hestekrefter (hk) [no]

Hobujõud (tähis hj) on mittesüsteemne võimsuse mõõtühik. Hobujõudu defineeritakse kui võimsust, mida tuleb rakendada 75 kg raskuse keha (mass m = 1 kg {\displaystyle m=1\,{\text{kg}}} ) ühtlaseks vertikaalseks tõstmiseks kiirusega 1 meeter sekundis (kiirus v = 1 m/s {\displaystyle v=1\,{\text{m/s}}} ). SI-süsteemis vastab ühele hobujõule võimsus 735,49875 vatti:

1 h j = 75 k g ⋅ 9,806 65 m s 2 ⋅ 1 m s = 735,498 75 k g m 2 s 3 = 735,498 75 W . {\displaystyle 1\,{\rm {{hj}=75\,{\rm {{kg}\cdot 9{,}80665\,{\frac {\rm {m}}{\rm {s^{2}}}}\cdot 1\,{\frac {\rm {m}}{\rm {s}}}=735{,}49875\,{\frac {\rm {{kg}\,{\rm {{m}^{2}}}}}{\rm {{s}^{3}}}}=735{,}49875\,W.}}}}}

Inglismaal ja USA-s on hobujõud (tähis hp sõnast horsepower) võrdne 745,7 vatiga. See väärtus põhineb ühikutel nael, jalg ja minut.

SI-süsteemi kasutavates maades pole SI-väliste ühikute kasutamine soovitatav.

Hobujõu kui võimsusühiku kasutuselevõtt ulatub tagasi James Wattini, kes selle ühikuga soovis kujukalt väljendada aurumasina võimsust – mitme hobuse veojõudu suudab masin asendada. Ühe tööhobuse keskmiseks kestvaks veovõimsuseks (näiteks veskikivi ringiajamisel) loeti 75 kgf·m/s.

Hevosvoima (lyhenne hv, engl. horsepower, hp) on tehon yksikkö. Hevosvoima ei ole nykyisin käytössä olevan SI-järjestelmän mukainen mittayksikkö, mutta sitä käytetään edelleen varsinkin arkikielenkäytössä usein moottorien tehojen yksikkönä. SI-järjestelmän mukainen tehon yksikkö on watti (tunnus W) ja ajoneuvoihin sopivampi watin kerrannaisyksikkö kilowatti (tunnus kW).

Hevosvoiman teholla pystyi määritelmän mukaan nostamaan 75 kilogramman massan nopeudella yksi metri sekunnissa siellä, missä painovoimalla on niin sanotusti normaaliarvonsa (9,80665 m/s²). Täten yksi hevosvoima on 75 · 9,80665 = 735,49875 eli suunnilleen 735,5 wattia.

Brittiläistä yksikköjärjestelmää käyttävissä maissa hevosvoima (englanninhevosvoima) määriteltiin kuitenkin tehoksi, jolla voitiin nostaa 33 000 naulan massa nopeudella yksi jalka minuutissa; tämä vastasi noin 76,042 kilogramman massan nostamista yhden metrin korkeuteen sekunnissa vastaavissa olosuhteissa. Täten brittiläinen hevosvoima on noin 745,7 wattia.

Hestekraft (forkorta hk) er ei gamal eining for effekt, men det er ikkje ei SI-eining. Eininga hestekraft er no eigenleg erstatta av eininga watt (i praksisk kW, kilowatt = tusen watt), men er likevel framleis uoffisielt i bruk når det gjeld motorkøyretøy. I vitskapleg samanheng bruker ein måleeiningar i SI-systemet, der watt er måleeining for effekt.

Det var Thomas Savery som fyrst nytta omgrepet hestekrefter, men det var James Watt som definerte eininga ved at han eksperimentelt slo fast at ein hest som på den tida blei nytta i dei engelske gruvene, gjennomsnittleg var i stand til å heise ei last på 33 000 pund éin fot opp på eitt minutt. Dette tilsvarar ca. 75 kg éin meter opp på eitt sekund. Denne eininga blei så nytta til å rekne ut kor mange hestar ei dampmaskin var god for.

Ei sekshestekrefters dampmaskin kunne såleis erstatte seks hestar. Ein har i ettertid funne at få hestar er i stand til å levere så mykje som éin hestekraft over tid, slik at dampmaskinene til James Watt faktisk erstatta fleire hestar enn det var lova.

Eininga hestekraft blir i dag stort sett berre brukt av historiske grunnar og gamal vane når det gjeld til dømes å oppgje effekten av motorar, særleg i bilar, og er i ferd med å bli avløyst av kilowatt. Ein tommelfingerregel for omrekning er at 1 hk er ¾ kW. Britiske horsepower med symbol hp er lik 1,0139 hestekrefter (hk).

Hestekraft (hk) er en enhet for måling av effekt, men er ikke en SI-enhet. En metrisk hestekraft er lik 735,49875 watt, mens en britisk hestekraft er lik 745,69987158227022 watt, altså litt mer. Hestekrefter brukes i dag stort sett bare av historiske årsaker, og da hovedsakelig til å angi effekten av motorer, spesielt bilmotorer, og er i ferd med å fases ut til fordel for kilowatt. En tommelfingerregel er at 1 kilowatt = 1,36 (metriske) hestekrefter. I vitenskapelig sammenheng brukes måleenheter i SI-systemet der watt er angitt som måleenhet for effekt.

Hästkraft, hk, är en traditionell fysikalisk måttenhet för effekt. I det internationella måttenhetssystemet "Système International d'Unités" (vanligtvis förkortad till SI) är enheten ersatt av watt. Enheten används dock fortfarande av tradition inom många områden, bland annat för att ange fordons motoreffekter.

Omkring 1783 införde James Watt begreppet hästkraft när han behövde beskriva hur många hästars arbete hans nya ångmaskiner kunde ersätta. Watts hästkraft var (och är) ungefär 50 % mer än han ansåg att man kunde begära av en arbetshäst i kontinuerligt arbete. Och det är ungefär 10 gånger mer än en människa orkar med. Effekten är mätt och beräknad på en häst i ett kontinuerligt arbete under ett långt arbetspass. Skillnaden på 50 hästkrafter och 60 är knappt någon skillnad sade James Watt, den är mångdubbelt mindre än den effekt en häst kan utveckla under en kort och intensiv ansträngning och kraftutveckling. Även en människa kan under någon eller några sekunder utveckla denna effekt. En ”handgriplig” populärdefinition av hästkraft är den utvecklade effekten när 75 kg lyfts 1 m på 1 sekund. Exempel på när en hästkraft utvecklas är således när en person som väger 75 kg springer upp för en trappa och avverkar 1 meters höjdökning per sekund (vilket är väldigt mycket för en människa; rekordet att springa 320 meters höjdskillnad uppför trapporna i Empire State Building är 573 sekunder).