Hertz, Hellmuth (1920 - 1990) [sv]

Andre språk: Hertz, Hellmuth (svensk)

Uppfinnare i Sverige (Tekniska museet) [sv]

Beskrivelse
Hellmuth Hertz var en tyskfödd forskare som kom till Sverige under 1940-talet. Han var verksam i Lund. Hertz blev en av pionjärerna inom ultraljudsdiagnostik och tog ett av de första patenten på en bläckstråleskrivare. Svenska företag var dock inte intresserade av hans innovationer. Istället vidareutvecklades dessa av utländska företag. [sv]
Livsrolle
Ansvarlig forvalter
Tekniska museet (Museum) [sv] forvalter informasjonen på denne siden
Kontaktinformasjon
Datasetets innehåll: samlingsinfo@tekniskamuseet.se [sv]
Personuppgifter: info@tekniskamuseet.se [sv]
Lisens
Ingen rettigheter reservert (CC0) gjelder informasjonen på denne siden og ikke noen verk/objekter opprettet av aktøren
Sist lagret
19.03.2024 21:25:28
23.03.2024 05:13:28
Publisert
Status

URI
http://kulturnav.org/23521135-2dca-4fa5-86e5-da08d4a9c0ab | RDF/XML | JSON-LD
Navn
Hertz, Hellmuth
Svensk

Fornavn
Hellmuth
Svensk

Etternavn
Hertz
Svensk

Beskrivelse
Hellmuth Hertz var en tyskfödd forskare som kom till Sverige under 1940-talet. Han var verksam i Lund. Hertz blev en av pionjärerna inom ultraljudsdiagnostik och tog ett av de första patenten på en bläckstråleskrivare. Svenska företag var dock inte intresserade av hans innovationer. Istället vidareutvecklades dessa av utländska företag.
Svensk

Hellmuth Hertz var en tyskfödd forskare som kom till Sverige under 1940-talet. Han var verksam i Lund. Hertz blev en av pionjärerna inom ultraljudsdiagnostik och tog ett av de första patenten på en bläckstråleskrivare.
Engelsk

Wikipedia (via Wikidata)

Wikipedia (via Wikidata)

Fødsel
15.10.1920

-Tidspunkt
15.10.1920
Død
29.04.1990

-Tidspunkt
29.04.1990
Livsrolle
-Livsrolle
Bokmål

Svensk

Engelsk

Estisk

Finsk
Kjønn
Bokmål

Nynorsk

Man
Svensk

Man
Engelsk

Tysk

Estisk

Biografi

Bakgrund och studier
Carl Hellmuth Hertz (1920-1990) föddes i Tyskland och kom från en forskarsläkt. Hans far, Gustav Hertz, fick Nobelpriset i fysik 1925. Heinrich Hertz, som gav namnet åt mätenheten för frekvens vi använder än idag, var Hellmuths farfars bror.

Hellmuth Hertz växte upp i Tyskland och blev inkallad i kriget 1943. Han tillfångatogs och hamnade så småningom i USA. Där fick han kontakt med fysikprofessorn James Franck som hade delat Nobelpriset med hans far. James Franck såg till att Hellmuth Hertz fick möjlighet att läsa fysik och matematik på distans.

Hertz och Sverige
Efter krigets slut återvände Hertz till Tyskland. Torsten Gustafsson som var professor i Lund och den berömde danske fysikern Niels Bohr hjälpte honom med att ta sig till Sverige. Hertz kom till Lunds universitet 1947 för att fortsätta sin utbildning. Hans studier var framgångsrika och så småningom tog han även en doktorsexamen. 1963 blev han professor i fysik vid Lunds Tekniska högskola.

Ultraljud inom medicin
I början av 1950-talet blev Hertz intresserad av ultraljud, det vill säga ljud med en högre frekvens än vad människan kan uppfatta. Ultraljudstekniken var då ny och användes för att exempelvis upptäcka sprickor i fartygsskrov. Hertz fick kontakt med hjärtläkaren Inge Edler och tillsammans kom de fram till idén att försöka använda ultraljud inom medicin. En ultraljudsapparat som Hertz delvis byggde om testades.

Den 29 oktober 1953 lyckades Hertz och Edler ta fram världens första ekokardiogram (EKG). De kunde nu övervaka hjärtats rörelser. Tekniken utvecklades vidare för att avbilda hjärtats arbete i rörliga bildsekvenser. Detta gjordes med hjälp av ett roterande spegelsystem. Ekokardiogram gav läkarna möjlighet att snabbt kunna se ifall hjärtat fungerade som det skulle. Senare kom ultraljudstekniken även att användas för att övervaka hur ett barn utvecklas under graviditeten.

Hellmuth Hertz fick mycket beröm för sina insatser och belönades bland annat med Laskerpriset 1977. Svenska företag var dock inte intresserade av att utveckla hans idéer inom ultraljudsteknik.

Bläckstråleskrivaren
När man skrev ut ultraljudsbilder på papper var dessa av ganska dålig kvalitet. Hertz började då fundera kring en bläckstråleskrivare som skulle klara av stora bilder och ha väldigt hög färgkänslighet. Han utvecklade den kontinuerliga bläckstråletekniken. Den går ut på att en bläckstråle sprutas genom ett fint munstycke under högt tryck. Sedan sönderdelas den i små droppar. Vissa droppar återanvänds genom att de får en elektrisk laddning och lämnar sin bana så att de inte når pappret. Den här tekniken gav bilder som var lika fina som färgfotografier.

