mansjettknapp

Cufflinks are items of jewelry that are used to secure the cuffs of dress shirts. Cufflinks can be manufactured from a variety of different materials, such as glass, stone, leather, metal, precious metal or combinations of these. Securing of the cufflinks is usually achieved via toggles or reverses based on the design of the front section, which can be folded into position. There are also variants with chains or a rigid, bent rear section. The front sections of the cufflinks can be decorated with gemstones, inlays, inset material or enamel and designed in two or three-dimensional forms.

Cufflinks are designed only for use with shirts that have cuffs with buttonholes on both sides but no buttons. These may be either single or double-length ("French") cuffs, and may be worn either "kissing", with both edges pointing outward, or "barrel-style", with one edge pointing outward and the other one inward so that its hem is overlapped. In the US, the "barrel-style" was popularized by a famous 19th-century entertainer and clown, Dan Rice; however, "kissing" cuffs are usually preferred.

Kalvosinnappi on pääosin miesten pukeutumisessa käytetty koristeellinen kiinnitin. Kalvosinnapilla kiinnitetään yhteen kauluspaidan tai puseron hihansuun (eli kalvosimen) kaksi vastakkaista osaa.

Manschettknappar är parvis sammanhörande accessoarer med funktionen att hålla samman ändarna av manschetterna på främst herrskjortor, men även på vissa damblusar. Också till vissa folkdräkter används manschettknappar.

Släktskap finns med äldre tiders "länkknappar", "stolpknappar" och "dubbelknappar", vilka åtminstone fanns så tidigt som på vikingatiden, och i äldre tider främst kanske användes som kragknapp.

Manschettknappar är nödvändiga vid bärandet av skjorta med dubbel (vikt) manschett, men även många skjortor med enkel manschett har ett extra knapphål invid den fasta knäppningen för att möjliggöra bärande av manschettknappar (så kallad kombinationsmanschett).

De moderna manschettknapparna torde ha kommit i bruk under 1800-talet då de mjuka spetsmanschetterna ersattes med stärkta manschetter vilka på grund av sin styvhet inte lät sig knäppas med vanliga fastsydda knappar. Än i dag gäller detta vid bärande av stärkt frackskjorta.

I modern strikt herrklädsel utgör manschettknapparna ett av de få allmänt accepterade inslagen av smycken för män, och knapparna är därför ofta tillverkade i ädla metaller som guld och silver och kan vara försedda med ädelstenar, kulört emalj eller gravyr i form av monogram eller släktvapen. Det finns dock också numera ett tämligen stort utbud av mer humoristiska manschettknappar i form av godisbitar, badkarskranar, musikinstrument med mera. En enklare (men i Sverige mindre vanlig) variant är den som består av små flätade kulörta trådknyten med ett elastiskt band emellan.

Bär man manschettknappar i någon ädelmetall skall dessa matcha eventuella andra accessoarer såsom exempelvis slipsklämma, klockkedja eller – till frack och smoking – bröstknappar.

Manschettknappar utformas och väljs ofta för att spegla bärarens identitet, till exempel genom släktvapen, symbol för lärosätet där man studerat eller som symbol för något intresse bäraren har.