1 to 10 of 10 hits.
Mine
Gruva norr om Kvavsjön. Ett litet gruvhål, två skärpningar och en skrotstensvarp.[sv]
Organization
Published
Mine
Redan 1744 fann man och började bryta stenkol. Runt år 1920 var efterfrågan inte så hög på kol men under början av 1930-talet steg efterfrågan och priser på stenkol och en rad investerare prövade lyckan i Billesholm. Dock varade det inte så länge, 1932, ansågs det inte längre vara lönsamt med kolbrytningen och nästan all gruvdrift lades ner.[sv]
Organization
Mine
Gruva på Danshyttans marker, anses tillhöra Gränshyttefältet.[sv]
Organization
Published
Mine
De första skriftliga beläggen för gruvbrytning i Garpenberg är från 1300-talet. Det är troligt att brytningen har påbörjats betydligt tidigare än så. Ortnamnet kommer från de bergsmän, ”Garpar” från Tyskland som anställdes för att utveckla gruvdriften och hytthanteringen i området.
En ny malmfyndighet hittades norr om den gamla gruvan 1962 och därmed utökades gruvområdet. Den nya gruvan kallas Garpenberg Norra, vars gångar nu är förenade med den äldre, södra gruvan.
Garpenberg är den enda gruvan som fortfarande är i drift i Bergslagen. Ur malmen utvinns både koppar, bly, zink, silver samt guld. Boliden AB är det bolag som står för gruvdriften.[sv]
En ny malmfyndighet hittades norr om den gamla gruvan 1962 och därmed utökades gruvområdet. Den nya gruvan kallas Garpenberg Norra, vars gångar nu är förenade med den äldre, södra gruvan.
Garpenberg är den enda gruvan som fortfarande är i drift i Bergslagen. Ur malmen utvinns både koppar, bly, zink, silver samt guld. Boliden AB är det bolag som står för gruvdriften.[sv]
Organization
Mine
Kirunagruvan är en järngruva i berget Kiirunavaara i Kiruna kommun. Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) har brutit järnmalm där sedan början av 1900-talet.
De första fyndigheterna i gruvan hittades omkring 1600-talets mitt. 1696 omnämns Kiirunavaara och Luossavaara för första gången.
Först 1736 genomfördes en ordentlig undersökning av bergen. Malmkroppen sträcker sig tvärs genom berget, varför en stor del av det ursprungliga berget är bortforslat.
På 1950-talet blev gropen för stor och kanterna för branta för att dagbrottsbrytningen fortsatt skulle kunna vara möjlig. År 1962 hade denna metod helt övergivits, och övergått till underjordsbrytning.
2004 upptäcktes att de sprickor som bildats vid sprängningarna i gruvan började närma sig Kiruna, varpå det bestämdes det att hela staden skulle flyttas.[sv]
De första fyndigheterna i gruvan hittades omkring 1600-talets mitt. 1696 omnämns Kiirunavaara och Luossavaara för första gången.
Först 1736 genomfördes en ordentlig undersökning av bergen. Malmkroppen sträcker sig tvärs genom berget, varför en stor del av det ursprungliga berget är bortforslat.
På 1950-talet blev gropen för stor och kanterna för branta för att dagbrottsbrytningen fortsatt skulle kunna vara möjlig. År 1962 hade denna metod helt övergivits, och övergått till underjordsbrytning.
2004 upptäcktes att de sprickor som bildats vid sprängningarna i gruvan började närma sig Kiruna, varpå det bestämdes det att hela staden skulle flyttas.[sv]
Organization
Mine
Gruva på Danshyttans marker, Lindesbergs kommun. Består av två gruvhål: 25x15 m och 40x20 m.[sv]
Organization
Published
Mine
Silvergruvan i Sala var i drift 1400-talet till 1908. Den utgjorde ett eget bergslag, Sala Silverbergslag eller Sala Bergslag, vilket bildades 1512. Utöver silver, har även zink och bly brutits här.
Gruvan hade framförallt tre storhetstider: under tidigt 1500-tal, 1600-talets mitt och sent 1800-tal.
Med sin stora produktion är gruvan är den viktigaste silverfyndigheten i Sverige. Silvret var länge viktigt som bland annat myntmetall.
Gruvan blev totalt mer än 300 meter djup, och hade en längd av orter och rum på över 20 km.
Sala stad grundades 1624 av Gustav II Adolf, just på grund av gruvans belägenhet.
