign studies. The 26-year-old Lars Magnus left Sweden and spent three years in Germany, Switzerland and Russia. After returning home in 1876, he wanted to start his own company and began his operation in a former kitchen no bigger than 13 square metres at Drottninggatan 15, in Stockholm.

The telephone era
In 1876 Swedish daily newspaper, Dagens Nyheter, wrote about “a telegraph that talks.” The following year, the first telephones appeared in Sweden, and Lars Magnus started receiving telephones for repair. Bell’s telephones were not patented in Sweden, so Lars Magnus improved Bell’s construction and made the telephone less clumsy. As early as 1878, Lars Magnus started selling his first telephones. In 1881, L M Ericsson & Co were appointed main supplier to the newly established Telephone Association in Gävle, Sweden. The telephones that Ericsson & Co produced were better and cheaper than Bell’s. Other cities followed suit and the first foreign orders came from Bergen in Norway. Soon, L.M. Ericsson’s company had 50 employees.

Telephone networks began to grow and more telephone exchanges were required. Lars Magnus started cooperating with Henrik T. Cedergren, who had also started his own telephone company, Stockholms Allmämma Telefonaktiebolag. Lars Magnus improved several foreign patents and constructed an automated switchboard that could handle ten telephone lines. He also improved the telephone handset, which had both a microphone and a speaker in contrast to earlier telephone models.

Continued development
At the start of the 20th century, L M Ericsson & Co had almost 1,000 employees and was producing 50,000 telephones a year. Ericsson established subsidiaries in both Russia and Poland and manufactured telephones in St. Petersburg. Today Ericsson is a huge international corporation and part of the global telephone industry.

In 1900, Lars Magnus Ericsson decided to leave the company. He withdrew to live on the Alby farm and subsequently on the Hågelby farm in Botkyrka, Sweden until his death.

English

Sveriges första telefonlinje

Lars Magnus Ericsson (1846-1926) kom från en bondsläkt och föddes på en liten gård i södra Värmland. Efter fem år i byns skola kunde han läsa och skriva och det blev hans enda formella utbildning. Men som 17-åring konstruerade han Sveriges första telefon. Den bestod av urinblåsan från en gris, en metallplatta, en strömförande tråd, en elektromagnet och ett stift. Idén bakom telefonen är enkel: man pratar mot ett membran och får det att vibrera, då vibrerar även stiftet. Vibrationerna förs vidare via en strömledning till den andra telefonen, där ett annat stift och membran börjar vibrera och mottagaren kan höra vad som sägs. En sådan telefon hade tysken Johann Philipp Reis byggt 1861. Troligtvis hade L.M. Ericsson läst om underverket och ville sedan bygga en egen telefon, tretton år innan skotten Alexander Graham Bell tog patent på sin telefonapparat.

Svåra omständigheter

När han var tolv år miste Lars Magnus Ericsson sin far. Två år senare var han tvungen att börja försörja sig själv. Han arbetade vid järnväggsbyggen och som gruvarbetare och smed. Lars Magnus Ericsson var också en duktig gravör och sålde sigill för att dryga ut kassan. Slutligen bestämde han sig för att flytta till Stockholm och söka arbete på verkstäder. Det var inte så lätt, eftersom han saknade betyg och utbildning. Men till slut hade han turen med sig, när han visade en av sina sigill på Öller & Co Telegrafverkstad. Han blev kvar i sex år och lärde sig mycket om telegrafutrustningar.

Lars Magnus Ericssons Verkstad

Verkstadens direktör Öller hjälpte Lars Magnus Ericsson att få statens resestipendium för utlandsstudier. Den 26-årige Lars Magnus Ericsson åkte utomlands och tillbringade tre år i Tyskland, Schweiz och Ryssland där han praktiserade på olika verkstäder. Efter hemkomsten 1876 ville han starta eget. Lars Magnus Ericssons verksamhet började på Drottninggatan 15 i Stockholm, i ett före detta kök på 13 kvadratmeter. Hans första uppdrag var att reparera brandkårens telegrafapparat. Sedan lyckades han med att omvandla telegrafapparatens tecken till bokstäver och fick en beställning på tolv sådana apparater från SJ.

Telefonens tidsålder

1876 skrev Dagens Nyheter om ”en telegraf som talar”. Alexander Grahams Bells uppfinning demonstrerades i Stockholm året efter och de första telefonerna började dyka upp i Sverige. Lars Magnus Ericsson började få in telefoner för reparation. Bells telefoner var inte patenterade i Sverige och gick lätt sönder. Lars Magnus Ericsson förbättrade Bells konstruktion och gjorde telefonen mindre klumpig. Rösterna lät dessutom klarare. Redan 1878 började Lars Magnus Ericsson sälja sina första telefoner. 1881 blev L M Ericsson & Co huvudleverantör till den nybildade Telefonföreningen i Gävle. Telefonerna som Ericsson & Co tillverkade var både bättre och billigare än Bellbolagets. Andra städer följde Gävles exempel och den första utlandsordern kom från Bergen i Norge. Snart hade L.M. Ericssons företag 50 anställda.

Telefonnätet fortsatte att växa och fler telefonväxlar behövdes. Lars Magnus Ericsson började samarbeta med Henrik T. Cedergren som också startat ett eget telefonbolag, Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag. Lars Magnus Ericsson förbättrade och utvecklade flera utländska patent och konstruerade en automatväxel. Den kallades för multipelbord och kunde hantera tio telefonlinjer. Han utvecklade även telefonluren, som hade både mikrofon och hörlurar, till skillnad från tidigare telefonmodeller.

Fortsatt utveckling
I början av 1900-talet hade L M Ericsson & Co nästan 1000 anställda och tillverkade 50 000 telefoner om året. Ericsson etablerade även dotterbolag i både Ryssland och Polen och tillverkade telefoner i Sankt Petersburg. Idag är Ericsson ett internationellt företag och en del av den globala telefonindustrin.

1900 valde Lars Magnus Ericsson att lämna företaget. Han drog sig tillbaka och levde på Alby gård och senare Hågelby gård i Botkyrka fram till sin död.

Text: Alexandra Selivanova

Swedish

-Text
Karlsson, Svenolof & Lugn, Anders (2009). Att förändra världen: en berättelse om Lars Magnus Ericsson och hans efterföljare. Stockholm: Sellin & partner
Swedish
-Text
Meurling, John & Jeans, Richard (2000). Ericssonkrönikan: 125 år av telekommunikation. Stockholm: Informationsförl.
Swedish
-Text
Johansson, Jakob Hemming (1953). Telefonaktiebolaget L.M.Ericsson.: Skildringar ur bolagets historia.. Stockholm:
Swedish
-Text
Attman, Artur (1976). LM Ericsson 100 år. Bd 1, Pionjärtid, kamp om koncessioner, kris : 1876-1932. Stockholm: Telefon AB LM Ericsson
Swedish
DigitaltMuseum
021036792753
-Id
021036792753
-System
DigitaltMuseum