Nils Jacob Mauritz Lithberg, född 3 augusti 1883 i Norrlanda, Gotland, död 30 april 1934 i Stockholm, var en svensk folklivsforskare.
[sv]Other languages: Lithberg, Nils (swedish)
Lithberg , Nils,1883-1934, etnolog och kulturhistoriker. L., som disputerade i arkeologi, var under flera decennier knuten till de av Walther och Wilhelmina von Hallwyl bekostade utgrävningarna av Schloss Hallwil i Schweiz. År 1919 tillträdde han den professur i nordisk och jämförande folklivsforskning vid Nordiska museet (den första i sitt slag i landet) till vilken makarna von Hallwyl donerat medlen. L:s huvudarbeten som etnolog rörde folklig och äldre nordisk kalender.
/Nationalencyklopedin http://www.ne.se/artikel/242990 2009-04-09
Nils Lithberg (1883-1934) var den förste innehavaren av den Hallwylska professuren i Nordisk och jämförande folklivsforskning vid Nordiska museet och upprätthöll tjänsten från 1919 till sin död 1934. Lithberg var gotlänning, född i Norrlanda, och utbildad främst i nordisk arkeologi, där han disputerade 1914 på en avhandling om gotländsk om gotländsk stenåldersbebyggelse. Att han fem år senare blev professor i folklivsforskning belyser hur nära dessa två ämnen stod varandra i seklets första decennier. Bägge sysslade i stort med föremålsforskning, och det sätt att analysera fornfynd, som han lärt sig inom arkeologin, tog Lithberg med sig till studiet av sentida föremål. Han anlade därvid ekologiska och funktionella aspekter och intresserade sig i diffusionistisk anda för föremålens regionala skiftningar och vandringar. Hans lärdom var omvittnad och han ägde inte minst en förmåga att sätta in nordiska föremål och seder i ett europeiskt perspektiv. En viktig träning i detta hade han fått under de många år, egentligen från 1910 och livet ut, som han ägnade åt att skriva Schloss Hallwils historia, det slott i Aargau i Schweiz som makarna von Hallwyl ägde och vars grundliga utgrävningar och undersökningar de bekostade. Resultaten publicerades i ett stort verk om sex volymer 1924-32. Lithbergs viktigaste etnologiska forskningsinsats var hans studier av folklig tideräkning. Han publicerade uppsatser om runstavar och kalenderstavar men fick aldrig själv möjlighet att sammanfatta sina stora kunskaper om den folkliga kalendaristiken. Hans förarbeten sammanfattades dock 1953 i det grunkläggande verket "Computus. Med särskild hänvisning till runstaven och den borgerliga kalendern", redigerat av Sam Owen Jansson, Nordiska museets andre framstående kännare av detta speciella forskningsområde.
/Hellspong, Mats: "Nils Lithberg". I Nordiska museet under 125 år. Nordiska museet 1997, sid 268-269.
Nils Lithberg var gift med Marit Lithberg.
/Rehnberg 1993, sid 41, se ref.