Bernhard Hans Henry Scharoun (20 September 1893 – 25 November 1972) was a German architect best known for designing the Berliner Philharmonie (home to the Berlin Philharmonic) and the Schminke House in Löbau, Saxony. He was an important exponent of organic and expressionist architecture.
Scharoun, Hans (1893 - 1972) [sv]
Scharoun, Hans (swedish)
Arkitekter verksamma i Sverige (Arkitektur- och designcentrum) [sv]
Utbildning: TH Berlin, ex. 1914.
Verksamhet: Egen arkitektverksamhet i Breslau från 1919.
Efter andra världskriget stadsbyggnadsråd och chef för Avdelningen för byggande och bostadsväsen, Berlin.
Andra uppdrag: President för Berliner Akademie der Künste (West) 1955-1968.
Lärarverksamhet: Lärare vid Akademie für Kunst und Kunstgewerbe, Breslau 1925-1932.
Professor i stadsbyggnad vid Institutionen för arkitektur vid TH Berlin från 1946.
Tävlingar: Ett urval: Domplatz Prenzlau, 1. pris (1919).
Flerfamiljshus vid stationen Friedrichstrasse, Berlin (1922).
Stadshus och utställningslokaler, Bremen (1928).
Liederhalle, Stuttgart, 1. pris (1949).
Bebyggandet av ön Helgoland (1952).
Stadsteatern i Kassel, 1. pris (1952).
Nationalteatern i Mannheim 3. pris (1953).
Medlemskap: Expressionistiska arkitektgruppen Gläserne Kette.
Der Ring från 1926.
Verk ett urval:
Ansvarig arkitekt för planeringen av Siemensstadt, Berlin (1929-1931).
Weissenhofsiedlung, Stuttgart (1927).
Haus Schminke, Löbau (1933).
Flerfamiljshusen Romeo und Julia, Stuttgart (1954-1959).
Geschwister-Scholl-Gymnasium, Lünen (1956-1962).
Philharmonie, Berlin (1956-1963).
Tyska ambassaden, Brasilia (1963-1969).
Tyska Sjöfartsmuseet, Bremerhaven (1970-1975, stod färdigt först efter arkitektens död).
www.archinform.net