Under samma period utvecklade professor Erik Stemme (1921-2007) vid Chalmers i Göteborg en annan variant av bläckstråletekniken, Drop on Demand, som innebar att skrivaren pressade fram en bläckdroppe i taget. Drop on Demand lämpade sig bäst för skrivarna på kontor.

Ett tag var det svenska företaget Facit (som tidigare tillverkat räknemaskiner) intresserad av att ta vara på Hellmuth Hertz’ uppfinning, men de lyckades inte. Andra svenska företag visade inte något intresse för bläckstråletekniken. Så småningom sålde Hertz patenträttigheterna till USA (Stemmes teknik vidareutvecklades av ett japanskt företag). Bläckstråleskrivaren var med andra ord en svensk uppfinning som kommersialiserades utomlands.

Hellmuth Hertz avled 1990.

Text: Alexandra Selivanova

Svensk

Carl Hellmuth Hertz föddes i Tyskland 1920 och kom från en forskarsläkt. Hans far, Gustav Hertz, fick Nobelpriset i fysik 1925. Heinrich Hertz, som gav namnet åt mätenheten för frekvens vi använder än idag, var Hellmuths farfars bror.

Hellmuth Hertz växte upp i Tyskland och blev inkallad i kriget 1943. Han tillfångatogs och hamnade så småningom i USA. Där fick han kontakt med fysikprofessorn James Franck som hade delat Nobelpriset med hans far. James Franck såg till att Hellmuth Hertz fick möjlighet att läsa fysik och matematik på distans.

Hertz och Sverige
Efter krigets slut återvände Hertz till Tyskland. Torsten Gustafsson som var professor i Lund och den berömde danske fysikern Niels Bohr hjälpte honom med att ta sig till Sverige. Hertz kom till Lunds universitet 1947 för att fortsätta sin utbildning. Hans studier var framgångsrika och så småningom tog han även en doktorsexamen. 1963 blev han professor i fysik vid Lunds Tekniska högskola.

Ultraljud inom medicin
I början av 1950-talet blev Hertz intresserad av ultraljud, det vill säga ljud med en högre frekvens än vad människan kan uppfatta. Ultraljudstekniken var då ny och användes för att exempelvis upptäcka sprickor i fartygsskrov. Hertz fick kontakt med hjärtläkaren Inge Edler och tillsammans kom de fram till idén att försöka använda ultraljud inom medicin. En ultraljudsapparat som Hertz delvis byggde om testades.

Den 29 oktober 1953 lyckades Hertz och Edler ta fram världens första ekokardiogram (EKG). De kunde nu övervaka hjärtats rörelser. Tekniken utvecklades vidare för att avbilda hjärtats arbete i rörliga bildsekvenser. Detta gjordes med hjälp av ett roterande spegelsystem. Ekokardiogram gav läkarna möjlighet att snabbt kunna se om hjärtat fungerade som det skulle. Senare kom ultraljudstekniken även att användas för att övervaka hur ett barn utvecklas under graviditeten.

Hellmuth Hertz fick mycket beröm för sina insatser och belönades bland annat med Laskerpriset 1977. Svenska företag var dock inte intresserade av att utveckla hans idéer inom ultraljudsteknik.

Bläckstråleskrivaren
När man skrev ut ultraljudsbilder på papper var dessa av ganska dålig kvalitet. Hertz började då fundera kring en bläckstråleskrivare som skulle klara av stora bilder och ha väldigt hög färgkänslighet. Han utvecklade den kontinuerliga bläckstråletekniken. Den går ut på att en bläckstråle sprutas genom ett fint munstycke under högt tryck. Sedan sönderdelas den i små droppar. Vissa droppar återanvänds genom att de får en elektrisk laddning och lämnar sin bana så att de inte når pappret. Den här tekniken gav bilder som var lika fina som färgfotografier.

Under samma period utvecklade professor Erik Stemme (1921-2007) vid Chalmers i Göteborg en annan variant av bläckstråletekniken, Drop on Demand, som innebar att skrivaren pressade fram en bläckdroppe i taget. Drop on Demand lämpade sig bäst för skrivarna på kontor.

Ett tag var det svenska företaget Facit (som tidigare tillverkat räknemaskiner) intresserad av att ta vara på Hellmuth Hertz’ uppfinning, men de lyckades inte. Andra svenska företag visade inte något intresse för bläckstråletekniken. Så småningom sålde Hertz patenträttigheterna till USA (Stemmes teknik vidareutvecklades av ett japanskt företag). Bläckstråleskrivaren var med andra ord en svensk uppfinning som kommersialiserades utomlands.

Hellmuth Hertz avled 1990.

Text och research: Alexandra Selivanova

Engelsk

DigitaltMuseum
021036794378
-Id
021036794378
-System
DigitaltMuseum

Lenker fra Digitalt Museum

Lenker Eier Antall referanser
Vis linkede poster Tekniska museet (Museum) [sv] 1
Uuid
23521135-2dca-4fa5-86e5-da08d4a9c0ab
ACL (rettigheter)
fe599904-89fa-47d7-9653-bc9c2dca02a2_SHARED
Status
Publisert
Status Lagret av Tidspunkt
Publisert Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) 21.11.2016 13:57:54
Ny Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) 21.11.2016 13:50:15

Plassholdere
Nei
Opprettet
21.11.2016 13:50:15
Sist lagret av
root
Sist lagret
19.03.2024 21:25:28
Statusendring
Status Lagret av Tidspunkt
Publisert Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) 21.11.2016 13:57:54
Ny Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) 21.11.2016 13:50:15