Man anlade även två stora vattensystem som gav gruvan och hyttan energi.
Bergsbruket sköttes av bergslaget fram till 1600-talets senare del, då Sala stad tog över ansvaret för gruvan.
Kronan ägde silvergruvan fram till 1887. Gruvan var det sista bergsregalet, Kronans rätt över rikets malmstråk.
Därefter har den ägts av bland annat Sala Silfververks AB, AB Salberget, Sala Zink AB och Avesta Jernverks AB.[sv]
Gruvan hade framförallt tre storhetstider: under tidigt 1500-tal, 1600-talets mitt och sent 1800-tal.
Med sin stora produktion är gruvan är den viktigaste silverfyndigheten i Sverige. Silvret var länge viktigt som bland annat myntmetall.
Gruvan blev totalt mer än 300 meter djup, och hade en längd av orter och rum på över 20 km.
Sala stad grundades 1624 av Gustav II Adolf, just på grund av gruvans belägenhet.
Man anlade även två stora vattensystem som gav gruvan och hyttan energi.
Bergsbruket sköttes av bergslaget fram till 1600-talets senare del, då Sala stad tog över ansvaret för gruvan.
Kronan ägde silvergruvan fram till 1887. Gruvan var det sista bergsregalet, Kronans rätt över rikets malmstråk.
Därefter har den ägts av bland annat Sala Silfververks AB, AB Salberget, Sala Zink AB och Avesta Jernverks AB.[sv]
Organization
Stora Kopparberget (Gruva) [sv]
Falu Koppargruva [sv]
Mine
Vid Stora Kopparberget/ Falu Koppargruva, har kopparmalm brutits sedan 1347 då de första kända privilegierna erhölls av Kung Magnus Eriksson. Undersökningar visar dock att brytningen påbörjades redan mellan år 850-1080.[sv]
Organization
Mine
Järnmalmsbrytningen i Stråssa började på 1400-talet. Gruvan drevs under en lång tid av bergsmän, fram till dess att Stråssa Grufvebolag bildades 1874. Detta ombildades 1906 till aktiebolag. Redan följande år köptes gruvfältet av Metallurgiska AB. Efter ett antal turbulenta år och flera olika ägare, lades driften ned 1923, bland annat på grund av en sjunkande konjunktur.
Vid 1950-talets mitt stod Grängeskoncernen som ägare och återigen påbörjades verksamheten vid Stråssa gruva med nya stora investeringar. Järnmalmen visade sig dock vara lågvärdig och man kunde inte konkurrera med andra bolag.
Stråssa gruva samt bolagets andra gruvor överfördes 1978 till statligt ägda SSAB.
På grund av dess dåliga lönsamhet, inleddes 1981 nedläggningen av gruvan som togs helt ur drift 1983.
Under en period från och med 1984 fungerade Stråssa som besöksgruva och var Bergslagens djupaste. Även denna verksamhet lades dock ned, länspumparna stängdes och gruvan fylldes återigen med vatten.[sv]
Vid 1950-talets mitt stod Grängeskoncernen som ägare och återigen påbörjades verksamheten vid Stråssa gruva med nya stora investeringar. Järnmalmen visade sig dock vara lågvärdig och man kunde inte konkurrera med andra bolag.
Stråssa gruva samt bolagets andra gruvor överfördes 1978 till statligt ägda SSAB.
På grund av dess dåliga lönsamhet, inleddes 1981 nedläggningen av gruvan som togs helt ur drift 1983.
Under en period från och med 1984 fungerade Stråssa som besöksgruva och var Bergslagens djupaste. Även denna verksamhet lades dock ned, länspumparna stängdes och gruvan fylldes återigen med vatten.[sv]
Organization
Mine
Stripa gruva har varit i bruk sedan 1400-talet, med ett uppehåll mellan 1643-1771 på grund av bristande resurser. Stora Stripa gruvlag bildades 1783, varefter bolaget kom att ombildas ett antal gånger innan gruvan togs ur drift 1977.
Mellan 1977-1991 fungerade Stripa gruva som forskningsgruva. Svensk Kärnbränslehantering undersökte då förutsättningar och möjligheter gällande slutförvaring av kärnkraftsavfall.[sv]
Mellan 1977-1991 fungerade Stripa gruva som forskningsgruva. Svensk Kärnbränslehantering undersökte då förutsättningar och möjligheter gällande slutförvaring av kärnkraftsavfall.[sv]
Organization
Work in progress...